Modebranschen står inför stora utmaningar då de är en av de mest resursintensiva och mest förorenade branscherna. Samtidigt blir miljöhoten allt större vilket gör att modeföretagen måste ta ansvar som går i linje med de globala hållbarhetsmålen. Därmed krävs det en förändring som gör att företagen är hållbara hela vägen. Vi ser idag en växande handel med en ständigt ökad efterfrågan, framförallt med en uppåtgående trend inom e-handel. Konsekvenserna av detta har inneburit ett stigande antal returer vilka blir allt mer komplexa. Trots den höga returgraden är returlogistiken en del av modeföretagens försörjningskedja som många gånger blir förbisedd. Vidare kan returlogistiken skilja sig åt mellan olika försäljningskanaler vilket sätter ytterligare press på företagen, särskilt då e-handeln växer. Det blir därmed mycket viktigt att hållbarhet är integrerat i alla led i försörjningskedjan, även returlogistiken, för att företagen ska kunna minimera branschens negativa konsekvenser på samhälle, miljö och ekonomi.  Tidigare forskning visar ett gap inom sambandet mellan modeföretagens returlogistik och hållbarhet. Det saknas även forskning kring drivkrafterna för att skapa en hållbar returlogistik, samt forskning som jämför returlogistiken mellan olika försäljningskanaler. Därför syftar denna studie till att utforska svenska modeföretags returlogistik och hur hållbarhet är integrerat i detta, samt deras drivkrafter för att arbeta hållbart med returlogistik. Då olika försäljningskanaler har olika förutsättningar och kan stå inför olika utmaningar med både returlogistik och hållbarhet så är delsyftet med studien att se om processerna och hållbarhetsarbetet skiljer sig mellan försäljning via e-handel och fysiska butiker. För att utföra detta har vi genomfört en kvalitativ studie med ett abduktivt angreppssätt för att få möjlighet att gå från teori till resultat och samtidigt vara öppna för möjligheten att ta in ny data och kunskap. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 10 svenska modeföretag.  Studiens syfte och problemformulering har besvarats genom vår kartläggning av svenska modeföretags arbete med returlogistik. Vi har konstaterat att hållbarhet idag är väl integrerat i försörjningskedjan men att det sker i olika grad och genom olika aktiviteter. Däremot finns det fortfarande en avsaknad av integrering i returlogistiken där företag har svårt att redogöra för hur hållbarhet faktiskt integreras. Detta trots att företagen har tydliga interna och externa drivkrafter till denna integrering. Avslutningsvis kan vi konstatera att returlogistiken skiljer sig åt för e-handel och fysisk butik, både ur ett process- och hållbarhetsperspektiv. Trots denna skillnad visar studiens resultat på en avsaknad av medvetenhet av denna problematik hos företagen.

En utmaning som finns i urbana miljöer är att få till och nyttja ett nätverk med fungerande returlogistik för att uppnå mål om hållbarhet. Följande arbete undersöker returlogistiken i urbana miljöer, framför allt hur avfallshanteringen ser ut, hur den tas till hänsyn vid planering av stadsutveckling samt vilka förbättringsmöjligheter som finns. Den urbana miljön som valts att undersökas är Malmö stad eftersom den är i en snabb utvecklingsprocess. Arbetet bygger på en litteraturstudie som sedan jämförts mot empiriskt material som samlats in genom intervjuer och plandokument. Variablerna som tagits i beaktning är returlogistik, citylogistik, avfallshantering och stadsplanering för att besvara syftet som framställts. Genom att jämföra teorin mot empirin drogs slutsatsen att det krävs fortsatt utvecklingsarbete men även högre prioritet på att optimera urban logistik och därmed avfallshanteringen. Urban logistiks största utmaning är kampen om kvadratmetrarna eftersom många olika aktörer är aktiva på en kompakt yta. Möjligheter som finns för framtida förbättringar är att ge returlogistiken mer uppmärksamhet och framför allt resurser. / A challenge that exists in urban environments is to create and use a network with functioning reverse logistics to achieve sustainability goals. The following essay looks into reverse logistics in urban environments, especially waste management, how it is taken into consideration when developing urban areas and what improvement opportunities exist. The urban environment chosen to be explored is the city of Malmö because it is in a rapid development process. The essay is based on a literature review which is then compared against empirical material collected through interviews and planning documents. The variables taken into account are reversed logistics, city logistics, waste management and urban planning to answer the purpose presented. By comparing the theories with the empirical material, it was concluded that continued development work is required but also a higher priority to optimize urban logistics and waste management. Urban logistics' biggest challenge is the fight for square meters because of the many different corporations are active on a compact surface. Possibilities that exist for future improvements are to give reverse logistics more attention and, above all, resources.

Title: The disappearing crate Context: Return logistics is an often forgotten but essential part of a company’s supply chain. As growing supply chains become increasingly complex, increased demands are placed on efficient logistics to create a competitive advantage over other parties on the market. ICA Sweden is currently using returnable packaging containers (RPCs) from Svenska Retursystem for transporting goods to their stores. The goods are sent via pallets and returnable packaging containers from a central warehouse or an external supplier. Empty packaging are then sent back to Svenska Retursystem. Each time a RPC changes hands, a debit fee is charged. When the RPC changes process owners, they transfer the debit fee to the next operator in the flow. If there is a loss of returnable packaging containers between two operators, a cost is incurred on this operator. The stores are charged through a so-called logistics cost, which can amount to about 0.7-0.9% of the stores' annual turnover. Purpose: The purpose of this study is to map the logistics process between the central warehouse and the stores and identify deficiencies in the process. Furthermore, the purpose of the study is to develop improvement proposals to reduce the negative balance of returnable packaging containers and reduce logistics costs for the stores. Method: The study has a comparative design of qualitative nature that adopts a critical realism approach. The research approach is deductive with a theoretical frame of reference as a starting point for the empirical material. Furthermore, the empirical material has been analyzed using pattern comparison. Results: The study has identified a number of different reasons why there may be a negative balance of returnable packaging containers at many ICA stores. Broadly speaking, we concluded that the problem stems from returnable packaging containers not being traceable. Human error throughout the process can also cause a mismatch of the administrative and physical flows. Improvement measures such as working with Lean, 5S, introducing RFID technology and investing in own trucks are discussed. / Titel: Returlådan som försvann Bakgrund och problemdiskussion: Returlogistik är en ofta glömd men likväl en viktig del av ett företags försörjningskedja. I takt med att växande försörjningskedjor blir alltmer komplexa ställs också ökade krav på en effektiv logistik för att skapa en konkurrensfördel gentemot andra aktörer på marknaden. ICA Sverige använder sig i dagsläget av returlådor från Svenska Retursystem för transport av varor till sina butiker. Varorna skickas bland annat via pall och returlådor till butikerna från ett centrallager eller en extern leverantör. Tomgods och tomemballage skickas sedan tillbaka till Svenska Retursystem. Hos varje aktör i ledet av de som använder returlådan debiteras en pantavgift. När returlådan byter processägare debiterar de nästa aktör i flödet. Sker ett bortfall av returlådor mellan två aktörer, uppstår en kostnad för denna aktören. Butikerna debiteras genom en så kallad logistikkostnad som kan uppgå till ca 0,7-0,9% av butikernas årliga omsättning. I dagsläget upplever många ICA butiker detta problem. Syfte: Syftet med denna studien är att kartlägga logistikprocessen mellan centrallager och butik samt identifiera brister i processen. Vidare är syftet med studien är att ta fram förbättringsförslag för att minska felsaldon och reducera logistikkostnader för butikerna. Metod: Studien har en jämförande design av kvalitativ art som antar ett kritiskt realism synsätt. Forskningsansatsen är deduktiv med en teoretisk referensram som utgångspunkt till det empiriska materialet. Datan för det empiriska materialet grundar sig på primärdata insamlat via semi-strukturerade intervjuer. Vidare har det empiriska materialet analyserats med hjälp av mönsterjämförelse. Slutsats: Studien har identifierat ett antal olika anledningar till varför det kan uppstå ett negativt saldo av returlådor hos många ICA butiker. I stora drag handlar det om att returlådorna inte kan spåras. Orsaker som mänskliga fel genom processen kan orsaka att det administrativa och fysiska flödet inte stämmer överens med varandra. Förbättringsåtgärder som att arbeta med 5S, införa RFID teknologi och investering i egna lastbilar diskuteras.

No description available.

Bakgrund: Dynapac har använt återanvändbara lastbärare sedan 1980-talet, då de implementerade lastbärare för däck. Lastbärare används främst till att leverera gods och den centrala ståndpunkten är att det ska finnas en tillgänglighet på lastbärare för att kunna leverera godset i tid. Lastbärarna skickas sedan tillbaka till leverantören efter att godset har använts under hela produktionskedjan. Dynapac upplever stora problem när det gäller informationsflödet för deras återanvändbara lastbärare. Dynapac inte har något tillvägagångsätt att spåra dem, och de vet inte heller hur många lastbärare de äger eller vart de befinner sig.  Syfte: Syftet med studien är att utifrån Dynapacs hantering av återanvändbara lastbärare, föreslå en standardiserad rutin för de interna processer där lastbärare återfinns.  Metod: Studien baseras på en kvalitativ fallstudie på Dynapac Compaction Equipment AB, där data samlats in genom semi-strukturerade intervjuer och observationer. Urvalet för de semi-strukturerade intervjuerna baserades på ett målstyrt urval, där respondenterna specifikt valdes ut för att få fram representativ information till studien.  Resultat: Studien identifierade ett antal brister angående hanteringen av de återanvändbara lastbärarna. Bristerna har resulterat i faktumet att Dynapac är inkapabla att veta antalet lastbärare de äger eller hur många modeller som finns. Problemen som upptäcktes anses till stor del kunna standardiseras med hjälp av ett register över lastbärarna tillsammans med RFID-teknologi som kan integreras med Dynapacs affärssystem SAP. / Context: Dynapac have been using reusable load carriers since the 1980s, when they implemented carriers for tires. The load carriers are mainly used to deliver goods, and the central position is that there must be an availability of the load carriers to be able to deliver the goods on time. The load carriers are being shipped back to the supplier after the goods have been used in the assembly line. Dynapac is experiencing significant issues regarding the information flow of their reusable load carrier. They have no way of tracking or tracing the carriers, neither do they know how many carriers they own nor where they are.  Purpose: The purpose of the study is to propose a standardized routine for the internal processes involving load carriers, based on Dynapacs current processes for handling reuseable load carriers.   Method: The study constitutes a qualitative case study at Dynapac Compaction Equipment AB, where data has been collected through semi-structured interviews and observations. The selection for the interviews was based on targeted selection in order to obtain representative information for the final results of the study.  Results: The study identified several different deficiencies regarding the management of reuseable load carriers. The problems that were discovered can be standardized with the help of a register or index combined with RFID-technology that can be integrated with Dynapacs business system SAP. With the implementation of a register, can Dynapac also introduce continuous inventory to keep the problem from appearing again.

Abstract Purpose – The purpose of the study is to identify key-factors for the development of reverse logistics in a distribution central. The study should contribute to cover the knowledge gap that is the problem area: development of reverse logistics in a distribution central. This, since former research primarily deal with the problem area: development of reverse logistics between costumer and focal firm. The purpose of the study has been broken down into two research questions. The first one deals with which forces that affect the development of reverse logistics in a distribution central. Further, important factors for the development of reverse logistics in a distribution central will be identified. Method – The method for the study is an one case study since only one process will be studied. Also, to be able to obtain more profound knowledge within the problem area. The chosen business case is named Ikea distribution central and is located on the industrial area Torsvik. The company is active on the furniture market. The literature collection has been done through four different methods which are: recommendations of search words, recommendations of articles, database searches and snowball sampling. Further, the data collection has been made through interviews, document studies and observations. Finally, the internal validity of the study is high under the circumstance that theories regarding the development of reverse logistics based on B2C is considered to be applicable on the problem area which is based in B2B. Further, the external validity of the study is considered to be low since only one business case was studied. Although, the theory and empiricism of the study has been analysed which in turn strengthens the external validity. Findings – With the collected theories and empiricism as background the authors has produced a basis on which key-factors that are important for the development of reverse logistics in a distribution central. The key-factors that were identified as important and should be taken under consideration is: driving- and hindering forces for the development of reverse logistics in a distribution central, the primary causes of reverse logistics in a distribution central, return avoidance, gatekeeping, supplier relationship management and green logistics. Further, it was discovered that a big factor for a favourable development of reverse logistics in a distribution central was continuous training of the personal simultaneously as the development of the reverse logistics process. Implications – Through the analysis of the study it became clear that a big amount of hinders that can occur in association with the development of reverse logistics, comes as a result of the gap in understanding between the management and the operating core. With this as background the authors of the study recommends that whenever a process is developed, great importance should be added in developing the personal working in the process. Limitations – The limitations which lowers the internal validity and in turn the credibility of the study is that many of the theories used in the study is based on B2C. Another limitation is the choice of one case study since the research questions aimed at obtaining general conclusions. Keywords – Reverse logistics, Return management, Return avoidance, Gatekeeping, Supplier relationship management, Green logistics, Distribution central / Syfte – Syftet med studien är att identifiera nyckelfaktorer för utvecklingen av returlogistik på en distributionscentral. Studien skall bidra till att täcka det kunskapsgap som finns i problemområdet utveckling av returlogistik på en distributionscentral. Detta då tidigare forskning primärt behandlat problemområdet mellan kund och fokalfirma. Studiens syfte har brutits ned i två frågeställningar. Först vill studiens författare ta reda på vilka krafter som påverkar utvecklingen av returlogistik på en distributionscentral. Vidare skall viktiga faktorer för utvecklingen av returlogistik på en distributionscentral identifieras. Metod – Studiens valda metod är enfallsstudie då endast en process studeras, även för att kunna erhålla mer djupgående kunskap om det valda problemområdet. Studiens fallföretag är Ikea distributionscentral som är lokaliserade på industriområdet Torsvik utanför Jönköping och är verksamma inom möbelbranschen. Litteraturinsamlingen har genomförts med hjälp av fyra olika insamlingsmetoder: rekommendation av sökord, rekommendation av artikel, sökning i databaser och snowball sampling. Vidare har studiens insamlade data erhållits genom intervjuer, dokumentstudier samt observationer. Slutligen anses studiens interna validitet vara hög, under förutsättningen att teorier om utvecklingen av returlogistik baserade på B2C även anses vara applicerbara i B2B. Vidare anses den externa validiteten vara låg då endast ett företag har studerats. Dock har teorin och empirin analyserats för att nå generella resultat, vilket stärker den externa validiteten. Resultat – Med studiens insamlade teori och empiri som bakgrund har författarna tagit fram underlag för vilka nyckelfaktorer som är viktiga för utvecklingen av returlogistik på en distributionscentral. De nyckelfaktorer som identifierades som viktiga och bör tas i beaktande var: drivande- och hindrande krafter för utvecklingen av returlogistik på en distributionscentral, grundorsaker för returlogistik på en distributionscentral, return avoidance, gatekeeping, supplier relationship management och grön logistik. Vidare upptäcktes att en stor påverkande faktor för en gynnsam utveckling av returlogistik på en distributionscentral var kontinuerlig utbildning av personal i samband med utvecklingen av sin returlogistikprocess. Implikationer – I studiens analys framkom det att många av de hinder som kan uppstå i samband med utvecklingen av returlogistik handlar om det förståelsegap som finns mellan ledning och den operativa kärnan. Med detta som bakgrund rekommenderar studiens författare att ett företag måste lägga stor vikt på att se till att en utveckling sker både på process-nivå och personal-nivå. Begränsningar – Det som anses begränsa den interna validiteten och i sin tur studiens trovärdighet är att många av de teorier som har använts primärt är grundade i B2C. En ytterligare begränsning är valet av enfallsstudie, detta då forskningsfrågorna och syftet formulerades för att söka generella slutsatser. Nyckelord – Reverse logistics, Return management, Return avoidance, Gatekeeping, Supplier relationship management, Green logistics, Distributionscentral