SAMMANFATTNING Bakgrund Aspartam introducerades på den svenska livsmedelsmarknaden på 1980-talet och har sedan dess använts istället för socker i olika livsmedel då det i princip inte innehåller några kalorier. Tidigare studier indikerade att aspartam kunde orsaka olika former av ohälsa vilket orsakade en debatt om ämnet. Människor är generellt osäkra på aspartam och har en bristande tilltro på dess säkerhet. Syfte Syftet med studien var att undersöka människors konsumtion, kunskapskällor och attityder till sötningsmedlet aspartam och om det skiljer sig mellan olika åldersgrupper. Metod Undersökningen genomfördes med en webbenkät som publicerades på Facebook under hösten 2020. Totalt deltog 150 deltagare i studien. Statistiska tester som användes för att analysera skillnader mellan olika åldersgrupper var Chi2-test och Fisher-Freeman-Halton Exact Test. Resultat Studien visade att åldersgrupperna 31-50 år och 51-82 år konsumerade mindre livsmedel och drycker sötade med aspartam än åldersgruppen 18-30 år (p=0,001, p=0,002). Orsaker till att välja bort produkter med aspartam var främst för att de äldre åldersgrupperna föredrog socker samt för hälsans skull. De äldre åldersgrupperna ansåg i mindre utsträckning att aspartam är ett säkert ämne i jämförelse med den yngsta åldersgruppen (p=0,018). Det fanns inga skillnader mellan åldersgrupperna om varifrån de fått sin kunskap om aspartam. Slutsats Åldersgruppen 51-82 år konsumerade mindre aspartam än övriga åldersgrupper och var mer negativt inställda när det gäller dess säkerhet. Detta trots att kunskapskällor kring aspartam såg likadana ut oavsett åldersgrupp. Detta ger ännu större anledning för dietister att ge information för att förhoppningsvis kunna påverka den negativa bilden av aspartam i samhället till en mer positiv sådan.

Artificiella sötningsmedel används istället för vanligt socker i tandkräm men vanligast är att de används i lättprodukter samt livsmedel utan tillsatt socker som exempelvis läsk. Användandet av sötningsmedel ökar och det beror dels på att det är lämpligt för diabetespatienter och överviktiga men det är även populärt bland den övriga befolkningen då det inte innehåller någon energi. Det första artificiella sötningsmedlet upptäcktes redan 1879 och sedan dess har flera olika artificiella sötningsmedel påfunnits. När sötningsmedlen introducerades på marknaden uppkom misstankar om att de skulle ha cancerogena bieffekter. Nu har det klargjorts vad de har för inverkan på hälsan, och nu ligger fokus på om sötningsmedel påverkar miljön och hur. De sötningsmedel som undersöks i den här studien är acesulfamkalium, aspartam, steviosid samt sukralos. Syftet med studien är att se om dessa sötningsmedel bryts ner av ultraviolett ljus för att få en uppfattning om sötningsmedlen kan ha en negativ verkan på miljön. Laborationen utfördes genom att bestråla prover med UV-ljus, efter bestrålningen undersöktes proverna för att se om mängden substans minskat, genom att använda analysinstrumentet UV-spektrofotometer. Sju mättider valdes ut och för vardera tidpunkt och ämne utfördes i tre replikat. Resultaten analyserades och redovisas med hjälp av diagram och tabeller, resultaten blev inte som jag förväntade mig. Resultaten visade inte på någon nedbrytning av sötningsmedlen då de belystes med UV-ljus i den här studien. Resultat förklaras med hjälp av andra studier på samma område och en sak alla är överens om är att det är ett viktigt område som behöver mera forskning.

This thesis deals with widespread, chemically-themed misinformation. The the- oretical part describes psychological effects leading to myth spreading. It also descri- bes the debunking possibilities of such myths and the didactic reasons for misinformation- based work on the high school level. General practical part uses methods of content analysis upon random sample of School educational programmes to prove the usability of misinformation-based work in education. It also summarizes the organisations and resources useful for myth debunking. Specific practical part deals with analysis of chosen suspicious information, their credibility and the possibilities of educational work based on them. The chosen in- formation was the "medicinal" usage of chlorine dioxide solution. Rumors of alkaline diet and alleged harmfulness of aspartame, an artificial sweetener, were also chosen. The way they tend to be presented, none of these claims are backed. In all these cases, multiple unsubstantiated claims were found among proponents of these ideas.

The aim of the diploma thesis was evaluation of sensoric attributes of blueberry and current jams sweetened by selected Steviol glycosides and their comparing with other sweeteners. For evaluation of sensoric attributes were used rebaudioside A, stevioside, aspartame, erythritol and sugar beet. Stevia rebaudiana var. Bertoni is a persistent plant, which contains sweetening Steviol glycosides, which have a use in food processing. They are available in the area of EU indicated as E960 since 2011. The most used Steviol glycosides are stevioside and rebaudioside A, which are demarcated with a high sweetness, which could be 200-400 times higher than saccharose. The usage of sweeteners is legislatively allowed, which means it is also allowed to do sensoric analyse and detect perception of added substances in food. These analyses evaluate food with the help of sense - perception. Methodical part of the work contains procedure, used methods for gaining evaluation of data from a sensoric analyse after the degustation of jams, which has taken place with the presence of ten judges - an academic students in the working compartment of University of South Bohemia. Respondents entered their evaluation into protocols, which were prepared in advance. The results of diploma thesis are evaluated by the method of Kramer, which is used for this kind of analyse. The critical scale between 20 and 40 with the value of probability P = 95% was defined according to this method. Evaluation is described with the help of graphs and tables, added with a wordily describtion. Conclusion of analyse of diploma thesis is, that the usage of Steviol glycosides is not most suitable way of sweetening jams. Acceptable valuations of jams containing Steviol glycosides were proven in parameters of colour and aroma. The reasons for less successful evaluation of Steviol glycosides could be due to bad pH of food or badly chosen dosing, without combination of other kinds of sweeteners. The best sensory characteristics traditionally showed sugar beet and aspartame followed by rebaudioside A and stevioside, which were placed on the third and forth place from five used sweeteners. The part of the diploma thesis was an evaluation of questionnaire, where the result was, that asked people preferred fruit ingredient of jams (type of fruit, amount) not their way of sweetening while choosing a jam.

This master´s thesis is focused on simultaneous determination of sweeteners and preservatives in energy drinks by liquid chromatography coupled with DAD and ELSD detection. The method was optimized for determination of aspartame, acesulfame K, saccharin, sucralose, steviol glycosides, benzoic acid and sorbic acid. Analyses were carried out on the Poroshell 120 EC-C18 column (4.6 x 150 mm, 2.7 m, Agilent) using mixture of methanol, acetone and water with formic acid and trimethylamine as a gradient mobile phase at a flow rate 0,5 mL•min-1. Validation parameters were determined (limit of detection, limit of quantification, repeatability and recovery). The validated method was applied on real samples.