Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nämligen rapporterna till en kortsiktig syn på investering och innebär dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förändringar av EU:s öppenhetsdirektiv har på senare tid uppkommit, innehållandes bland annat förslag på avskaffande av krav på kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar. Syftet med min framställning är först och främst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer på värdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna få för dem. Ett argument för att behålla kvartalsrapporterna är att investerarna ska ha rätt till samma information samtidigt. Viss teori och vetenskap visar däremot att människan inte kan fatta rationella beslut gällande investeringar i finansiella instrument och att överflödig informationsgivning till investerare inte är önskvärt. Med avseende på kraven på offentliggörande av kurspåverkande information ställs det, oavsett om kvartalsrapporterna försvinner, krav på börsbolagen som både kan innebära fortsatta bördor för dem och ett överflödigt och oregelbundet informationsflöde för investerarna. Om kvartalsrapportskravet skulle tas bort krävs det därför att bolagens kvarstående skyldigheter förtydligas för alla parter. De svenska börsbolagen har idag en möjlighet att välja mellan att utge delårsredogörelse eller kvartalsrapporter, enligt 16 kap. 6–7 §§ VpmL. Samtidigt ställer de svenska börserna i sina regelverk upp krav på kvartalsrapportering för de noterade bolagen. Effekterna av ett avskaffande i nationell lagstiftning skulle därför vara i princip obefintliga, om kravet fortfarande skulle få kvarstå i börsernas regelverk. I framställningen förs därför en diskussion kring balansen mellan självreglering och lagstiftning på den svenska värdepappersmarknaden. Självreglering har traditionellt sett varit en viktig del av värdepappersmarknadens reglering och borde enligt mig förbli det, eftersom det är ett mer flexibelt instrument än lagstiftning och därmed kan anpassas snabbare efter den dynamiska och föränderliga värdepappersmarknaden. Däremot vore det fel, i min mening, om inte självregleringen också anpassade sig till EU-rätten, som har erkänt företräde i vår rättsordning. Syftena bakom ändringar inom EU-rätten skulle annars inte få önskad effekt för svenska börsbolag och den svenska marknaden.

No description available.

Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland.   Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland. Tidningarna vi undersökte som fått representera Skåneregionen var Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Skånska Dagbladet, Ystads Allehanda och Kvällsposten. Tidningarna som fått representera Stockholm, Västerbotten och Gotland var Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Västerbottens-Kuriren och Gotlands Tidningar.   Resultatet visade på att det fanns små skillnader i hur de skånska och övriga tidningarna gestaltade Sverigedemokraterna. Artiklarna var till största del gestaltade ur ett spelperspektiv i regionerna. Vi fann dock skillnader gällande rapporteringen av partiet. Sverigedemokraterna fick större exponering i de skånska tidningarna sett till antalet artiklar och storleken på artiklarna.

När ambulanssjuksköterskan träder in i traumarummet förväntas en rapport ske som belyser den prehospitala situationen och patientens tillstånd. Det föreligger ett växande krav på god överrapportering för att arbeta för en bättre patientsäkerhet och arbetsmiljö. Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse vid överrapportering på traumarummet. Åtta respondenter intervjuades och resultatet bröts upp i tre huvudkategorier och två till fyra underkategorier utifrån en induktiv design av Lundman och Hällgren Granheim. Utifrån ambulanssjuksköterskornas upplevelser kunde flera grunder till hotad patientsäkerhet identifieras; avsaknad av erfarenhet hos ambulanssjuksköterskan, avsaknad av struktur i rapporten, samtstörningar under överrapportering. Vidare sågs momentet att "stå i fokus" under överrapporteringen upplevas olika utifrån erfarenhet. Besatts erfarenhet, upplevdes situationen att stå i fokus som positiv, det efterfrågades att tydligt få reda på vem traumaledaren var, att alla befann sig på plats och att ambulanssjuksköterskan hade ordet. Vid mindre erfarenhet kunde momentet att stå i fokus upplevas som stressande och i högre grad innebära en redovisning av vitalparametrar än ett prehospitalt sammanfattande intryck. Patienten blev då också i lägre grad delaktig i vården eftersom mer tid lades på att förbereda överrapporteringen. Studien styrker tidigare studier om vikten av strukturerad överrapportering och behovet av erfarenhet för att uppleva större trygghet i överrapportering och i arbetet med att göra patienten mer delaktig. Att framarbeta en rutin med en och samma struktur för överrapportering accepterad från både traumateam och ambulans skulle kunna tänkas minska missförstånd, avbrott i rapporteringen samt minska risken för att viktig information missas.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som kan påverka patientens delaktighet i sin omvårdnad ur ett patientperspektiv. Syftet var även att beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod.  Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Elva artiklar användes varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar patientens möjlighet till delaktighet i sin omvårdnad. Faktorer så som information, patientens delaktighet vid beslutsfattande samt bemötande påverkar patientens möjlighet till delaktighet i omvårdnaden.   Slutsats: Information var viktig för patientdelaktighet i sin omvårdnad. Gällande patientens delaktighet i beslutsfattande fanns delade meningar, samt att ett bra bemötande från vårdpersonalen främjade patientens delaktighet i omvårdnaden. Ökad kunskap hos sjuksköterskor om faktorer som kan främja patientens delaktighet behövs för att förbättra omvårdnaden.

Studien syftar till att granska fyra svenska morgon- och -kvällstidningars skildring av krisen på Krim: vad konflikten handlar om, hur de olika parterna avbildas, vilka attribut som knyts till parterna och vilka relationer som beskrivs, för att kunna jämföra tidningarnas bild av krisen och se hur hur tidningsrapporteringen sker i kris och krig. / The purpose of this essay is to analyze how four newspapers in Sweden have portrayed the Crimean-Crisis, in order to compare the results and draw conclusions about how media portray war.  A quality discourse analysis. There is a clash between two images: the image of the events in Ukraine being portrayed as a people’s revolution to overthrow a corrupt and Russianloyal regime, and the image of an armed uprising consisting of facists and ultranationalists forming a non-legitimate government who is threatening the Russian language and the ethnic Russian inhabitants in Ukraine. A majority of the newspapers polarizes the conflict into an us and them, with Putin as the great villain and the Western powers as the good side. There is a distinction in writing between the morning newspapers and the tabloid newspapers, where the second one is more dramatic and more frequently applies attributes. A consequence of this could be an increased motivation for conflict, rather than for peace.

Bakgrund: Bristfällig kommunikation inom vården leder till 100 000 vårdskador i Sverige varje år.Informationsöverföring i form av rapportering av patienter är en stor del av sjuksköterskans yrke. I börjanav varje arbetspass sker en rapport om patienterna på sjukhusavdelningar. Bedside- rapportering är en typav rapportering som sker vid patientens sängkant och kommunikationen är en nyckelkomponent irapporteringen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera sjuksköterskans upplevelse avinformationsöverföring i form av bedside- rapportering i omvårdnadsarbetet, inom den somatiskaslutenvården. Metod: I denna litteraturöversikt har forskning sammanställts gällande sjuksköterskorsuppfattningar om bedside- rapportering, 11 vetenskapliga artiklar har inkluderats. Resultat: Ensammanställning av de inkluderade artiklarna resulterade i fem teman. Förbättrad prioritering av arbetet,hinder vid informationsöverföring, övning främjar utövande, bedside- rapportering inkluderar patientenoch upplevelse av säkrare vård. Diskussion: Bedside- rapportering har visat sig ha en positiv påverkan påsjuksköterskors upplevelser av graden av patientsäkerhet och patientinkludering, dock finns det en delhinder i att rapportera vid patientens sängkant. Bedside- rapportering upplevs ha en positiv effekt gällandepersoncentering inom slutenvården. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever att det är positivt när patienternafår vara delaktiga i sin egna vård, vilket bedside- rapportering bjuder in till. Sjuksköterskor upplever ävenatt vården blir säkrare. Det finns för lite forskning inom detta område och det bör forskas mer för att kunnageneralisera resultatet. / <p>Godkännande datum: 2017-11-08</p>

Bakgrund: Barnmisshandel finns i alla sociala grupper och länder. Enligt svensk lag har sjukvårdspersonal en skyldighet att anmäla misstänkt barnmisshandel. Antalet fall av barnmisshandel har ökat i Sverige och likaså anmälningarna men mörkertalet är stort trots anmälningsskyldighet. Det vanligaste tecknet på skador till följd av barnmisshandel är blåmärken.

No description available.

Polisie brutaliteit bestaan al vir solank as wat die polisie self bestaan. Insidente van polisie brutaliteit kan gekenmerk word aan geweld, die misbruik van mag en marteling. Hierdie studie het ten doel om die verskeie vorme van polisie brutaliteit te identifiseer en om ondersoek in te stel na die redes vir die geweldadige optredes van polisielede teenoor die publiek. Verskeie sanksionerings prosedures, te wete: interne dissiplinêre stappe, strafregtelike vervolging van polisielede, asook sivielregtelike verrigtinge ten aansien van skadevergoeding en staatskompensasie aan slagoffers, word ondersoek. Die studie het nie net ten doel om die aard en erns van polisie brutaliteit en sanksionerings prosedures te openbaar nie, maar ook om moontlike oplossings vir die bekamping van polisie brutaliteit te vind. / Dissertation (LLM)--University of Pretoria, 2013. / gm2014 / Procedural Law / unrestricted