Bakgrund: Dynapac har använt återanvändbara lastbärare sedan 1980-talet, då de implementerade lastbärare för däck. Lastbärare används främst till att leverera gods och den centrala ståndpunkten är att det ska finnas en tillgänglighet på lastbärare för att kunna leverera godset i tid. Lastbärarna skickas sedan tillbaka till leverantören efter att godset har använts under hela produktionskedjan. Dynapac upplever stora problem när det gäller informationsflödet för deras återanvändbara lastbärare. Dynapac inte har något tillvägagångsätt att spåra dem, och de vet inte heller hur många lastbärare de äger eller vart de befinner sig.  Syfte: Syftet med studien är att utifrån Dynapacs hantering av återanvändbara lastbärare, föreslå en standardiserad rutin för de interna processer där lastbärare återfinns.  Metod: Studien baseras på en kvalitativ fallstudie på Dynapac Compaction Equipment AB, där data samlats in genom semi-strukturerade intervjuer och observationer. Urvalet för de semi-strukturerade intervjuerna baserades på ett målstyrt urval, där respondenterna specifikt valdes ut för att få fram representativ information till studien.  Resultat: Studien identifierade ett antal brister angående hanteringen av de återanvändbara lastbärarna. Bristerna har resulterat i faktumet att Dynapac är inkapabla att veta antalet lastbärare de äger eller hur många modeller som finns. Problemen som upptäcktes anses till stor del kunna standardiseras med hjälp av ett register över lastbärarna tillsammans med RFID-teknologi som kan integreras med Dynapacs affärssystem SAP. / Context: Dynapac have been using reusable load carriers since the 1980s, when they implemented carriers for tires. The load carriers are mainly used to deliver goods, and the central position is that there must be an availability of the load carriers to be able to deliver the goods on time. The load carriers are being shipped back to the supplier after the goods have been used in the assembly line. Dynapac is experiencing significant issues regarding the information flow of their reusable load carrier. They have no way of tracking or tracing the carriers, neither do they know how many carriers they own nor where they are.  Purpose: The purpose of the study is to propose a standardized routine for the internal processes involving load carriers, based on Dynapacs current processes for handling reuseable load carriers.   Method: The study constitutes a qualitative case study at Dynapac Compaction Equipment AB, where data has been collected through semi-structured interviews and observations. The selection for the interviews was based on targeted selection in order to obtain representative information for the final results of the study.  Results: The study identified several different deficiencies regarding the management of reuseable load carriers. The problems that were discovered can be standardized with the help of a register or index combined with RFID-technology that can be integrated with Dynapacs business system SAP. With the implementation of a register, can Dynapac also introduce continuous inventory to keep the problem from appearing again.

Abstract Purpose – The purpose of the study is to identify key-factors for the development of reverse logistics in a distribution central. The study should contribute to cover the knowledge gap that is the problem area: development of reverse logistics in a distribution central. This, since former research primarily deal with the problem area: development of reverse logistics between costumer and focal firm. The purpose of the study has been broken down into two research questions. The first one deals with which forces that affect the development of reverse logistics in a distribution central. Further, important factors for the development of reverse logistics in a distribution central will be identified. Method – The method for the study is an one case study since only one process will be studied. Also, to be able to obtain more profound knowledge within the problem area. The chosen business case is named Ikea distribution central and is located on the industrial area Torsvik. The company is active on the furniture market. The literature collection has been done through four different methods which are: recommendations of search words, recommendations of articles, database searches and snowball sampling. Further, the data collection has been made through interviews, document studies and observations. Finally, the internal validity of the study is high under the circumstance that theories regarding the development of reverse logistics based on B2C is considered to be applicable on the problem area which is based in B2B. Further, the external validity of the study is considered to be low since only one business case was studied. Although, the theory and empiricism of the study has been analysed which in turn strengthens the external validity. Findings – With the collected theories and empiricism as background the authors has produced a basis on which key-factors that are important for the development of reverse logistics in a distribution central. The key-factors that were identified as important and should be taken under consideration is: driving- and hindering forces for the development of reverse logistics in a distribution central, the primary causes of reverse logistics in a distribution central, return avoidance, gatekeeping, supplier relationship management and green logistics. Further, it was discovered that a big factor for a favourable development of reverse logistics in a distribution central was continuous training of the personal simultaneously as the development of the reverse logistics process. Implications – Through the analysis of the study it became clear that a big amount of hinders that can occur in association with the development of reverse logistics, comes as a result of the gap in understanding between the management and the operating core. With this as background the authors of the study recommends that whenever a process is developed, great importance should be added in developing the personal working in the process. Limitations – The limitations which lowers the internal validity and in turn the credibility of the study is that many of the theories used in the study is based on B2C. Another limitation is the choice of one case study since the research questions aimed at obtaining general conclusions. Keywords – Reverse logistics, Return management, Return avoidance, Gatekeeping, Supplier relationship management, Green logistics, Distribution central / Syfte – Syftet med studien är att identifiera nyckelfaktorer för utvecklingen av returlogistik på en distributionscentral. Studien skall bidra till att täcka det kunskapsgap som finns i problemområdet utveckling av returlogistik på en distributionscentral. Detta då tidigare forskning primärt behandlat problemområdet mellan kund och fokalfirma. Studiens syfte har brutits ned i två frågeställningar. Först vill studiens författare ta reda på vilka krafter som påverkar utvecklingen av returlogistik på en distributionscentral. Vidare skall viktiga faktorer för utvecklingen av returlogistik på en distributionscentral identifieras. Metod – Studiens valda metod är enfallsstudie då endast en process studeras, även för att kunna erhålla mer djupgående kunskap om det valda problemområdet. Studiens fallföretag är Ikea distributionscentral som är lokaliserade på industriområdet Torsvik utanför Jönköping och är verksamma inom möbelbranschen. Litteraturinsamlingen har genomförts med hjälp av fyra olika insamlingsmetoder: rekommendation av sökord, rekommendation av artikel, sökning i databaser och snowball sampling. Vidare har studiens insamlade data erhållits genom intervjuer, dokumentstudier samt observationer. Slutligen anses studiens interna validitet vara hög, under förutsättningen att teorier om utvecklingen av returlogistik baserade på B2C även anses vara applicerbara i B2B. Vidare anses den externa validiteten vara låg då endast ett företag har studerats. Dock har teorin och empirin analyserats för att nå generella resultat, vilket stärker den externa validiteten. Resultat – Med studiens insamlade teori och empiri som bakgrund har författarna tagit fram underlag för vilka nyckelfaktorer som är viktiga för utvecklingen av returlogistik på en distributionscentral. De nyckelfaktorer som identifierades som viktiga och bör tas i beaktande var: drivande- och hindrande krafter för utvecklingen av returlogistik på en distributionscentral, grundorsaker för returlogistik på en distributionscentral, return avoidance, gatekeeping, supplier relationship management och grön logistik. Vidare upptäcktes att en stor påverkande faktor för en gynnsam utveckling av returlogistik på en distributionscentral var kontinuerlig utbildning av personal i samband med utvecklingen av sin returlogistikprocess. Implikationer – I studiens analys framkom det att många av de hinder som kan uppstå i samband med utvecklingen av returlogistik handlar om det förståelsegap som finns mellan ledning och den operativa kärnan. Med detta som bakgrund rekommenderar studiens författare att ett företag måste lägga stor vikt på att se till att en utveckling sker både på process-nivå och personal-nivå. Begränsningar – Det som anses begränsa den interna validiteten och i sin tur studiens trovärdighet är att många av de teorier som har använts primärt är grundade i B2C. En ytterligare begränsning är valet av enfallsstudie, detta då forskningsfrågorna och syftet formulerades för att söka generella slutsatser. Nyckelord – Reverse logistics, Return management, Return avoidance, Gatekeeping, Supplier relationship management, Green logistics, Distributionscentral