Bakgrund: SBAR är ett strukturerat rapporteringsverktyg som sjuksköterskor använder vid bland annat personalbyten. Då sjuksköterskor har omvårdnadsansvar för patienter, bör kommunikationen mellan sjuksköterskor vara god för att förebygga vårdskada. God kommunikation är viktigt för att patienter ska våga berätta om behov, problem och känslor. Genom ökat patientförtroende kan sjuksköterskor upprätta personcentrerat vårdande. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter att rapportera via SBAR. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2022) där två kvalitativa, femkvantitativa samt fem mixade metodartiklar har analyserats. Resultat: Resultatet visade att majoritet av sjuksköterskors erfarenheter av SBAR är att deras kommunikationsförmåga förbättras och att verktyget är tillförlitligt, om sjuksköterskor besitter kompetens i verktygets strukturerade utförande. Sjuksköterskorna erfor ett förbättrat samarbete med annan involverad vårdpersonal och professioner i patientvården samt förbättrad egenförmåga att ge en god rapport. Detta gav sjuksköterskorna en känsla av välbefinnande i sitt vårdarbete. Slutsats: Slutsatsen författarna kunde dra var att sjuksköterskor beroende på egen förmåga, upplever olika aspekter kring användandet av SBAR. Majoriteten av sjuksköterskor anser attSBAR är ett pålitligt och viktigt verktyg i arbetet för patientsäker vård medan andra aspekter visar på att låg efterföljsamhet eller förståelse för mallen kan bidra till en motsatt utveckling. / Background: SBAR is a structured reporting tool that nurses use when, among other things, staff changes. As nurses have nursing responsibilities for patients, communication between nurses should be good to prevent nursing injuries. Good communication is important for patients to dare to talk about needs, problems, and feelings. Through increased patient trust, nurses can establish person-centered care. Purpose: The purpose was to create an overview of nurses’ experiences of reporting via SBAR. Method: As per Friberg (2022) literary review where two qualitative, five quantitative and five mixed methods articles have been analyzed. Result: The results showed that most nurses' experiences with SBAR were that their communication skills improved and that the tool were reliable if the nurse’s possessed competence in the tools structured execution. The nurses experienced an improved collaboration with other involved healthcare staff and professions in patient care as well as an improved ability to give a good report. This gave the nurses a sense of well-being in their nursing work. Conclusion: The conclusion the authors could draw was that the nurses, depending on their own abilities, experience different aspects regarding the use of SBAR. Most nurses believe that SBAR is a reliable and valuable tool in the work for patient-safe care, while other aspects show that low compliance or understanding of the model can contribute to the opposite development.

Syftet med denna studie är att identifiera hur olika faktorer påverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahålls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag från olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus på icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har använts för att undersöka mängden upplysningar genom en innehållsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys använts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts. Resultatet av studien visar en koppling mellan mängden av ickefinansiell information och företagens storlek, sektor, CSR-initiativ samt om en extern part certifierat deras icke-finansiella rapport

Det finns höga förväntningar på de svenska företagens hållbarhetsrapporter, men formen på dessa kan se olika ut. Årsredovisningslagen i Sverige skiljer på två rapporteringsformer där företagen antingen kan publicera hållbarhetsrapporten integrerad alternativt skild från årsredovisningen. Tidigare forskning har inte kunnat enas kring effekterna av olika rapporteringsformer och dessutom saknas forskning på den svenska marknaden. Den här studien ämnar därför att undersöka dessa effekter på svenska företag genom att studera potentiella samband mellan rapporteringsform och företagens ESG-betyg (Environment, Social och Governance) samt aktiepris. Studien utgörs av en kvantitativ undersökning på 121 svenska noterade bolag under åren 2017, 2018 och 2019. Resultaten visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan integrerad hållbarhetsrapportering och ESG-betyg samt ett negativt signifikant samband med aktiepris. Resultaten är i linje med flera tidigare studier, men går även emot ett antal andra, vilket beror på att den tidigare forskningen är delad i sina slutsatser.

Bakgrund och Problemdiskussion: De senaste årens företagsskandaler har bidragit till ökade krav på företags interna kontroll. När intern kontroll beskrivs används nästan alltid COSO:s ramverk som referenspunkt. Detta tog studien till en början utgångspunkt i och tanken var då att kartlägga i vilken utsträckning detta ramverk var utbrett bland svenska medelstora företag, men framförallt vad detta kunde bero på. Resultatet av studien visade att företag inte har implementerat ramverket, varpå nya frågeställningar dök upp kring vad som då kan förklara att kontrollaktiviteterna ser ut som de gör bland dessa företag. Syfte: Syftet med studien har varit att utreda om företag använder sig av de kontrollaktiviteter som också är omnämnda i COSO:s ramverk, trots att ramverket inte är implementerat, och vad det beror på att företag använder sig av lika eller olika aktiviteter. Studien syftar då till att undersöka om de organisatoriska faktorerna kan förklara vilka kontrollaktiviteter som används, eller om den motsägande institutionella teorin ger en bättre förklaring. Teori: Den teoretiska delen av studien innehåller en bakgrund om kontrollaktiviteter och intern kontroll, contingency teorin och institutionell teori. Delar av dessa teorier operationaliseras till hypoteser. Metod: En kvantitativ studie genomfördes genom en enkätundersökning, underbyggd av teoretiska referenspunkter som studien hade i den inledande fasen. Ett antal hypoteser testades genom deskriptiva analyser, men främst genom bivariata analyser för att studera eventuella samband. Resultat och Slutsats: COSO:s ramverk är inte utbrett bland svenska medelstora företag men kontrollaktiviteterna som ingår i ramverket används i väldigt stor utsträckning. Oavsett om dessa kontrollaktiviteter kommer från COSO:s ramverk eller om de existerat sedan tidigare, tyder resultatet av studien på att dessa ii institutionaliserats bland svenska medelstora företag. Studiens hypoteser, som ponerade att organisatoriska faktorer kan förklara vilka kontrollaktiviteter företag har, förkastades till stor del.

Bakgrund: Bedside rapportering kan göra patienterna mer delaktiga i vården vilket kan medföra ett patientcentrerat förhållningssätt.  Både sjuksköterskan och patienten involveras genom bedside rapportering som kräver likväl ett patientcentrerat förhållningssätt som en god kommunikativ förmåga hos sjuksköterskan. Studier visar att patienter kan uppleva brister i sjuksköterskans kommunikativa förmåga, som att sjuksköterskan inte delger tillräcklig information samt gör egna antaganden om patientens behov. Kunskap om erfarenheter av bedside rapportering behöver därmed belysas. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av bedside rapportering ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv samt beskriva de undersökningsgrupper som valdes ut i de granskade studierna. Metod: Beskrivande litteraturstudie med tio vetenskapliga studier av kvalitativ eller mixad ansats som kodades och kategoriserades. Litteratursökningarna gjordes i PubMed med fritext och MeSH-termer. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskornas kommunikativa förmåga i samband med bedside rapportering är viktig för att göra patienterna delaktiga. Bedside rapportering gav en stärkt relation mellan sjuksköterskorna och patienterna samt minskade risken för felaktig information. Bedside rapporten ansågs vara mer effektiv men väckte frågor angående konfidentialitet och sekretess. De flesta deltagarna i de inkluderade studierna var kvinnor. Nio av tio utfördes i Australien på olika avdelningar, exempelvis medicinavdelningar. Slutsats: Patienter ville veta vad som pågick i deras vård och sjuksköterskor beskrev att bedside rapportering ökade patienternas delaktighet. Bedside rapportering väckte även frågor angående konfidentialitet och patientcentrerad vård och kräver att sjuksköterskan har en god kommunikativ förmåga. / Background: Bedside handover can make the patients more involved in their care wich can contribute to a patient-centered approach. Both nurses and patients can get involved through the bedside handover wich requires a patient-centered appoach and puts demands on the nurses communicative ability. Studys show that the patients experience flaws in the nurses ability to communicate, like if the nurse doen’t provide enough information and makes assumption about the patients needs. Knowledge about experiences of bedside handover is therefore required. Aim: The aim was to describe experiences of bedside handover through a nurse and patient perspective and also to describe the sample group used in the audited studies. Method: A descriptive literature review with ten scientific articles using a qualitative and mixed method approach that were coded and categorized. The search for literature were made in PubMed using free text and MeSH- terms. Result: The nurses communicative abilities associated with bedside handover was important in making the patients more involved in their care. Bedside handover provided a strengthened relationship between the nurses and the patients and also limited the risks of incorrect information. The bedside handover was concidered beeing more effective but raised questions regarding confidentiality and secrecy. Most of the participants in the included studys were women. Nine out of ten were conducted in Australia on different wards, for example medicinewards.  Conclusion: The patients wanted to know whats going on regarding their care and the nurses described that bedside handover increaced the patients inolvment in care. Bedside handover raised questions about confidentiality and patient-centered care wich demands that the nurses have a good communicative ability.

Företag står idag inför en ökad press att hantera och styra CSR då exempelvis förbättringar inom sociala eller miljömässiga prestationer påverkar företags resultat, och därmed det långsiktiga värdet för aktieägare. Detta måste mätas för att kunna nå organisatoriska mål och för att skapa en förståelse för hur CSR-prestationer är sammanlänkade till olika processer inom företaget.

Titel: Integrerad rapportering – Ett nytt sätt att rapportera  Datum: 2014-06-03 Lärosäte: Mälardalens högskola, Västerås  Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik  Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Dalida Kalifa & Awat Safari  Handledare: Leif Carlsson Nyckelord: Integrerad rapportering, IIRC, hållbarhetsredovising, finansiella rapporter och icke-finansiella rapporter Examinator: Cecilia Lindh Problemformulering: - Vad innebär begreppet integrerad rapportering? - Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med integrerad rapportering? - Finns det ett behov av en integrerad rapportering, i så fall vad ligger bakom behovet? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad begreppet integrerad rapportering innebär och vilka fördelar respektive nackdelar en integrerad rapportering medför. Vidare är syftet att undersöka om det finns ett behov av en integrerad rapportering samt vad som ligger bakom detta eventuella behov. Metod: Metoden i studien är av en kvalitativ karaktär med en deduktiv ansats. Primärdata har samlats in genom intervjuer med 16 respondenter. Slutsatser: De slutsatser som studien har kommit fram till är att en integrerad rapportering är ett förändrat synsätt där företag ska sätta lika stort värde vid den finansiella och icke-finansiella informationen samt kopplingen mellan dessa. Fördelen med den integrerade rapporteringen är att den ger en tydlig och fullständig bild av ett företags verksamhet. Nackdelen med den integrerade rapporteringen är att den kan leda till omfattande rapporter. Företag och intressenter är i behov av en rapport som integrerar och visar en tydlig koppling mellan de ekonomiska frågorna med de sociala samt miljömässiga frågorna så att en helhetsbild av verksamheten skapas.

Bakgrund och problem: Sjukfrånvarograden i Sverige är stigande trots att tidigare undersökningar visar att befolkningens hälsa inte blivit sämre. En betydligt lägre sjukfrånvarograd visades i Sverige under den period organisationer på grund av lagstiftning redovisade information om sjukfrånvaro i årsredovisningen. Vad ökningen beror på är inte fastställt trots den tydliga kopplingen mellan ökningen av sjukfrånvarograden och den organisatoriska inblandningen. Syfte: Studien syftar till att diagnostisera vilka interna faktorer som påverkar sjukfrånvarograden i en organisation. Resultatet av studien förväntas ge organisationer ökad förståelse för vikten av arbetet kring sjukfrånvaro. Metod: En enkätundersökning har genomförts där urvalsgruppen utgörs av organisationer som tidigare visat en föredömlig sjukfrånvarograd. De tre teoretiska faktorer som utgör studiens referensram är information, intern rapportering och kostnadsmedvetenhet. Utifrån teorin skapades tre antaganden som kom att testas i den empiriska datainsamlingen. Slutsats: Genom analys av datainsamlingen och teori kunde två antaganden bekräftas och en förkastas. Ett positivt samband kan ses mellan låg sjukfrånvarograd och de identifierade organisatoriska faktorerna information, intern rapportering och kostnadsmedvetenhet. Omfattningen på den information som dokumenteras samt specifikt till vem informationen rapporterades var dock inte avgörande för utfallet av sjukfrånvarograd.

Samverkan mellan sjuksköterskan inom ambulanssjukvård och sjuksköterskan på akutmottagning är en viktig del i det dagliga arbetet på en akutklinik. Felaktigheter i samverkan vid överlämning kan få konsekvenser och följa patienten genom hela vårdförloppet. Syftet var att beskriva samverkan mellan sjuksköterskor inom ambulanssjukvård och mottagande sjuksköterska vid överlämning av patient till akutmottagning. I examensarbetet användes en kvalitativ deskriptiv metod med induktiv ansats. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in data, fem intervjuer med sjuksköterskor inom ambulanssjukvård samt fem intervjuer med sjuksköterskor vilka arbetar på en akutmottagning. Tematisk analys har använts vid granskning av data. Ur analysen framkom tre huvudteman: “Att utbyta information”, “Möta en engagerad samverkanspartner” och “Att skapa ett gemensamt helhetsintryck”, med respektive subteman. Samverkan fungerar till stor del bra, men vissa brister fanns vid överlämning av patient. Betydelsen av att använda sig av och förmedla information utifrån den givna strukturen SBAR var stor. Vidare framkom olika aspekter i hur information förmedlas via tal och skrift. Engagemang, attityder och förståelse för varandras verksamhet var andra aspekter som var av betydelse i samverkan. Det var också vanligt förekommande att sjuksköterskornas uppmärksamhet blev störd av distraherande brus, denna distraktion fick i sin tur konsekvenser för informationsöverföringen. En önskan om att skapa ett gemensamt helhetsintryck i samband med samverkan var framträdande. Att lyssna in patienten och att föra fram patientens berättelse kunde bidra till att sjuksköterskorna gemensamt kunde skapa detta helhetsintryck.

Bakgrund: Rapportering mellan sjuksköterskor kan medföra säkerhetsrisker om information inte förs vidare på rätt sätt samt att brist i kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter är en återkommande orsak till uppkomst av vårdskador. Rapportering behöver därför hålla hög kvalitet för att sjuksköterskan ska kunna leverera patientsäker- och personcentrerad omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av bedsiderapportering inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Tio kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Tre teman framkom: Främjar personcentrerad omvårdnad som beskriver hur patienter och anhöriga blir delaktiga och hur bedsiderapportering stärker relationen mellan sjuksköterska och patient, Förändrar professionellt förhållningssätt som handlar om hur sjuksköterskor upplever att de i sin profession påverkas av bedsiderapportering och slutligen Komplicerar rapporteringen som beskriver problematik kring sekretess och hur omgivningen försvårar rapporteringen. Slutsats: Bedsiderapportering medför förbättringar gällande patientsäkerhet och personcentrerad omvårdnad, men det krävs strategier för att överkomma de upplevda hindren.