<p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att med en nyckeltalsanalys undersöka om och i så fall hur den rådande finanskrisen har påverkat företag inom sällanköps- och dagligvarubranschen. Vi ska även undersöka om lågkonjunkturen slagit till på samma sätt mot små företag som mot stora.</p><p><strong>Metod:</strong> Vår uppsats bygger på en kvantitativ undersökning av företag inom branscherna sällanköp och dagligvaror. De nyckeltal som vi samlat in kommer från SIX AB. Vi har undersökt sex nyckeltal som mäter företagens tillväxt, finansiella balans och lönsamhet. Företagen har delats in i stora respektive små med avseende på deras börsvärde. Resultatet bygger på de genomsnittliga nyckeltalen för stora och små företag och redovisas i diagram. I samband med diagrammen analyserar vi de förändringar vi kan urskilja de tre senaste åren.</p><p><strong>Resultat & slutsats:</strong> Vår uppsats bekräftar det som teorierna och tidigare forskning kommit fram till: sällanköpsbranschen påverkas negativt i högre grad än dagligvarubranschen av en fallande konjunktur. Det mest påtagliga resultatet ser vi när vi analyserar de tre nyckeltalen som mäter företagens lönsamhet. Företagen inom sällanköpsbranschen har kraftigt försämrat dessa nyckeltal och allra värst ser det ut för de små företagen.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Vårt förslag till fortsatta studier är att göra en likvärdig studie när krisen har lagt sig. Det var under hösten 2008 som Sverige på allvar började påverkas av krisen och vi är fortfarande mitt uppe i den. En annan intressant inriktning skulle kunna vara att undersöka hur aktiens kurs har påverkats under krisen och jämföra det med förändringarna i nyckeltalen.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Uppsatsen bidrar till att verifiera att tidigare forskning och teorier kring de företag studien omfattar fortfarande är aktuella under lågkonjunkturen 2008.</p>

<p>Nya utländska dagligvarukedjor med främmande varumärken och lägre priser har etablerats på den svenska marknaden under de senaste åren. Genom egen import och i vissa fall inköp av partier kan de hålla priserna nere och på så sätt skapa konkurrenskraft mot de etablerade butikerna och orsaka påtvingade nedskärningar för dem. Detta har i sin tur kommit att hota deras överlevnad. Då de etablerade butikerna innehar kända varumärken, till skillnad från flertalet nyetablerade, är det i deras intresse att se om konsumenter är varumärkeslojala eller vad som får konsumenter lojala. Detta leder oss in på denna uppsats problemformulering; Vilka faktorer är viktiga för att skapa lojalitet till produktnamn hos konsumenter inom den idag hårt konkurrerande dagligvarubranschen?</p><p>Syftet med denna uppsats är att genom en enkätundersökning analysera hur viktiga varumärken är för konsumenter vid inköp av dagligvaror samt undersöka vilka faktorer som skapar lojalitet hos dessa.</p><p>Undersökningen visar att flertalet respondenter anser att varumärket är viktigt vid köp av dagligvaror. Endast ett fåtal tycker inte att det är viktigt alls. Majoriteten av respondenterna köper kända varumärken ofta eller alltid, vilket visar på återköp men också preferens, engagemang och lojalitet. Då det gäller varumärkets kändhet, upplever en större del att det är viktigt än de som inte anser det vara så.</p><p>Många faktorer påverkar lojalitetsskapandet hos konsumenter. Vår undersökning visar att kvalitet är väldigt viktigt vid val av dagligvaror och detsamma gäller för butikens läge. Den sistnämnde skapar dock inte lojalitet till specifika varumärken utan till butiker, men då varumärket är viktigt tordes således den valda butiken inneha kända varumärken som även undersökningen visade. Även personal/service anser respondenterna vara viktigt och de gäller som lojalitetsskapare till butik och inte till varumärken. De tillfrågade anser även att låga priser är viktigt, men de handlar oftare kända varumärken än främmande och majoriteten anser kvalitet vara viktigt och mycket viktigt.</p><p>All denna konkurrens kan också leda till något gott och i detta fall är det till förmån för konsumenterna i form av fördelaktigare priser, större utbud och sortiment.</p>

Nya utländska dagligvarukedjor med främmande varumärken och lägre priser har etablerats på den svenska marknaden under de senaste åren. Genom egen import och i vissa fall inköp av partier kan de hålla priserna nere och på så sätt skapa konkurrenskraft mot de etablerade butikerna och orsaka påtvingade nedskärningar för dem. Detta har i sin tur kommit att hota deras överlevnad. Då de etablerade butikerna innehar kända varumärken, till skillnad från flertalet nyetablerade, är det i deras intresse att se om konsumenter är varumärkeslojala eller vad som får konsumenter lojala. Detta leder oss in på denna uppsats problemformulering; Vilka faktorer är viktiga för att skapa lojalitet till produktnamn hos konsumenter inom den idag hårt konkurrerande dagligvarubranschen? Syftet med denna uppsats är att genom en enkätundersökning analysera hur viktiga varumärken är för konsumenter vid inköp av dagligvaror samt undersöka vilka faktorer som skapar lojalitet hos dessa. Undersökningen visar att flertalet respondenter anser att varumärket är viktigt vid köp av dagligvaror. Endast ett fåtal tycker inte att det är viktigt alls. Majoriteten av respondenterna köper kända varumärken ofta eller alltid, vilket visar på återköp men också preferens, engagemang och lojalitet. Då det gäller varumärkets kändhet, upplever en större del att det är viktigt än de som inte anser det vara så. Många faktorer påverkar lojalitetsskapandet hos konsumenter. Vår undersökning visar att kvalitet är väldigt viktigt vid val av dagligvaror och detsamma gäller för butikens läge. Den sistnämnde skapar dock inte lojalitet till specifika varumärken utan till butiker, men då varumärket är viktigt tordes således den valda butiken inneha kända varumärken som även undersökningen visade. Även personal/service anser respondenterna vara viktigt och de gäller som lojalitetsskapare till butik och inte till varumärken. De tillfrågade anser även att låga priser är viktigt, men de handlar oftare kända varumärken än främmande och majoriteten anser kvalitet vara viktigt och mycket viktigt. All denna konkurrens kan också leda till något gott och i detta fall är det till förmån för konsumenterna i form av fördelaktigare priser, större utbud och sortiment.

Syfte: Syftet är att med en nyckeltalsanalys undersöka om och i så fall hur den rådande finanskrisen har påverkat företag inom sällanköps- och dagligvarubranschen. Vi ska även undersöka om lågkonjunkturen slagit till på samma sätt mot små företag som mot stora. Metod: Vår uppsats bygger på en kvantitativ undersökning av företag inom branscherna sällanköp och dagligvaror. De nyckeltal som vi samlat in kommer från SIX AB. Vi har undersökt sex nyckeltal som mäter företagens tillväxt, finansiella balans och lönsamhet. Företagen har delats in i stora respektive små med avseende på deras börsvärde. Resultatet bygger på de genomsnittliga nyckeltalen för stora och små företag och redovisas i diagram. I samband med diagrammen analyserar vi de förändringar vi kan urskilja de tre senaste åren. Resultat &amp; slutsats: Vår uppsats bekräftar det som teorierna och tidigare forskning kommit fram till: sällanköpsbranschen påverkas negativt i högre grad än dagligvarubranschen av en fallande konjunktur. Det mest påtagliga resultatet ser vi när vi analyserar de tre nyckeltalen som mäter företagens lönsamhet. Företagen inom sällanköpsbranschen har kraftigt försämrat dessa nyckeltal och allra värst ser det ut för de små företagen. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatta studier är att göra en likvärdig studie när krisen har lagt sig. Det var under hösten 2008 som Sverige på allvar började påverkas av krisen och vi är fortfarande mitt uppe i den. En annan intressant inriktning skulle kunna vara att undersöka hur aktiens kurs har påverkats under krisen och jämföra det med förändringarna i nyckeltalen. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till att verifiera att tidigare forskning och teorier kring de företag studien omfattar fortfarande är aktuella under lågkonjunkturen 2008.

Bakgrund: Det senaste decenniet har allt fler stormarknader och lågprisbutiker öppnat vilket har lett till att de mindre livsmedelsbutikerna blivit utsatta för större konkurrens. Parallellt med att stormarknaderna tagit marknadsandelar i dagligvarubranschen har även större fokus riktats mot ökat samarbete och informationsdelning i försörjningskedjan, så kallat Supply Chain Management (SCM). Inom dagligvarubranschen har Efficient Consumer Response (ECR) utvecklas ur samma idéer som SCM men med fokus på livsmedel och dess försörjningskedjor. I grund och botten handlar ECR om företagens gemensamma arbete för att integrera verksamheter, minska kostnader samt producera största möjliga nytta för slutkonsumenten. Med tanke på den ökade konkurrensen i dagligvaruhandeln samt det faktum att det finns ont om tidigare forskning om små och medelstora företag (SME:s) relaterat till SCM/ECR, är det intressant att undersöka hur dessa företag påverkas av samarbetet. Det går att ifrågasätta om SCM/ECR samarbetet i försörjningskedjan är väl anpassat för de små och medelstora butikerna längst ut i försörjningskedjan, samt om det lämnar något utrymme för dem att differentiera sig och i längden skapa hållbara konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med studien är således att undersöka hur SCM och ECR i dagligvarubranschen påverkar SME:s längst ut i försörjningskedjan. Mer specifikt syftar uppsatsen till att undersöka om SCM/ECR samarbetet är anpassat för de små och medelstora företagen. Syftet är även att undersöka om samarbetet lämnar utrymme för dessa företag att differentiera sig? Metod: Studien har utförts med en kvalitativ ansats, varvid sex semistrukturerade besöksintervjuer har genomförts med tre ICA – och tre Hemköpshandlare, vilka alla kan anses driva SME:s i dagligvarubranschen. Slutsats: I studien har det identifierats att SCM och ECR har haft stor påverkan på små och medelstora butiker i livsmedelsbranschen. Samarbetet tycks ha haft positiv men också negativ påverkan på butikernas dagliga verksamhet samt långsiktiga styrning. Vidare har det konstaterats SCM och ECR har minskat de små och medelstora butikernas lokala differentieringsmöjligheter.

För närvarande råder en oenighet inom den akademiska världen beträffande begreppet kluster och hur detta skall definieras. Enligt rådande definition kan ett kluster vara såväl globalt, nationellt, regionalt som lokalt. För att få en djupare förståelse för begreppet, och då framförallt klusterbildning inom dagligvarubranschen har vi bedrivit en serie av semistrukturerade intervjuer där vi valt att intervjua personer med ledande befattning inom företag aktiva i denna bransch. Vi ämnade med denna undersökande rapport att se ifall kluster skapas slumpartat eller om dessa går att skapa artificiellt, och i sådant fall hur. Vi har genom vår teoretiska genomlysning funnit att ett kluster genomgår tre faser: startfasen, utvecklingsfasen och mognadsfasen. Förmågan för ett kluster att passera de olika faserna och slutligen nå mognadsfasen har sin grund i en sammansatt grupp av vitala faktorer. Med hjälp av Porters Diamantmodell har vi ämnat förklara och konkritisera vilka faktorer som är av betydelse i respektive fas. I startfasen finns behovet av produktionsfaktorer, faktorer vitala för all ekonomisk verksamhet. I utvecklingsfasen tas ytterligare ett steg för att skapa en symbios inom den geografiska avgränsningen. För att underlätta denna utveckling, kan klustret skapa en nätverksorganisation, klustermotorn. Inom denna fas har även trippelhelixteorin en avgörande roll där den beskriver interaktionen mellan stat/myndighet, näringsliv och utbildning. I den slutliga fasen, mognadsfasen, läggs stor vikt på den kritiska massan av företag, detta skall skapa ett varumärke som skall locka fler aktörer. Vi har genom vår intervjuserie mot dagligvarubranschen funnit att det finns goda förutsättningar för att skapa ett kluster utifrån de rådande förutsättningarna i Solna Business Park. Branschen visar intresse för konceptet kluster, dock är få villiga att ta det första steget. Ett problem inom dagligvarubranschen är att det är en gammal bransch där ett flertal leverantörer har sina huvudkontor etablerade i anslutning till produktionen. Ett flertal av de intervjuade är intresserade av att etablera sig i området om det skulle nå en kritisk massa och få stämpeln "här sitter branschen". För att nå denna kritiska massa måste fastighetsägaren arbeta utifrån ett köpcentrumsperspektiv. Det bör även etableras högre utbildning inom området, detta då tidigare "best practise" visat på den dragningskraft en sådan aktör kan ha för branschen i stort. Att stödfunktioner inte till fullo är utvecklade har visat sig vara ett problem för området. Genom extern marknadsföring skulle negativ påverkan av detta kunna minimeras då dålig "word-of-mouth" annars kan urholka varumärket. Varumärket är en väsentlig del i skapandet av ett kluster och resurser måste på grund av detta även läggas på extern marknadsföring, detta för att skapa en nationell spridning om fördelarna med att befinna sig i Solna Business Park. Om Fabege har för avsikt att skapa ett unikt dagligvarukluster i Solna Business Park bör de investera i fastigheter kring området för att kunna åtnjuta investeringarna till fullo. Kan ej detta göras bör ett syndikat upprättas där kostnader sprids mellan aktörerna.

<p>Radio Frequency Identification, RFID, är en teknik för spårning och informationsbärande som har funnits i över 50 år. Det är dock inte förrän på senare år som användandet av tekniken har fått en bredare spridning. I Sverige finns idag ett flertal företag som har implementerat lösningar som bygger på RFID-teknik men samtliga är begränsade till att endast användas inom ett företag i ett slutet system. På frågan hur RFID-teknik och dess standard EPC påverkar företag i en supply chain, det vill säga i ett öppet system, finns inget klart svar utan detta bör undersökas för respektive bransch där ett införande kan vara intressant. Denna studie är en sådan undersökning, genomförd inom den svenska dagligvarubranschen, med följande syfte:</p><p>Syftet med denna studie är att, på aktivitetsnivå, kartlägga flödet av fem utvalda produkter i dagligvarubranschen samt att för företag som ingår i dessa flöden skapa scenarier där RFID-teknik utnyttjas. Befintliga flöden liksom scenarier skall vidare analyseras för att identifiera möjliga effektivitetsförändringar till följd av användandet av RFID-teknik och dess standard EPC.</p><p>Resultatet av studien visar att ett införande av RFID-teknik skulle ha både positiv och negativ inverkan på den logistiska effektiviteten för de studerade företagen. Den största negativa förändringen härrör till kostnader och investeringar som måste göras för att RFID-teknik skall kunna utnyttjas i flödena, medan de största positiva förändringarna kan kopplas till tidsvinster och förbättrad spårbarhet.</p><p>En viktig slutsats är att det både för företag som idag använder streckkoder i stor utsträckning liksom för företag med lägre grad av streckkodsanvändning uppstår effektivitetsförbättringar. Storleken och omfånget på effektivitetsförbättringarna påverkas dock av graden av streckkodsanvändning i respektive företag. Positiva effektivitetsförändringar uppkommer främst genom att manuella kontroller kan elimineras och ersättas med automatiska avläsningar. Denna förändring minskar tidsförbrukningen i ett antal aktiviteter, vilket i sin tur påverkar kundservice och bidrar till kostnadsbesparingar. Ökade automatiska kontroller bidrar vidare till förbättrad spårbarhet i flödet. Med god kontroll av utflödet av varor kommer returflödet att effektiviseras och mer exakta återkallelser kan göras.</p><p>RFID-teknik kräver även ett ökat informationsutbyte mellan företag i supply chain. Detta innebär att affärssystemen måste integreras för att möjliggöra kommunikation, något som kan bli kostsamt i ett initialskede. Om det genomförs kan det dock leda till stora effektivitetsförbättringar i form av ökad kundservice och minskade kostnader tack vare bland annat bättre prognoser. Sammantaget innebär slutsatserna för studien att det uppkommer både positiva och negativa effektivitetsförändringar vid ett införande av RFID/EPC i dagligvarubranschen, där de största negativa effektivitetsförändringarna uppstår i implementeringsfasen och de positiva effektivitetsförändringarna gradvis ökar och då blir bestående.</p> / <p>The purpose of this thesis is to study how the use of RFID and EPC would affect the Swedish food retail supply chain. This was done by mapping the flow of five different products in the supply chain at activity level. During this work, five manufacturers, two distribution centres and two retail stores were visited and carefully studied. These visits resulted in a flowchart for each company describing the product flow, with particular attention to the use of barcodes. The flowcharts were then used to create scenarios for each company, describing how the flow would change when using RFID-technology. The current flow for each company was then compared with its RFID scenario and analysed to see how logistic efficiency would be affected by the use of RFID-technology.</p><p>The result of the study shows that all companies in the food retail supply chain would benefit from an implementation of RFID-technology. When comparing companies with a high usage of barcodes with companies where barcodes are little used, the conclusion can be drawn that both groups would experience improvements in different areas of logistic efficiency, but not necessarily to the same extent.</p><p>When considering the drawbacks of using RFID, the greatest disadvantages are the large investments and costs of implementing the technology. The largest costs arise in modification of business systems and for hardware investments needed to utilize the technology.</p><p>Apart from theses costs and investments, several positive changes in time consumption and traceability could be found. RFID/EPC makes it possible to replace manual checks with automatic ones, resulting in less time consumption and reduced staff throughout the supply chain. Furthermore, the possibility to trace every case and pallet results in more efficient and less expensive of product returns and recalls.</p>

<p>Slut i hyllan-problematiken är en fråga som aktualiserats i dagligvaruhandeln i allt högre grad det senaste året. I takt med att konkurrensen ökar och marginalerna minskar måste lagernivåer pressas. Det här sker så småningom på bekostnad av servicegraden. Problemet har visat sig särskilt stort i samband med kampanjer. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga informationsflödet i försörjnings-planeringen mellan en leverantör och en grossist i dagligvarubranschen samt att se hur detta flöde kan förbättras för att hög servicegrad ska kunna uppnås utan alltför höga lager. Arbetet är utfört som en fallstudie på Findus och Ica med Findus laxfilé naturell som modellprodukt.</p><p>Kartläggningen av informationsflödet i planeringsprocessen har visat på ett komplext flöde där många personer och funktionella enheter från båda företag är inblandade. Undersökningen har också identifierat ett antal svagheter som gör att servicegrad och kostnadseffektivitet försämras.</p><p>De problem vi ser grundar sig främst i de ingående aktörernas bristande medvetenhet om försörjningskedjans förutsättningar och begränsningar. Detta leder till att förståelse för vilken information som är viktig att förmedla saknas. Vidare saknar processen en tydlig struktur där flera prognoser görs oberoende av varandra med olika underlag och med olika syften. Resultatet blir en hög osäkerhet vilken måste hanteras med säkerhetslager. Undersökningen har visat att kostnadsfokus är svagt i förhållande till servicegrad vilket riskerar försörjningskedjans kostnad-seffektivitet</p><p>Vi tror att en ökad integration i en enkel och tydligt strukturerad planeringsprocess skulle kunna förbättra servicegraden och kostnadseffektiviteten. En ökad medvetenhet om försörjningskedjans förutsättningar och kostsamma flexibilitet skulle göra fördelarna med informationsdelning tydligare. Att använda balanserade styrmått som belyser försörjningskedjans synkronisering såväl som kostnads-effektivitet minskar risken för att problem döljs med höga lager.</p><p>Våra slutsatser visar att det finns en klar förbättringspotential i informationsflödet; förändringar skulle bidra till en högre servicegrad till en lägre kostnad.</p>

Radio Frequency Identification, RFID, är en teknik för spårning och informationsbärande som har funnits i över 50 år. Det är dock inte förrän på senare år som användandet av tekniken har fått en bredare spridning. I Sverige finns idag ett flertal företag som har implementerat lösningar som bygger på RFID-teknik men samtliga är begränsade till att endast användas inom ett företag i ett slutet system. På frågan hur RFID-teknik och dess standard EPC påverkar företag i en supply chain, det vill säga i ett öppet system, finns inget klart svar utan detta bör undersökas för respektive bransch där ett införande kan vara intressant. Denna studie är en sådan undersökning, genomförd inom den svenska dagligvarubranschen, med följande syfte: Syftet med denna studie är att, på aktivitetsnivå, kartlägga flödet av fem utvalda produkter i dagligvarubranschen samt att för företag som ingår i dessa flöden skapa scenarier där RFID-teknik utnyttjas. Befintliga flöden liksom scenarier skall vidare analyseras för att identifiera möjliga effektivitetsförändringar till följd av användandet av RFID-teknik och dess standard EPC. Resultatet av studien visar att ett införande av RFID-teknik skulle ha både positiv och negativ inverkan på den logistiska effektiviteten för de studerade företagen. Den största negativa förändringen härrör till kostnader och investeringar som måste göras för att RFID-teknik skall kunna utnyttjas i flödena, medan de största positiva förändringarna kan kopplas till tidsvinster och förbättrad spårbarhet. En viktig slutsats är att det både för företag som idag använder streckkoder i stor utsträckning liksom för företag med lägre grad av streckkodsanvändning uppstår effektivitetsförbättringar. Storleken och omfånget på effektivitetsförbättringarna påverkas dock av graden av streckkodsanvändning i respektive företag. Positiva effektivitetsförändringar uppkommer främst genom att manuella kontroller kan elimineras och ersättas med automatiska avläsningar. Denna förändring minskar tidsförbrukningen i ett antal aktiviteter, vilket i sin tur påverkar kundservice och bidrar till kostnadsbesparingar. Ökade automatiska kontroller bidrar vidare till förbättrad spårbarhet i flödet. Med god kontroll av utflödet av varor kommer returflödet att effektiviseras och mer exakta återkallelser kan göras. RFID-teknik kräver även ett ökat informationsutbyte mellan företag i supply chain. Detta innebär att affärssystemen måste integreras för att möjliggöra kommunikation, något som kan bli kostsamt i ett initialskede. Om det genomförs kan det dock leda till stora effektivitetsförbättringar i form av ökad kundservice och minskade kostnader tack vare bland annat bättre prognoser. Sammantaget innebär slutsatserna för studien att det uppkommer både positiva och negativa effektivitetsförändringar vid ett införande av RFID/EPC i dagligvarubranschen, där de största negativa effektivitetsförändringarna uppstår i implementeringsfasen och de positiva effektivitetsförändringarna gradvis ökar och då blir bestående. / The purpose of this thesis is to study how the use of RFID and EPC would affect the Swedish food retail supply chain. This was done by mapping the flow of five different products in the supply chain at activity level. During this work, five manufacturers, two distribution centres and two retail stores were visited and carefully studied. These visits resulted in a flowchart for each company describing the product flow, with particular attention to the use of barcodes. The flowcharts were then used to create scenarios for each company, describing how the flow would change when using RFID-technology. The current flow for each company was then compared with its RFID scenario and analysed to see how logistic efficiency would be affected by the use of RFID-technology. The result of the study shows that all companies in the food retail supply chain would benefit from an implementation of RFID-technology. When comparing companies with a high usage of barcodes with companies where barcodes are little used, the conclusion can be drawn that both groups would experience improvements in different areas of logistic efficiency, but not necessarily to the same extent. When considering the drawbacks of using RFID, the greatest disadvantages are the large investments and costs of implementing the technology. The largest costs arise in modification of business systems and for hardware investments needed to utilize the technology. Apart from theses costs and investments, several positive changes in time consumption and traceability could be found. RFID/EPC makes it possible to replace manual checks with automatic ones, resulting in less time consumption and reduced staff throughout the supply chain. Furthermore, the possibility to trace every case and pallet results in more efficient and less expensive of product returns and recalls.

Slut i hyllan-problematiken är en fråga som aktualiserats i dagligvaruhandeln i allt högre grad det senaste året. I takt med att konkurrensen ökar och marginalerna minskar måste lagernivåer pressas. Det här sker så småningom på bekostnad av servicegraden. Problemet har visat sig särskilt stort i samband med kampanjer. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga informationsflödet i försörjnings-planeringen mellan en leverantör och en grossist i dagligvarubranschen samt att se hur detta flöde kan förbättras för att hög servicegrad ska kunna uppnås utan alltför höga lager. Arbetet är utfört som en fallstudie på Findus och Ica med Findus laxfilé naturell som modellprodukt. Kartläggningen av informationsflödet i planeringsprocessen har visat på ett komplext flöde där många personer och funktionella enheter från båda företag är inblandade. Undersökningen har också identifierat ett antal svagheter som gör att servicegrad och kostnadseffektivitet försämras. De problem vi ser grundar sig främst i de ingående aktörernas bristande medvetenhet om försörjningskedjans förutsättningar och begränsningar. Detta leder till att förståelse för vilken information som är viktig att förmedla saknas. Vidare saknar processen en tydlig struktur där flera prognoser görs oberoende av varandra med olika underlag och med olika syften. Resultatet blir en hög osäkerhet vilken måste hanteras med säkerhetslager. Undersökningen har visat att kostnadsfokus är svagt i förhållande till servicegrad vilket riskerar försörjningskedjans kostnad-seffektivitet Vi tror att en ökad integration i en enkel och tydligt strukturerad planeringsprocess skulle kunna förbättra servicegraden och kostnadseffektiviteten. En ökad medvetenhet om försörjningskedjans förutsättningar och kostsamma flexibilitet skulle göra fördelarna med informationsdelning tydligare. Att använda balanserade styrmått som belyser försörjningskedjans synkronisering såväl som kostnads-effektivitet minskar risken för att problem döljs med höga lager. Våra slutsatser visar att det finns en klar förbättringspotential i informationsflödet; förändringar skulle bidra till en högre servicegrad till en lägre kostnad.