<p>Syftet med denna studie är att genom en levnadsnivåundersökning beskriva levnadsförhållandena för personer med psykiska funktionshinder som begått brott och blivit dömda till vård som straffrättslig påföljd. Metoden som använts är en kvantitativ tvärsnittsstudie. På en utav Sveriges sex regionkliniker för rättspsykiatrisk vård har två informanter besvarat 91 enkätformulär med registerinformation från inskrivningstillfället som underlag. Materialet har analyserats och bearbetats utifrån välfärdskomponenter ur social rapportering. Levnadsnivå definieras som individens förfogande över de resurser med vars hjälp denne kan styra sitt eget liv. Sammantaget är resultaten nedslående, de visar på en betydande låg tillgång av resurser för individerna i målgruppen att styra sitt eget liv. Totalt sett var majoriteten utan daglig sysselsättning i form av arbete, den egna försörjningsmöjligheten för individen blir därmed begränsad. Utbildningsnivån var låg, 63 procent hade endast grundskoleutbildning. Slutligen visar resultaten på att 64 procent saknade ett eget boende. Det svenska välfärdssystemet skall tillförsäkra alla medborgare en skälig levnadsnivå, frågan är om systemet räcker till för alla?</p>

<p>Background and problem</p><p>The biggest difference between companies and non-profit organizations are their purposes. Companies’ purpose is to generate profit to the shareholders. Non-profit organizations do not have any shareholders and their purpose is to offer service to receivers of benefits.</p><p>There are a lot of non-profit organizations today and the competition for the donations is rough. Non-profit organizations can influence the publics’ decision of who to support by creating a financial reporting that appeal to the public.</p><p>Purpose</p><p>The purpose of this essay is to examine how non-profit goals are measured in non-profit organizations and if there are a practice on the subject.</p><p>Methodology</p><p>We choose a qualitative approach as we wanted to understand the reality by explaining it with words. The choice of a qualitative approach was enhanced by the fact that we used interviews and analyzed sources, which are two of the techniques used in the qualitative approach.</p><p>Theory</p><p>Our theoretical studies primarily contain non-profit organizations distinctive characteristics and how they are regulated. We also discuss key performance indicators and other measures of performance.</p><p>Conclusion</p><p>Non-profit organizations are good at handle revenues and costs in accordance to SFI:s outlines. Non-profit organizations have in some parts failed to progress in the design of financial reports. Development of key performance indicators is also needed to be able to demonstrate successfulness.</p> / <p>Problembakgrund</p><p>Den största skillnaden mellan vinstdrivande företag och välgörenhetsorganisationer är deras syften. Vinstdrivande företags syfte är att generera vinst till aktieägarna. I välgörenhetsorganisationer finns dock inga aktieägare och deras syfte är istället att tillhandahålla service åt bidragstagare.</p><p>Det finns många välgörenhetsorganisationer och konkurrensen om givarnas bidrag är hård. Välgörenhetsorganisationer kan påverka allmänhetens beslut om vilken organisation de ska stödja genom att skapa en finansiell rapportering som tilltalar allmänheten.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ideella mål mäts i välgörenhetsorganisationer samt om det finns någon praxis inom området.</p><p>Metod</p><p>Vi valde en kvalitativ ansats då vi vill förstå verkligheten genom att beskriva den med ord. Valet av kvalitativ ansats förstärks av den anledning att vi använt oss av respondent intervjuer och analyserat källor vilka är två av teknikerna som används i den kvalitativa ansatsen.</p><p>Teori</p><p>I den teoretiska referensramen behandlar vi främst ideella organisationers särdrag och hur de regleras. Vi tar även upp nyckeltal och andra prestationsmått.</p><p>Slutsats</p><p>Välgörenhetsorganisationer är duktiga på att hantera intäkter och kostnader efter SFI:s riktlinjer. Välgörenhetsorganisationer har till viss del hamnat på efterkälken i utformning av finansiella rapporter. Dessutom krävs utveckling av prestationsmått för välgörenhetsorganisationer för att kunna presentera framgång.</p>

No description available.

<p>Bakgrund: Överrapportering från ambulanspersonal till mottagande sjuksköterska på akutmottagning är en viktig process som påverkar både den fortsatta vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Den ideala överrapporteringen bör vara patientfokuserad med identifierbara problem klart formulerade, dessutom skall överrapporteringen till sitt utförande vara kort och koncis. Dock är överrapportering en process som inte alltid förlöper problemfritt varför behov om att undersöka detta närmare föreligger.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva i vilken utsträckning ambulanspersonal och sjuksköterskor på akutmottagning är tillfredsställda med den överrapportering som sker, samt redogöra för vad respektive personalgrupp anser vara viktig information.</p><p>Metod: Samtliga anställda inom ambulanssjukvården i Jämtlands läns och samtliga sjuksköterskor på akutmottagningen vid Östersunds sjukhus tillfrågades om deltagande. Totalt kom 116 individer (71,6%) att delta. Datainsamlingen genomfördes med enkät bestående både av slutna frågor och av öppna frågor.</p><p>Resultat: Resultatet visar på skillnader mellan de båda yrkeskategorierna både vad gäller vilken information man anser viktig och synen på överrapportering i stort. Ambulanspersonalen uppger brist på intresse och aktivt lyssnade från mottagande sjuksköterska som ett negativt inslag. Sjuksköterska på akutmottagning efterlyser mera strukturerade överrapporteringar.</p><p>Slutsats: Studien uppvisar en generellt positiv bild vad gäller överrapporteringen från ambulanspersonal till sjuksköterska på akutmottagning. En bättre struktur, både vad gäller innehållet och organiseringen, av överrapporteringen är dock önskvärt i syfte att vidareförmedla informationen på ett mer kortfattat och strukturerat sätt.</p> / <p>Background: Handover from emergency medical technicians to the receiving nurse in the emergency department is an important process that affects both the continuing quality of care and patient safety. The ideal handover should be patient-centered with identifiable problems clearly expressed; moreover, the handover should be brief and concise. However, handover is a process which does not always proceeds smoothly wherefore there is a need to investigate this further.</p><p>Objective: The purpose of this study was to describe the extent to which emergency medical technicians and nurses in the emergency department is satisfied with the handover that takes place, and to explain what each profession consider to be important information.</p><p>Methods: All employees within the ambulance health care service in Jämtland County, and all nurses in the emergency department at the hospital of Östersund were asked to participate. In total, 116 individuals (71.6%) participated. The data collection was carried out by using questionnaires, consisting of both closed and open questions.</p><p>Results: The result shows differences between the two professions both in terms of what information they consider to be important and in the attitude towards handover in general. Emergency medical technicians indicates lack of interest and lack of active listening from the receiving nurse as a negative element. Nurses in the emergency department calls for more structure in the handover process.</p><p>Conclusion: The study shows a generally positive picture in terms of handover from emergency medical technicians to nurses in the emergency department. A better structure, both in terms of content and organization, of the handover-process is however desirable in order to communicate information in a more concise and structured way.</p>

<p>Bakgrund:</p><p>Företagsförvärv är sedan länge en vanligt förekommande företeelse i företagens tillväxt, vilket bland annat medfört att redovisning av goodwill varit ett flitigt diskuterat ämne. I och med införandet av EUs 4:e direktiv utformar samtliga de i EU noterade bolag från och med 1 juni 2005 sin finansiella rapportering enligt IASBs standardverk IFRS. Förändringen innebär att goodwill istället för att skrivas av över dess nyttjandeperiod nu årligen skall testas för nedskrivning. Något som införts i och med implementeringen av IAS 36 är att goodwill skall fördelas på de kassagenererande enheter som förväntas få synergier av ett förvärv. Identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill på kassagenererande enheter är något som kan orsaka bolagen problem.</p><p>Syfte:</p><p>Att undersöka och beskriva hur IAS 36 tolkas i praktiken vid nedskrivningstest av goodwill med avseende på kassagenererande enheter. Genom att syftet uppfylls minskar den kunskapsbrist som finns avseende praxis i användandet av IAS 36.</p><p>Genomförande:</p><p>Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ fallstudie på ett svenskt bolag. Utöver fallföretaget har ett verifieringsföretag använts. Som förstudie har två redovisningsexperter intervjuats vilka likväl hjälpte till med att förklara IAS 36 olika beståndsdelar.</p><p>Resultat:</p><p>Uppsatsen har visat på att IAS 36 rekommendationer inte är så tydlig för företagen som de till en början tycks vara. Såväl identifiering av kassagenererande enheter som fördelning av goodwill kan innebära problem för företagen och att standardens intentioner inte alltid följs. Fallföretagets fördelning av goodwill skulle i förekommande fall kunna ske på en högre nivå än vad den görs idag. Fördelas goodwillen på en högre nivå skull det ske helt i enlighet med det viktiga begreppet rättvisande bild som IASBs föreställningsram hänvisar till. Dagens fördelning av goodwill kan göra att synergier från enheter som inte tilldelats goodwill inte beaktas i den nedskrivningsprövning som görs av goodwill. Uppsatsen har även visat på att väsentlighet är en viktig faktor. Beaktas inte väsentlighet kan identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill bli allt för godtyckligt för att vara av värde, till de beslutsunderlag som används av fallföretagets intressenter.</p>

<p>Denna rapport handlar om framtagandet av en webbaserad rapporteringsplattform för Sandvik IT. Uppsatsen bryter ner och illustrerar de delar i processen som krävs för konverteringen från en dokumentbaserad till en webbaserad rapporteringsmetod genom att utgå från Sandvik IT’s rapporteringsscenario. Den dokumentbaserade rapporteringsmetoden utgörs av Excel och den webbaserade av Reporting Services. Många implementeringstekniska delar som kan vara av intresse för utvecklare tas upp. Uppsatsen täcker in kostnadsfrågor för hela livcykeln av webbplattformen och en jämförelse görs av de båda rapporteringsscenariorna En stor tyngd läggs även på att visa de problem som kan uppstå på vägen från rapporteringsscenariot med Excel till Reporting Services. Metoden för arbetet är platsundersökning, litteraturstudie samt en systemutvecklingsmetod som kallas för Agile. I slutet av uppsatsen finns det bilagor som visar hur de slutgiltiga rapporterna kan se ut.</p>

<p>Inom det marknadsekonomiska systemet spelar finansmarknaden den centrala rollen när det gäller att allokera finansiella resurser. På en mogen finansmarknad finns det oberoende aktörer som hjälper till att bestämma värdet på en idé. De hjälper på så sätt entreprenörerna att finna de finansiella resurserna och investerarna att hitta de rätta idéerna. Grundläggande för bestämmande av värdet är information. För börsnoterade företag är de två huvudsakliga medlen för informationsförmedling årsredovisningar och delårsrapporter.</p><p>Uppsatsen syftar till att, ur ett marknadsperspektiv, undersöka i vilken utsträckning företag lämnar frivillig information i delårsrapporter samt att med utgångspunkt i detta undersöka om nuvarande reglering av delårsrapportering bör utvidgas.</p><p>Studien omfattar tio företag från fem olika branscher, där varje bransch representeras av två företag av olika storlek. Alla företagen är noterade på OMX Stockholmsbörsen. Studien inleds med en redogörelse för de lagar och övrig reglering som finns kring delårsrapportering. Utifrån denna görs sedan en systematisk genomgång av företagens delårsrapporter och den frivilliga informationen urskiljs och systematiseras. Därefter redogörs för analytikers synpunkter kring den frivilliga information som studien resulterat i. Detta leder fram till en uppfattning kring huruvida regleringen bör utvidgas.</p><p>Grundläggande för regleringen av noterade företags delårsrapporter är den svenska lagstiftningen och EU:s föreskrifter. Dessa två är till stor del en ramlagstiftning och förutsätter en stark normgivning och självreglering från marknadens aktörer. Denna självreglering sker genom ett flertal organ, där OMX Stockholmsbörsen med sitt noteringsavtal utgör en central del.</p><p>Resultatet av studien visar också att det är mycket vanligt att företag väljer att tillkännage information frivilligt i delårsrapporter. Generellt sett visar studien att frivillig information främst utgörs av framåtriktad information, flertalet nyckeltal samt utförligare jämförelseuppgifter. Denna information anser även analytiker vara viktig. Regleringen kring delårsrapportering har visat sig vara omfattande, det har dock påvisats ett visst utrymme för utvidgning och denna bör enligt vår mening ske genom självreglering.</p> / <p>In the economic system, the financial market plays the central role in allocating financial resources. In a mature financial market independent intermediaries assist in determining the value of an idea, and by doing so assisting entrepreneurs in finding the financial resources and investors to find the right ideas. Fundamental for determining the value is information. For publicly traded companies the main means for information mediation is annual and interim reports.</p><p>This papers aim is to examine to witch extent companies disclose voluntary information in interim reports from a market perspective. Through this also examine if the present regulation of interim reports should be extended.</p><p>The study comprise of ten companies from five diverse lines of business, where two companies of different size represent each line. All companies are publicly traded on the OMX Stockholm Stock Exchange. The study begins with a compilation of the laws and other regulations that exists regarding interim reports. From this compilation a systematic review of the corporations interim reports will be made and the voluntary information then separated and systematized. A review of analysts’ view of the voluntary information from the study will also be done. After this the question of whether existing regulations should be extended will be addressed.</p><p>Fundamental for the regulation surrounding corporations with publicly traded stocks and their interim reports are the Swedish legislation and regulations from EU. Laws covering this area are not exhaustive and therefore other guidelines, such as a strong standard setting and selfregulation from market actors, are necessary. This self-regulation is done by several organizations, where OMX Stockholm Stock Exchange and its listing agreement are central.</p><p>The result of the study also shows that it is very common that companies choose to disclose information in their interim reports on a voluntary basis. Generally speaking the study shows that voluntary information mainly consists for future prospects, several key ratios and detailed comparative information. Analysts also view this information as important. The regulation surrounding interim reports have proved to be extensive, it has nevertheless been established that there is a room for extension and this should in our opinion be done by self-regulation.</p>

<p>Kritik mot företag som brister i sitt sociala ansvarstagande har på senare år växt sig allt större. Det har därför blivit viktigt för företag att utöver sin finansiella prestation arbeta för goda arbetsmiljöförhållanden genom hela leverantörskedjan. Som en följd av detta väljer företag i allt större utsträckning att anta en uppförandekod, vilken anger standarder och riktlinjer för det sociala ansvarstagandet. Svårigheten tycks inte ligga i skapandet av uppförandekoden utan i dess efterlevnad. För att säkerställa kodens efterlevnad i leverantörskedjan kan företaget använda sig av olika kontrollmetoder. De tre mest förekommande kontrollmetoderna är; att företaget utför kontrollerna internt, att de hyr in ett externt revisionsföretag som utför kontroller eller att kontrollerna utförs externt med insyn från fackföreningar och icke-statliga organisationer.</p><p>En bransch som blivit särskilt utsatt för uppmärksamhet från media angående brister i produktionsmetoderna är modebranschen. Syftet med kandidatuppsatsen är därför att beskrivande jämföra hur Indiska, Kappahl och Weekday kontrollerar att respektive uppförandekod efterlevs i leverantörskedjan. Företagen valdes eftersom de har formulerade uppförandekoder, att de använder sig av olika kontrollmetoder samt att de verkar som aktörer i modebranschen.</p><p>För att besvara syftet har för arbetet relevanta teorier valts där semistrukturerade intervjuer och sekundärdata har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Undersökningen visar att oavsett vilken kontrollmetod företag använder sig av sker granskningen och åtgärdsarbetet hos leverantörer på liknande sätt. Däremot rapporteras resultatet av en granskning olika, beroende på företagets valda kontrollmetod.</p><p>Vidare har fastställts att både interna och externa kontrollmetoder har brister och styrkor. Den interna kontrollens styrka ligger i upprätthållandet av en nära kontakt mellan företag och leverantör, något som visat sig vara grundläggande för att få igenom förändringar. Att komplettera med en extern kontrollorganisation kan verifiera tillförlitligheten i ett företags sociala arbete gentemot intressenter samt stärka samarbetet mellan företag.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att följa upp tre svenska bolags syn på hur det praktiska arbetet samt ansvarsfördelningen avseende intern kontroll har förändrats och utvecklats de senaste åren.</p><p>Det görs en jämförelse över tid av arbetet i vartdera bolaget för att sedan jämföra om arbetet i de olika bolagen skiljer sig åt. Det ska vidare diskuteras vad de eventuella skillnaderna kan bero på.</p><p>Intern kontroll är den del av bolagsstyrning som syftar till att säkerställa att uppsatta mål inom företagen uppnås samt motverka att fel begås i det dagliga arbetet. Intern kontroll har fått stor uppmärksamhet i media under de senaste åren på grund av att en rad bolagsskandaler har förekommit, både utomlands och i Sverige. I Sverige har bolagsstyrningsfrågorna stått högt på dagordningen under en längre tid. I september 2002 beslutade regeringen att tillsätta en kommission för att analysera behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för svenskt näringsliv. Brister i den svenska bolagsstyrningen identifierades och för att komma till rätta med dessa problem beslutades att införa ett nytt regelverk för bolagsstyrning i Sverige kallat Svensk kod för bolagsstyrning. Tillämpande av Svensk kod för bolagsstyrning är ett noteringskrav på Börsen och ska tillämpas av noterade bolag efter ”följa eller förklara”-principen. Detta innebär att ett bolag som tillämpar Koden måste redovisa och motivera eventuella avvikelser från den. Det finns även onoterade bolag som har valt att följa Koden.</p><p>Kritik har riktats mot Svensk kod för bolagsstyrning där ett argument gäller risken för att ett alltför stort fokus på intern kontroll inom bolagen leder till att de och deras styrelser ägnar mer tid åt efterlevnad av regler än affärer. Har införandet av utförlig rapportering om de interna kontrollerna tagit för mycket resurser och tid i anspråk? Det har sedan länge tillbaka funnits regelverk och lagar som reglerar den finansiella rapporteringen och bolagsstyrning inom företagen. Hur har de hårdare kraven på intern kontroll förändrat det arbete som har utförts för att följa tidigare befintliga regleringar?</p><p>De företag vi har valt för denna studie har medvetet valts ur tre vitt skilda branscher. Vår avsikt var att titta på bolagen enskilt och se hur deras eget arbete med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen har förändrats för att sedan jämföra denna förändring företagen emellan. De intervjuade bolagen är: Länsförsäkringar Liv, Hufvudstaden samt Clas Ohlson.</p><p>Vi har kommit fram till att Koden verkar för att öka tillförlitligheten för jämförbarheten mellan företagen genom att säkerställa kvaliteten på den finansiella rapporteringen. De frågor som rör intern kontroll har fått större fokus inom bolagen, de tillåts få en större budget och det inrättas tjänster för att se till att arbetet och hanteringen utav dess dokumentering ska ske korrekt. Rapporteringen har förändrats, det rapporteras mer utförligt, oftare och mer detaljerat än vad det gjordes tidigare i alla bolagen. Vi kan se likheter mellan bolagens svar och drar därför slutsatsen att det gemensamma draget för förändringen av intern kontroll inom bolaget gäller implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning och stora satsningar på att dokumentationen av arbetet ska fungera. Mycket av det arbete som nu dokumenteras utförligt genom hela bokslutsprocessen har redan funnits på plats i bolagen men en stor skillnad mot tidigare är att arbetet nu sker mer systematiskt.</p>

Inom det marknadsekonomiska systemet spelar finansmarknaden den centrala rollen när det gäller att allokera finansiella resurser. På en mogen finansmarknad finns det oberoende aktörer som hjälper till att bestämma värdet på en idé. De hjälper på så sätt entreprenörerna att finna de finansiella resurserna och investerarna att hitta de rätta idéerna. Grundläggande för bestämmande av värdet är information. För börsnoterade företag är de två huvudsakliga medlen för informationsförmedling årsredovisningar och delårsrapporter. Uppsatsen syftar till att, ur ett marknadsperspektiv, undersöka i vilken utsträckning företag lämnar frivillig information i delårsrapporter samt att med utgångspunkt i detta undersöka om nuvarande reglering av delårsrapportering bör utvidgas. Studien omfattar tio företag från fem olika branscher, där varje bransch representeras av två företag av olika storlek. Alla företagen är noterade på OMX Stockholmsbörsen. Studien inleds med en redogörelse för de lagar och övrig reglering som finns kring delårsrapportering. Utifrån denna görs sedan en systematisk genomgång av företagens delårsrapporter och den frivilliga informationen urskiljs och systematiseras. Därefter redogörs för analytikers synpunkter kring den frivilliga information som studien resulterat i. Detta leder fram till en uppfattning kring huruvida regleringen bör utvidgas. Grundläggande för regleringen av noterade företags delårsrapporter är den svenska lagstiftningen och EU:s föreskrifter. Dessa två är till stor del en ramlagstiftning och förutsätter en stark normgivning och självreglering från marknadens aktörer. Denna självreglering sker genom ett flertal organ, där OMX Stockholmsbörsen med sitt noteringsavtal utgör en central del. Resultatet av studien visar också att det är mycket vanligt att företag väljer att tillkännage information frivilligt i delårsrapporter. Generellt sett visar studien att frivillig information främst utgörs av framåtriktad information, flertalet nyckeltal samt utförligare jämförelseuppgifter. Denna information anser även analytiker vara viktig. Regleringen kring delårsrapportering har visat sig vara omfattande, det har dock påvisats ett visst utrymme för utvidgning och denna bör enligt vår mening ske genom självreglering. / In the economic system, the financial market plays the central role in allocating financial resources. In a mature financial market independent intermediaries assist in determining the value of an idea, and by doing so assisting entrepreneurs in finding the financial resources and investors to find the right ideas. Fundamental for determining the value is information. For publicly traded companies the main means for information mediation is annual and interim reports. This papers aim is to examine to witch extent companies disclose voluntary information in interim reports from a market perspective. Through this also examine if the present regulation of interim reports should be extended. The study comprise of ten companies from five diverse lines of business, where two companies of different size represent each line. All companies are publicly traded on the OMX Stockholm Stock Exchange. The study begins with a compilation of the laws and other regulations that exists regarding interim reports. From this compilation a systematic review of the corporations interim reports will be made and the voluntary information then separated and systematized. A review of analysts’ view of the voluntary information from the study will also be done. After this the question of whether existing regulations should be extended will be addressed. Fundamental for the regulation surrounding corporations with publicly traded stocks and their interim reports are the Swedish legislation and regulations from EU. Laws covering this area are not exhaustive and therefore other guidelines, such as a strong standard setting and selfregulation from market actors, are necessary. This self-regulation is done by several organizations, where OMX Stockholm Stock Exchange and its listing agreement are central. The result of the study also shows that it is very common that companies choose to disclose information in their interim reports on a voluntary basis. Generally speaking the study shows that voluntary information mainly consists for future prospects, several key ratios and detailed comparative information. Analysts also view this information as important. The regulation surrounding interim reports have proved to be extensive, it has nevertheless been established that there is a room for extension and this should in our opinion be done by self-regulation.