Examensarbetet har utförts på Saab Aerostructures och avdelningen Logistik på Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings universitet. Saab Aerostructures arbetar med utveckling, industrialisering och tillverkning av flygande strukturer, vilket innebär bland annat helikopterkabiner till NH90, vingbalkar till Airbus A380, dörrar till Boeing 787 Dreamliner och kompletta skrov till JAS 39 Gripen. Traditionellt har fokus legat på att ha en störningsfri produktion, men för att förbättra lönsamheten har Saab beslutat att börja arbeta mer effektivt i sin materialförsörjning och har på grund av detta behov av att kunna mäta dess effektivitet. Syftet med examensarbetet är därför att ta fram och definiera nyckeltal som mäter den logistiska effektiviteten i Saab Aerostructures materialförsörjning. Nyckeltalen som tas fram ska kunna beräknas med hjälp av den data som finns tillgänglig i affärssystemet, ERP. Det innebär att resultatet av examensarbetet består av ett antal framtagna nyckeltal inklusive information om vilken data från affärssystemet som ska användas samt hur de ska beräknas. Resultatet ska fungera som en input till den som ska genomföra implementeringen av nyckeltalen. För att uppfylla detta har vi dels genomfört en teoretisk studie som ledde fram till vilka mått som kan vara aktuella att mäta för att åskådliggöra den logistiska effektiviteten i materialförsörjningen och dels via en kartläggning av Saabs materialförsörjning identifierat ett antal intressenter som kan ha behov av nyckeltal. Därefter genomfördes en undersökning med hjälp av bland annat intervjuer i syfte att ta reda på vilka behov av respektive mått intressenterna har. Utifrån dessa mått och behov skapades önskade definitioner på nyckeltal helt utan hänsyn till vilken data som finns tillgänglig i affärssystemet. Med dessa definitioner som grund studerades sedan affärssystemet för att undersöka om nyckeltalen kan beräknas med befintlig data och i så fall hur och med vilken data beräkningarna ska utföras. De slutgiltiga nyckeltalen som definierades var: • Varulager: Hur mycket kapital som binds i varulager. • Omsättningshastighet i varulager: Antal gånger per år kapitalet i varulagret har omsatts. • Svinn i varulager: Andel av varulagrets värde som försvunnit. • Total intern ledtid i materialförsörjningen: Genomsnittlig tid som en leverans tar från ankomst till inlagring. • Leveransprecision: Andel leveranser som inkommit i tid. • Leveransavvikelse: Antal dagar som inkommande leveranser avviker från önskat datum. • Kvalitetsprecision: Andel leveranser utan avbrott i ankomstkontrollen. • Leveranskvalitet: Andel leveranser som både har kommit i tid och inte orsakat avbrott i ankomstkontrollen. • Servicegrad: Andel materialrader som uppfylldes under behovsdagen. • Täcktid i varulager: Antal dagar som produktionens behov kan tillgodoses med aktuellt lagersaldo. / This Master Thesis has been carried out at Saab Aerostructures and the Department of Logistics Management at Linköping University. Saab Aerostructures develop, industrialize and manufacture aerostructures, including forward fuselage structures for the NH90 helicopter, the mid and outer leading edges of the Airbus A380 wing, cargo and access doors for the Boeing 787 Dreamliner and the entire structure for JAS 39 Gripen. Traditionally Saab has focused on serving their production units without causing problems, but to improve profitability they have decided to work more efficient and effective in the materials supply processes and therefore they need to be able to measure their performance. The purpose of this thesis is to develop and define metrics for measuring logistics efficiency and effectiveness in Saab Aerostructures’ materials supply. The metrics should be calculated with data from Saab’s ERP system. Therefore the result of the thesis consists of a number of developed and defined metrics, including what data from ERP that should be used and how the metrics should be calculated. The result is intended to act as input for the future implementation of the metrics. To achieve this we first made a theoretical research to determine which measures that could be used for measuring logistics efficiency and effectiveness in the materials supply and then, by mapping Saab’s materials supply, we identified a number of organizational functions that could be interested in metrics showing materials supply performance. After that we interviewed individuals in the identified organizational functions to be able to identify which needs of the measures the have. From these measures and needs we developed requested definitions for metrics without taking into consideration what data that is available in the ERP system. With these definitions as a basis we then studied the ERP system to see if the metrics could be calculated with the available data and if so how and what data they should be calculated with. The final metrics that we defined were: • Inventory: Capital tied up in inventory. • Inventory Turnover Rate: Number of times a year that the inventory has been turned over. • Waste: Percentage of inventory waste. • Total Internal Lead Time in the Materials Supply: Average time from receiving to put away. • On-time Delivery: Percentage of on-time deliveries. • Delivery Deviation: Number of days that deliveries diverge from requested delivery date. • Right-Quality Delivery: Percentage of deliveries that passed the receiving inspection without interruption. • Delivery Performance: Percentage of deliveries that arrived on time and passed the receiving inspection without interruption. • Service Level: Percentage of material rows fulfilled on time. • Days of Supply: Number of days that today’s inventory can supply the production units.

<p>Examensarbetet har utförts på Saab Aerostructures och avdelningen Logistik på Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings universitet. Saab Aerostructures arbetar med utveckling, industrialisering och tillverkning av flygande strukturer, vilket innebär bland annat helikopterkabiner till NH90, vingbalkar till Airbus A380, dörrar till Boeing 787 Dreamliner och kompletta skrov till JAS 39 Gripen.</p><p>Traditionellt har fokus legat på att ha en störningsfri produktion, men för att förbättra lönsamheten har Saab beslutat att börja arbeta mer effektivt i sin materialförsörjning och har på grund av detta behov av att kunna mäta dess effektivitet. Syftet med examensarbetet är därför att ta fram och definiera nyckeltal som mäter den logistiska effektiviteten i Saab Aerostructures materialförsörjning.</p><p>Nyckeltalen som tas fram ska kunna beräknas med hjälp av den data som finns tillgänglig i affärssystemet, ERP. Det innebär att resultatet av examensarbetet består av ett antal framtagna nyckeltal inklusive information om vilken data från affärssystemet som ska användas samt hur de ska beräknas. Resultatet ska fungera som en input till den som ska genomföra implementeringen av nyckeltalen.</p><p>För att uppfylla detta har vi dels genomfört en teoretisk studie som ledde fram till vilka mått som kan vara aktuella att mäta för att åskådliggöra den logistiska effektiviteten i materialförsörjningen och dels via en kartläggning av Saabs materialförsörjning identifierat ett antal intressenter som kan ha behov av nyckeltal. Därefter genomfördes en undersökning med hjälp av bland annat intervjuer i syfte att ta reda på vilka behov av respektive mått intressenterna har.</p><p>Utifrån dessa mått och behov skapades önskade definitioner på nyckeltal helt utan hänsyn till vilken data som finns tillgänglig i affärssystemet. Med dessa definitioner som grund studerades sedan affärssystemet för att undersöka om nyckeltalen kan beräknas med befintlig data och i så fall hur och med vilken data beräkningarna ska utföras. De slutgiltiga nyckeltalen som definierades var:</p><p>• Varulager: Hur mycket kapital som binds i varulager.</p><p>• Omsättningshastighet i varulager: Antal gånger per år kapitalet i varulagret har omsatts.</p><p>• Svinn i varulager: Andel av varulagrets värde som försvunnit.</p><p>• Total intern ledtid i materialförsörjningen: Genomsnittlig tid som en leverans tar från ankomst till inlagring.</p><p>• Leveransprecision: Andel leveranser som inkommit i tid.</p><p>• Leveransavvikelse: Antal dagar som inkommande leveranser avviker från önskat datum.</p><p>• Kvalitetsprecision: Andel leveranser utan avbrott i ankomstkontrollen.</p><p>• Leveranskvalitet: Andel leveranser som både har kommit i tid och inte orsakat avbrott i ankomstkontrollen.</p><p>• Servicegrad: Andel materialrader som uppfylldes under behovsdagen.</p><p>• Täcktid i varulager: Antal dagar som produktionens behov kan tillgodoses med aktuellt lagersaldo.</p> / <p>This Master Thesis has been carried out at Saab Aerostructures and the Department of Logistics Management at Linköping University. Saab Aerostructures develop, industrialize and manufacture aerostructures, including forward fuselage structures for the NH90 helicopter, the mid and outer leading edges of the Airbus A380 wing, cargo and access doors for the Boeing 787 Dreamliner and the entire structure for JAS 39 Gripen.</p><p>Traditionally Saab has focused on serving their production units without causing problems, but to improve profitability they have decided to work more efficient and effective in the materials supply processes and therefore they need to be able to measure their performance. The purpose of this thesis is to develop and define metrics for measuring logistics efficiency and effectiveness in Saab Aerostructures’ materials supply.</p><p>The metrics should be calculated with data from Saab’s ERP system. Therefore the result of the thesis consists of a number of developed and defined metrics, including what data from ERP that should be used and how the metrics should be calculated. The result is intended to act as input for the future implementation of the metrics.</p><p>To achieve this we first made a theoretical research to determine which measures that could be used for measuring logistics efficiency and effectiveness in the materials supply and then, by mapping Saab’s materials supply, we identified a number of organizational functions that could be interested in metrics showing materials supply performance. After that we interviewed individuals in the identified organizational functions to be able to identify which needs of the measures the have.</p><p>From these measures and needs we developed requested definitions for metrics without taking into consideration what data that is available in the ERP system. With these definitions as a basis we then studied the ERP system to see if the metrics could be calculated with the available data and if so how and what data they should be calculated with. The final metrics that we defined were:</p><p>• Inventory: Capital tied up in inventory.</p><p>• Inventory Turnover Rate: Number of times a year that the inventory has been turned over.</p><p>• Waste: Percentage of inventory waste.</p><p>• Total Internal Lead Time in the Materials Supply: Average time from receiving to put away.</p><p>• On-time Delivery: Percentage of on-time deliveries.</p><p>• Delivery Deviation: Number of days that deliveries diverge from requested delivery date.</p><p>• Right-Quality Delivery: Percentage of deliveries that passed the receiving inspection without interruption.</p><p>• Delivery Performance: Percentage of deliveries that arrived on time and passed the receiving inspection without interruption.</p><p>• Service Level: Percentage of material rows fulfilled on time.</p><p>• Days of Supply: Number of days that today’s inventory can supply the production units.</p>

<p>Radio Frequency Identification, RFID, är en teknik för spårning och informationsbärande som har funnits i över 50 år. Det är dock inte förrän på senare år som användandet av tekniken har fått en bredare spridning. I Sverige finns idag ett flertal företag som har implementerat lösningar som bygger på RFID-teknik men samtliga är begränsade till att endast användas inom ett företag i ett slutet system. På frågan hur RFID-teknik och dess standard EPC påverkar företag i en supply chain, det vill säga i ett öppet system, finns inget klart svar utan detta bör undersökas för respektive bransch där ett införande kan vara intressant. Denna studie är en sådan undersökning, genomförd inom den svenska dagligvarubranschen, med följande syfte:</p><p>Syftet med denna studie är att, på aktivitetsnivå, kartlägga flödet av fem utvalda produkter i dagligvarubranschen samt att för företag som ingår i dessa flöden skapa scenarier där RFID-teknik utnyttjas. Befintliga flöden liksom scenarier skall vidare analyseras för att identifiera möjliga effektivitetsförändringar till följd av användandet av RFID-teknik och dess standard EPC.</p><p>Resultatet av studien visar att ett införande av RFID-teknik skulle ha både positiv och negativ inverkan på den logistiska effektiviteten för de studerade företagen. Den största negativa förändringen härrör till kostnader och investeringar som måste göras för att RFID-teknik skall kunna utnyttjas i flödena, medan de största positiva förändringarna kan kopplas till tidsvinster och förbättrad spårbarhet.</p><p>En viktig slutsats är att det både för företag som idag använder streckkoder i stor utsträckning liksom för företag med lägre grad av streckkodsanvändning uppstår effektivitetsförbättringar. Storleken och omfånget på effektivitetsförbättringarna påverkas dock av graden av streckkodsanvändning i respektive företag. Positiva effektivitetsförändringar uppkommer främst genom att manuella kontroller kan elimineras och ersättas med automatiska avläsningar. Denna förändring minskar tidsförbrukningen i ett antal aktiviteter, vilket i sin tur påverkar kundservice och bidrar till kostnadsbesparingar. Ökade automatiska kontroller bidrar vidare till förbättrad spårbarhet i flödet. Med god kontroll av utflödet av varor kommer returflödet att effektiviseras och mer exakta återkallelser kan göras.</p><p>RFID-teknik kräver även ett ökat informationsutbyte mellan företag i supply chain. Detta innebär att affärssystemen måste integreras för att möjliggöra kommunikation, något som kan bli kostsamt i ett initialskede. Om det genomförs kan det dock leda till stora effektivitetsförbättringar i form av ökad kundservice och minskade kostnader tack vare bland annat bättre prognoser. Sammantaget innebär slutsatserna för studien att det uppkommer både positiva och negativa effektivitetsförändringar vid ett införande av RFID/EPC i dagligvarubranschen, där de största negativa effektivitetsförändringarna uppstår i implementeringsfasen och de positiva effektivitetsförändringarna gradvis ökar och då blir bestående.</p> / <p>The purpose of this thesis is to study how the use of RFID and EPC would affect the Swedish food retail supply chain. This was done by mapping the flow of five different products in the supply chain at activity level. During this work, five manufacturers, two distribution centres and two retail stores were visited and carefully studied. These visits resulted in a flowchart for each company describing the product flow, with particular attention to the use of barcodes. The flowcharts were then used to create scenarios for each company, describing how the flow would change when using RFID-technology. The current flow for each company was then compared with its RFID scenario and analysed to see how logistic efficiency would be affected by the use of RFID-technology.</p><p>The result of the study shows that all companies in the food retail supply chain would benefit from an implementation of RFID-technology. When comparing companies with a high usage of barcodes with companies where barcodes are little used, the conclusion can be drawn that both groups would experience improvements in different areas of logistic efficiency, but not necessarily to the same extent.</p><p>When considering the drawbacks of using RFID, the greatest disadvantages are the large investments and costs of implementing the technology. The largest costs arise in modification of business systems and for hardware investments needed to utilize the technology.</p><p>Apart from theses costs and investments, several positive changes in time consumption and traceability could be found. RFID/EPC makes it possible to replace manual checks with automatic ones, resulting in less time consumption and reduced staff throughout the supply chain. Furthermore, the possibility to trace every case and pallet results in more efficient and less expensive of product returns and recalls.</p>

Radio Frequency Identification, RFID, är en teknik för spårning och informationsbärande som har funnits i över 50 år. Det är dock inte förrän på senare år som användandet av tekniken har fått en bredare spridning. I Sverige finns idag ett flertal företag som har implementerat lösningar som bygger på RFID-teknik men samtliga är begränsade till att endast användas inom ett företag i ett slutet system. På frågan hur RFID-teknik och dess standard EPC påverkar företag i en supply chain, det vill säga i ett öppet system, finns inget klart svar utan detta bör undersökas för respektive bransch där ett införande kan vara intressant. Denna studie är en sådan undersökning, genomförd inom den svenska dagligvarubranschen, med följande syfte: Syftet med denna studie är att, på aktivitetsnivå, kartlägga flödet av fem utvalda produkter i dagligvarubranschen samt att för företag som ingår i dessa flöden skapa scenarier där RFID-teknik utnyttjas. Befintliga flöden liksom scenarier skall vidare analyseras för att identifiera möjliga effektivitetsförändringar till följd av användandet av RFID-teknik och dess standard EPC. Resultatet av studien visar att ett införande av RFID-teknik skulle ha både positiv och negativ inverkan på den logistiska effektiviteten för de studerade företagen. Den största negativa förändringen härrör till kostnader och investeringar som måste göras för att RFID-teknik skall kunna utnyttjas i flödena, medan de största positiva förändringarna kan kopplas till tidsvinster och förbättrad spårbarhet. En viktig slutsats är att det både för företag som idag använder streckkoder i stor utsträckning liksom för företag med lägre grad av streckkodsanvändning uppstår effektivitetsförbättringar. Storleken och omfånget på effektivitetsförbättringarna påverkas dock av graden av streckkodsanvändning i respektive företag. Positiva effektivitetsförändringar uppkommer främst genom att manuella kontroller kan elimineras och ersättas med automatiska avläsningar. Denna förändring minskar tidsförbrukningen i ett antal aktiviteter, vilket i sin tur påverkar kundservice och bidrar till kostnadsbesparingar. Ökade automatiska kontroller bidrar vidare till förbättrad spårbarhet i flödet. Med god kontroll av utflödet av varor kommer returflödet att effektiviseras och mer exakta återkallelser kan göras. RFID-teknik kräver även ett ökat informationsutbyte mellan företag i supply chain. Detta innebär att affärssystemen måste integreras för att möjliggöra kommunikation, något som kan bli kostsamt i ett initialskede. Om det genomförs kan det dock leda till stora effektivitetsförbättringar i form av ökad kundservice och minskade kostnader tack vare bland annat bättre prognoser. Sammantaget innebär slutsatserna för studien att det uppkommer både positiva och negativa effektivitetsförändringar vid ett införande av RFID/EPC i dagligvarubranschen, där de största negativa effektivitetsförändringarna uppstår i implementeringsfasen och de positiva effektivitetsförändringarna gradvis ökar och då blir bestående. / The purpose of this thesis is to study how the use of RFID and EPC would affect the Swedish food retail supply chain. This was done by mapping the flow of five different products in the supply chain at activity level. During this work, five manufacturers, two distribution centres and two retail stores were visited and carefully studied. These visits resulted in a flowchart for each company describing the product flow, with particular attention to the use of barcodes. The flowcharts were then used to create scenarios for each company, describing how the flow would change when using RFID-technology. The current flow for each company was then compared with its RFID scenario and analysed to see how logistic efficiency would be affected by the use of RFID-technology. The result of the study shows that all companies in the food retail supply chain would benefit from an implementation of RFID-technology. When comparing companies with a high usage of barcodes with companies where barcodes are little used, the conclusion can be drawn that both groups would experience improvements in different areas of logistic efficiency, but not necessarily to the same extent. When considering the drawbacks of using RFID, the greatest disadvantages are the large investments and costs of implementing the technology. The largest costs arise in modification of business systems and for hardware investments needed to utilize the technology. Apart from theses costs and investments, several positive changes in time consumption and traceability could be found. RFID/EPC makes it possible to replace manual checks with automatic ones, resulting in less time consumption and reduced staff throughout the supply chain. Furthermore, the possibility to trace every case and pallet results in more efficient and less expensive of product returns and recalls.