Bakgrund: CSR är ett koncept under ständig förändring med spridda definitioner. Då det är ett frivilligt ansvarstagande skiljer sig rapporteringen åt mellan olika aktörer. Kunskap om rapporten för CSR är bristfällig och behöver fördjupas genom studier av karaktäristika vilka kan påverka graden av rapportering. En uppdaterad jämförelse- och kunskapsbas för företag att utgå från vid CSR-engagemang och upprättandet av rapporter vilket underlättar enhetlig rapportering saknas i dagsläget. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga rapportering av de tre CSR-dimensionerna miljö, ekonomi samt socialt ansvar i årsredovisningar från svenska börsnoterade företag. Vidare är syftet att testa och analysera variablerna nettoomsättning, branschtillhörighet, medelålder, könsfördelning samt ägarstruktur och därigenom förklara deras påverkan på graden av CSR-rapportering. Metod: I studien har författarna tillämpat en kvantitativ ansats med en innehållsanalytisk forskningsmetod. Insamling av data skedde genom granskning av årsredovisningar för 80 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Data sammanställdes med hjälp av en framtagen ordlista samt graderingstabell och bearbetades vidare genom hypotestester med statistikprogrammen SPSS samt Stata som analysverktyg. Reslultat: Studien visar på att socialt ansvar är den dimension med högst rapporteringsgrad. Mest fokus av rapporteringen låg på anställda, utveckling samt utsläpp. Studien har vidare påvisat ett säkerställt samband mellan graden av CSR-rapportering och variablerna nettoomsättning, branschtillhörighet, medelålder i styrelse samt ledning och ägarstruktur. För variabeln könsfördelning kunde inte ett statistiskt samband säkerställas. / Problem: CSR is a concept under constant change with widespread definitions. As it is an optional responsibility the reporting varies between actors. Knowledge about the report on CSR is deficient and needs deepening through studies of characteristics that can affect the level of reporting. An updated comparison and knowledge base for companies to rely on when working with CSR activities and creating reports that further build uniform reporting is currently missing. Purpose: The purpose of this study is to survey the reporting of the three dimensions of CSR, environment, economic and social, in annual reports of Swedish listed companies. The purpose is further to test and analyse the variables net sales, branch of business, mean age, gender balance and ownership structure to explain their impact on the level of CSR reporting. Method: In this study the authors applied a quantitative method with a content analysis research method. Collection of data was conducted through a review of annual reports for 80 listed companies at the Stockholm Stock Exchange. Data was compiled through a created list of words and a grading table and was further processed with hypothesis tests analysed in the statistic data programs SPSS and Stata. Results: This study shows that the social dimension of CSR has the highest level of reporting. The main focus was on employees, development and emission. The study has proven a statistically assured relation between the level of CSR reporting and net sales, branch of business, mean age of people in leading positions and ownership structure. For the variable gender balance no statistically assured relation could be found.

<p>Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur Sverigedemokraterna återgavs i landsortspressen kring valet september 2006 och dels att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för hur partiet framställs.</p><p>De åtta tidningar jag valt att studera är dels indelade efter politisk färg och dels efter vilka län de sprids i; två län där partiet har haft kommunala mandat från 2002 respektive två län där partiet inte haft det. Partiet gick i valet -06 fram i alla fyra län.</p><p>Tidningarna har analyserats både kvantitativt och kvalitativt.</p><p>Jag har dessutom intervjuat företrädare för tidningarna samt lokala företrädare för Sverigedemokraterna.</p><p>Undersökningen visar att partiet framställs som någonting avvikande och hotande. Detta kan delvis förklaras av partiets kopplingar till rasistiska rörelser, men även av en allmän tendens hos medier att reproducera skiljelinjer mellan det normala, etablerade och det avvikande, hotande. I Blekinge, som är det län där partiet haft flest kommunala mandat redan innan 2006 och där partiet vuxit mest, tyder mycket på att tidningarnas bild av partiet alltmer börjar likna den övriga politiska rapporteringen. Ju mer partiet växer, desto mindre kommer det att framställas som avvikande.</p>

Syfte. Avhandlingen syftar till att bidra med ökad kunskap om faktorer som kan antas påverka patientsäkerheten dels på system-, dels på individnivå. Metod.Det nationella rapporteringssystemet Lex Maria analyserades före och efter Socialstyrelsens regionalisering av tillsynsorganisationen 1990/91. I en av de två studierna analyserades särskilt ärenden som överförts till HSAN för prövning av disciplinär påföljd. I tre empiriska studier analyserades kompletterande metoder till rapportering för att få information om risker i hälso- och sjukvården. Personal har intervjuats om deras uppfattning av potentiella risker som skulle kunna hota patienternas säkerhet. Vårdbiträdens och undersköterskors kunskaper om diabetes undersöktes i en enkätstudie. Eventuella samband mellan vårdbiträdens och undersköterskors kunskapsnivå och medicinskt ansvariga sjuksköterskors uppfattning om säkerhetsrelaterade frågor undersöktes i en uppföljande enkätstudie. I en kvalitativ studie undersöktes flygets metoder för säkerhetsrelaterat arbete vilket jämfördes med motsvarande arbete inom hälso- och sjukvården. Resultat.Lex Maria-rapporteringen ökade efter regionaliseringen av tillsyns-verksamheten och en minskad andel ärenden överfördes till HSAN för disciplinär prövning. De kompletterande metoder för att identifiera risker som undersökts visade sig vara värdefulla tillägg till traditionell rapportering. Intervjuerna inom barnsjukvården uppvisade en annan riskbild än den som fås genom rapporteringssystemet Lex Maria. Enkäten till vårdbiträden och undersköterskor visade ett tydligt samband mellan bristande kunskap om diabetes och en ökad risk att vidta en riskfylld åtgärd. Studien indikerade brister på systemnivå, vilket bekräftades av resultaten från enkätstudien till medicinskt ansvariga sjuksköterskor i motsvarande kommuner. Studien visade på behovet av ökad uppmärksamhet på hur sjukvårdens stödsystem påverkar yrkesutövarna i frontlinjen. Jämförelsen mellan flyget och hälso- och sjukvården visade att flyget hade ett mera proaktivt och bredare förhållningssätt till säkerhet än vad hälso- och sjukvården uppvisade. Slutsatser. Studien har visat att yrkesutövare som befinner sig i frontlinjen och möter den enskilde vårdtagaren är särskilt sårbara när hälso- och sjukvårdens stödsystem uppvisar brister. Förebyggande säkerhetsanalyser som komplement till rapportering visade sig ge värdefull information för det förebyggande säkerhetsarbetet. En sammanhållen strategi baserad på aktuell säkerhetsforskning kan bidra till att utveckla hälso- och sjukvårdens säkerhetsarbete. Nyckelord: Patientsäkerhet, rapportering, prevention, händelseanalys, säkerhetsanalys, Lex Maria, ansvarsärenden, disciplinära åtgärder

Bakgrund : Våld på arbetsplatser och då särskilt inom sjukvården är ett växande problem. Akutmottagningar utgör en av de största riskavdelningarna för sjuksköterskor att drabbas av våld från patienter och deras anhöriga. En akutmottagning har öppet dygnet runt vilket resulterar i ett stort patientflöde och en ökad arbetsbelastning för sjuksköterskor. Syfte : Syftet med litteraturöversikten är att belysa våld på akutmottagningar med fokus på sjuksköterskans upplevelser och arbetssituation. Metod : Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat : Att arbeta som sjuksköterska på en akutmottagning innebär en risk för att utsättas för verbalt och/eller fysiskt våld från såväl patienter som deras medföljande. Den grupp av sjuksköterskor som oftast drabbas av våld är yngre kvinnor med kort arbetslivserfarenhet inom akutsjukvård. Det verbala våldet dominerar jämfört med fysiskt våld. Våld skapar en mängd olika känslor hos sjuksköterskor, bland annat rädsla, oro, ångest, ilska och en form av acceptans. Känslorna kan ha en inverkan på sjuksköterskors förmåga att ge en optimal vård. De flesta som utsatts för våld under sitt arbetspass valde att inte rapportera det vidare uppåt i organisationen. Slutsats : Runt om i världen visar statistik på att en nyutexaminerad ung kvinnlig sjuksköterska som börjar arbeta på en akutmottagning har en hög risk att utsättas för våld från patienter jämfört med äldre med längre erfarenhet. Sjuksköterskors arbetssituation och hälsa påverkas negativt av våld. Det ger en ökad risk för sjukskrivning och vantrivsel på arbetet. Utsatta sjuksköterskor upplever att de inte kan ge optimal omvårdnad under ett våldsamt möte. Resultatet visar också på att många sjuksköterskor efterfrågar mer utbildning och tydligare rutiner kring hantering och rapportering av våld. / Background: Violence in the health care profession is a growing problem. Emergency departments are one of the more high risk areas for nurses to be subjected to violent acts from patients and their accompanied family. An emergency department is open around the clock which results in high patient flow and an increased work load for nurses. Aim : To illustrate violence in emergency departments with an emphasis on nurses’ experiences and work situation. Method : The study was conducted as a literature review. The results are based on 15 scientific articles with a qualitative and quantitative approach. Results: Working as a nurse at an emergency department means a risk of being subjected to violence from patients and their accompanied family or friends. Most prone to be subjected to violence are younger nurses with a short work experience in emergency care. Verbal abuse dominates the physical violence. Violence create different feelings among the nurses such as fear, anxiety, anger and a form of acceptance. These feelings may have an impact on nurses’ ability in providing optimal care. Most of the nurses subjected to violence during their work chose not to report the event to their supervisors. Conclusion : International statistics shows that a recent graduate young female nurse working at an emergency department has a high statistic risk of being subjected to violence from patients and their accompanied family or friends. Nurses’ work situation and health are negatively affected by violence. This may lead to an elevated risk of the need for sick leave and dissatisfaction at work. The results implicate the need of more education and clearer routines on how to manage and report violent incidents.

No description available.

I denna studie har Jönköpings-Postens gestaltning av Sovjetunionen från fem händelser under det andra världskriget undersökts. Händelserna som undersökts är: Molotov-Ribben­trop-pakten 1939, finska vinterkriget 1939–1940, operation Barbarossa 1941, slaget vid Stalin­grad 1942–1943 samt Nazitysklands kapitulation 1945. Syftet med studien har varit att under­söka hur Jönköpings-Posten gestaltat Sovjetunionen mellan 1939–1945, utreda om denna gestalt­ning förändrats över tid samt utröna huruvida russofobi präglat tidningens rapportering.    I studien har gestaltningsteorin använts som teoretiskt ramverk. En utgångspunkt i studien har varit att nyheter aldrig är objektiva. Verkligheten är för abstrakt och omfattande för att beskrivas till fullo, varvid varje nyhet kräver ett urval och därför bara gestaltar delar av verkligheten. För att besvara studiens syfte har även begreppet russofobivarit nödvändigt att definiera. Begreppet har inte någon vetenskaplig förankring, studiens definition är istället hämtad från journalisten Guy Mettan som skrivit en bok på ämnet. I studien åsyftar russofobi olika negativa klichéer, fördomar och karikatyrer av Sovjetunionen. För att besvara studiens syfte- och frågeställningar har en tvåstegs-metod använts; först har tidningsmaterialet från händelserna analyserats separat i kvalitativa text­analyser, varefter en komparativ analys av allt material genomförts. Gestaltningarna av Sovjetunion­en har under analysen kategoriserats för att avgöra rapporteringens karaktär; kate­gorierna som använts har varit informativt-neutral, vänskaplig och fientlig.Det totala materialet har be­stått av 111 olika nyhetsartiklar.    Studiens resultat visar att Jönköpings-Postens gestaltning av Sovjetunionen har förändrats under tidsperioden. Samtliga händelser innehåller dock olika typer av gestaltningar. Skillnaden mellan händelserna har främst varit balansen mellan de olika kategorierna; hur förekommande en kategori har varit vid en specifik händelse. En annan gemensam nämnare för samtliga händelser har varit att avsändaren av nyheterna varit av stor betydelse; en betydande del av materialet har varit inter­nationella nyheter inhämtade från olika nyhetsbyråer, varvid ursprungslandets generella sympatier präglat vilken gestaltning av Sovjetunionen som återgetts. Initialt var gestaltningen av Sovjetunion­en relativt neutral, för att sedan vid finska vinterkriget och operation Barbarossa bli direkt fientlig. Finlands deltagande vid dessa två händelser innebar en ökad mängd nyheter, och en mer fientlig gestaltning av Sovjetunionen. Vid slaget vid Stalingrad och Nazitysklands kapitulation blev gestalt­ningen återigen mer neutral. Det rapporterades dock betydligt mindre från de två avslutande händelser­na. Resultatet visar att det fanns russofobiska inslag i Jönköpings-Postens rapportering, men inte till den grad att det går att fastslå att rapporteringen präglades av russofobi. Däremot tycks det inte ha funnits något större intresse av att gestalta Sovjetunionen på ett positivt sätt; även om det finns nyheter som innehåller vänskapliga gestaltningar av Sovjetunionen har dessa aldrig varit i majoritet. Sett ur ett helhetsperspektiv har Jönköpings-Postens gestaltning av Sovjetunionen varit fientlig i rapporteringen som undersökts.

Oron för miljön och hållbarhet har ökat dramatiskt under de senaste åren. Men problem och frågor som rör kommunikation av hållbarhetsarbetet har förblivit obesvarade. Kritik har gjorts att hållbarhetsredovisning är vagt kopplat till verksamheten och att det inte finns ett samband mellan hållbarhetsredovisning och redovisningssystem. Som ett resultat av detta har en ny form av hållbarhetsrapporter utformats. Det underliggande syftet med den nya rapporteringsstrukturen är att integrera rapporteringen i företagens årsredovisning.Studien har ett jämförande perspektiv och kommer att fokusera på fyra branschledande företag. Två företag har redan integrerat sin hållbarhetsredovisning medan de andra två företagen har separata rapporter.Det övergripande syftet är att se hur och varför de utvalda företagen använder hållbarhetsredovisning och kvalitén på de uppgifter och åtgärder som vidtagits mot hållbarhet. För att analysera detta har vi använt följande frågor (1) Varför hållbarhetsredovisar företag? (2) Hur presenteras hållbarhetsinformation i företagens rapporter? (3) Hur behandlas företagens hållbarhetsmål?Den teoretiska delen av studien tolkar variationer i definitionen av företagens sociala ansvar. Därför har flera vetenskapliga artiklar om CSR studerats. Vi kom fram till att CSR som helhet bör ses som ett etiskt begrepp. CSR bör ses mot bakgrund av handling samt kommunikation av handling i form av tillförlitliga rapporter. Etiken bör inte vara bunden av kontext men handling och kommunikation av handling är. Vi har sedan studerat företagens väsentligaste händelser, påståenden, mål och annan information i rapporterna. Vi har sedan analyserat de insamlade uppgifterna och kom fram till att (1) Företagen ser lönsamheten i samband med hållbarhetsarbetet. Företagen med integrerade rapporter ser även hållbarhet som en del av lönsamheten. Vilket betyder att lönsamhet inte uppnås om inte hållbarhetsmål uppnås. (2) Företagen som använder integrerad rapportering har bättre koppling mellan sina mål och information kring målen. (3) Företagens mest fokuserade mål i hållbarhets-redovisningen visade sig vara utdelning, vilket kan anses problematiskt när det är ett kortsiktigt mål och hållbarhet bör ses över tid, på lång sikt. / Program: Civilekonomprogrammet

Begreppet controller har sitt ursprung i USA, där den började användas för drygt 100 år sedan. Till Sverige kom begreppet på 1970-talet. Controllerns uppgifter har förändrats under åren från att enbart vara inriktad mot bokföring till att ha en mer verksam roll i ledningsgruppen. I början förväntades controllern enbart vara en skicklig historiker. Rollen har sedan utvecklats till att controllern också förväntas vara en förutseende visionär. Controllerns placering i organisationen har diskuterats länge. Det har konstaterats att det inte finns någon känd plats i organisationen där controllern passar in. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap huruvida controllerfunktionen skiljer sig åt i kommunala och privata företag. Uppsatsen består av en empirisk undersökning av fem företag, tre kommunala och två privata företag. Utgångspunkten har varit ur det hermeneutiska synsättet. Insamlingsmetoden består av en kvalitativ metod. Att den kvalitativa metoden använts beror på att det möjliggör en djupare förståelse av ämnet. Som slutledningsmetod är den abduktiva ansatsen använd i och med att studien växlar mellan empiri och teori. I den empiriska studien har det undersökts vart controllern är placerad och hur rapporteringen går tillväga. I teorin beskrivs olika placeringar av controllern och i empirin undersöks hur det ser ut i verkligheten. Uppsatsens fokus ligger på eventuella skillnader mellan privata och kommunala företag. Hur företagsvärlden och kommunernas ekonomiska styrning skiljer sig åt kan formuleras på flera sätt. I företagsvärlden är det inte ovanligt att målet är högsta möjliga avkastning på kapital. För kommuner däremot talas det snarare om än strävan mot social avkastning. Studien visar att det inte skiljer sig något nämnvärt hur controllerfunktionen ser ut i privata och kommunala företag. Snarare beror eventuella skillnader på företagets storlek.

Inledning: De senaste årens redovisningsskandaler, där bland annat Enron och Worldcom var inblandade, har lett till att förtroendet för den finansiella rapporteringen har minskat eftersom rapporteringen av bolagens ekonomiska ställning inte har varit sanningsenlig. Debatten kring redovisningsskandalerna har främst handlat om att den finansiella rapporteringen inte har varit tillförlitlig på grund av bristande intern kontroll hos bolagen. För att vinna tillbaka marknadens förtroende införde George W Bush en ny lagstiftning som kom att kallas Sarbanes Oxley Act. Alla bolag som är registrerade på amerikanska börsen måste följa lagen, vilket även påverkar svenska bolag. Sarbanes Oxley Act är en omfattande lag som består av ett antal sektioner. Den del av lagen som sägs innebära störst förändringar för bolagens arbete är SOX Sektion 404, Management assesment of internal control, det vill säga ledningens utvärdering av intern kontroll.Syfte: Syftet med rapporten är att genom en fallstudie skapa kunskap om Sarbanes Oxley Act Sektion 404 påverkan på ett företags externa rapportering och om implementeringen av denna lag ökar tillförlitligheten och minimerar risken för felaktig rapportering och bedrägerier i ett företag.Metod: I denna del beskriver vi de metoder som vi valt att använda oss av i vår uppsats samt vad de innebär. Vi tillämpar följande metoder; hermeneutisk ansats, kvalitativ metod, abduktiv metod och som undersökningsmetod har vi använt oss av en fallstudie. Vi beskriver även vår datainsamlingsprocess samt hur vi förhåller oss källkritiskt till den insamlade datan.Analys och slutsatser: Vi har kommit fram till att det har krävts en del förändringar hos det företag vi har valt att studera, Parker Hannifin AB, för att leva upp till kraven som ställs i SOX Sektion 404. SOX har påverkat tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen genom bland annat införande av nya IT – system, tydligare ansvarsfördelning och fler behörighetsbegränsningar i IT – systemen i syfte att bland annat minska risken för obehörig åtkomst till data samt eliminera risken för felaktiga transaktioner. Vi har i undersökningen även kommit fram till att Parker i samband med implementeringen av SOX har fått tillämpa en ny modell för intern kontroll för tillförlitlig finansiell rapportering. Modellen heter CAVR som skall säkerställa att kraven för intern kontroll för finansiell rapportering uppfylls. / Uppsatsnivå: C

De senaste åren har allmänhetens medvetenhet om miljöarbete och hållbar utveckling samt vilken påverkan företag utgör på en samhällelig nivå, ökat. Nu mer än någonsin har företag press på att uppvisa ett social- och miljömässigt ansvarstagande både från allmänheten och intressenter. Andelen företag som upprättar en hållbarhetsrapport har ökat på sista tiden och svenska företag ligger internationellt sett i framkanten. Tidigare forskning har undersökt om det finns en koppling mellan företag som hållbarhetsredovisar och finansiella företagsfaktorer med varierande resultat. Syftet med denna studie är att undersöka om frivillig hållbarhetsrapportering på svenska börsnoterade företag 2016 kan förklaras genom de fyra företagsfaktorerna, genom att analysera om det föreligger ett statistiskt samband och jämföra dessa mot tidigare studiers resultat. Studien genomförs med en kvantitativ metod och omfattas av företag på Stockholmsbörsen: Large Cap, Mid Cap och Small Cap. Utifrån en deduktiv ansats antas hypoteser som sedan prövas med analyser i statistikprogram. De företagsfaktorer som undersöktes var lönsamhet, skuldsättningsgrad, likviditet och storlek. Insamlad data har hämtats från årsredovisningar för året 2016 från databasen Retriever Business. Studiens resultat visar att det föreligger ett positivt signifikant förhållande mellan storlek och hållbarhetsrapportering samt ett negativt signifikant förhållande mellan likviditet och hållbarhetsrapportering. För faktorerna lönsamhet och skuldsättningsgrad hittades inget statistiskt samband.