Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i världen. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse är att följa denna kod och att tillgodose omvärlden med en tillförlitlig finansiell rapportering, vilket bl.a. ska skydda  investerarnas kapitalplacering och företagets tillgångar samt att på lång sikt ge lönsamhet. För att styrelsen på bästa möjliga sätt ska tillgodose investerarna måste företag ha ett effektivt system för intern kontroll. De regleringar och lagstiftning som idag finns kring intern kontroll ger ej några fullständigt specifika riktlinjer för hur arbetet med intern kontroll ska gå till i företagen. Det kan därför vara svårt för företag att veta hur de ska arbeta för att uppnå en effektiv intern kontroll. Syfte: Syftet är att skapa en modell för hur företag ska arbeta för att nå en effektiv intern kontroll med målet att uppnå hög kvalitet på den finansiella rapporteringen. Genomförande: Studien genomfördes med både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Författarna valde dessa metoder för att erhålla djupgående information kring ämnet samt för att kunna bygga en modell utifrån hur företagen arbetar med den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Den kvalitativa delen bestod av fyra expertintervjuer för att sedan öka urvalsgruppen med den kvantitativa undersökningen som bestod av en webbaserad enkätundersökning till de företag som är noterade på Large cap-listan på Stockholmsbörsen. Resultat: För att företag ska kunna uppnå en effektiv intern kontroll och en tillförlitlig finansiell rapportering finns det en rad olika faktorer som de bör ta hänsyn till. Arbetet med intern kontroll är en ständigt pågående process där faktorer som personella resurser, kontrollmiljö, risker, kontroller, avrapportering och uppföljning samt lagar och regler påverkar. Till processen förs resurser och processen resulterar i den finansiella rapporteringen. Kvaliteten ska införas i varje steg av processen för att hela tiden vara en del av arbetet med en effektiv intern kontroll inom den finansiella rapporteringen.

Forensiska tekniker såsom fingeravtryckstolkning har under senare år genomgått stora förändringar vad gäller exempelvis tekniska hjälpmedel, dock är människans roll i tolkningen fortfarande central i processen. Denna studie syftar till att öka kunskaperna om individernas kognitiva processer i tolkning av fingeravtryck genom ett experiment där fingeravtrycksforensiker, forensiker från andra fält än fingeravtryck samt noviser fick avgöra huruvida ett antal fingeravtryck härrörde från samma finger eller ej.  De kognitiva processerna studerades utifrån att testpersonerna fick rapportera sin tankar verbalt i form av att ”tänka-högt”. Resultaten transkriberades och analyserades sedan med mixade metoder (mixed methods), det vill säga med både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultatet visar att fingeravtrycksforensiker signifikant bättre kan lösa denna typ av problem jämfört med övriga forensiker och noviser, men att det fortfarande finns kognitiva processer hos fingeravtrycksforesnikerna som medför risker i form av bias i förfarandeprocessen.

Inom redovisning pågår det ständigt utvecklingsarbeten för att förbättra och förnya finansiellarapporter. Den ökade globaliseringen av kapitalmarknaden väcker många frågor hosinternationella normgivningsorgan och hos allmänheten. IASB publicerade under 2013 ettdiskussionsunderlag (DP/2013/1) mot bakgrund av föreställningsramen för finansiellrapportering, i vilket IASB föreslagit möjliga förändringar av standarderna. I uppsatsen varfokus på den föreslagna definitionen av tillgång och skuld som presenteras idiskussionsunderlaget. Fram till och med januari 2014 har IASB mottagit remissvar angåendeDP/2013/1. Det har inkommit sammanlagt 243 remissvar av olika omfattning och i dennauppsats har 29 av dessa behandlats.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och redogöra för vilka argument som tas upp iremissvaren om förslaget huruvida en tillgång och en skuld ska definieras. Studien har ävensyftat till att analysera IASBs tänkbara mål med att revidera föreställningsramen. Uppsatsenär en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv forskningsansats där empirin har bestått av debehandlade remissvaren.Remissinstanserna har framfört åsikter och kritik mot förslagen som tas upp i DP. Deteoretiska områden som studerats närmare är även IASBs normgivningsprocess, väsentligaegenskaper i finansiella rapporter, internationella standarder och den befintliga definitionen avtillgång och skuld. Resultatet visar att huvudparten av utvalda remissinstanserna i studien ärpositivt inställda till att en förändring av definitionen av tillgång och skuld ska ske. En stormajoritet är även positiv till revidering av föreställningsramen. Flera remissinstanser anser attden befintliga definitionen av tillgång och skuld behöver förbättras. Det vore lämpligt attpublicera ett ED för att visa konflikten mellan nuvarande och föreslagna standarder i enreviderad föreställningsram. Vår slutsats med hänsyn till remissinstansernas synpunkter är attIASB med största sannolikhet kommer att publicera ett ED. / Around the world, the increase in globalization of capital markets raises many issues forinternational standard-setters. Constant work is being done to develop and renew financialstatements internationally. In 2013, IASB published a DP: A review of the ConceptualFramework (DP/2013/1) for public comment, exploring possible changes to the IASBsConceptual Framework for Financial Reporting. The DP is the first step towards issuing arevised Conceptual Framework. In this paper the focus was on the proposed definitions ofassets and liabilities. The DP has received a total of 243 responses, 29 of these have beenanalysed.The purpose of this paper was to examine and report on the responses of how assets andliabilities should be recognised. Additionally, emphasis was placed on analysing the IASB'spossible objectives of revising The Conceptual Framework. This reflects a quantitativecontent analysis using an inductive research approach composed of empirical data consistingof the received responses.The responses have raised opinions and criticisms of proposals regarding DP. In addition toDP, further emphasis was placed on IASB standard-setting process, essential qualities infinancial statements, international standards and the existing definition of an asset and aliability. Results showed a positive trend towards a change in the definition of assets andliabilities as well as the development of The Conceptual Framework. The above resultsindicate that improvements are needed and that it would be useful to publish an ED toillustrate the conflict between current and proposed standards. In conclusion, with thecomment letters, the IASB most likely will publish an ED.(This essay is written in Swedish).

Background and problem The biggest difference between companies and non-profit organizations are their purposes. Companies’ purpose is to generate profit to the shareholders. Non-profit organizations do not have any shareholders and their purpose is to offer service to receivers of benefits. There are a lot of non-profit organizations today and the competition for the donations is rough. Non-profit organizations can influence the publics’ decision of who to support by creating a financial reporting that appeal to the public. Purpose The purpose of this essay is to examine how non-profit goals are measured in non-profit organizations and if there are a practice on the subject. Methodology We choose a qualitative approach as we wanted to understand the reality by explaining it with words. The choice of a qualitative approach was enhanced by the fact that we used interviews and analyzed sources, which are two of the techniques used in the qualitative approach. Theory Our theoretical studies primarily contain non-profit organizations distinctive characteristics and how they are regulated. We also discuss key performance indicators and other measures of performance. Conclusion Non-profit organizations are good at handle revenues and costs in accordance to SFI:s outlines. Non-profit organizations have in some parts failed to progress in the design of financial reports. Development of key performance indicators is also needed to be able to demonstrate successfulness. / Problembakgrund Den största skillnaden mellan vinstdrivande företag och välgörenhetsorganisationer är deras syften. Vinstdrivande företags syfte är att generera vinst till aktieägarna. I välgörenhetsorganisationer finns dock inga aktieägare och deras syfte är istället att tillhandahålla service åt bidragstagare. Det finns många välgörenhetsorganisationer och konkurrensen om givarnas bidrag är hård. Välgörenhetsorganisationer kan påverka allmänhetens beslut om vilken organisation de ska stödja genom att skapa en finansiell rapportering som tilltalar allmänheten. Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ideella mål mäts i välgörenhetsorganisationer samt om det finns någon praxis inom området. Metod Vi valde en kvalitativ ansats då vi vill förstå verkligheten genom att beskriva den med ord. Valet av kvalitativ ansats förstärks av den anledning att vi använt oss av respondent intervjuer och analyserat källor vilka är två av teknikerna som används i den kvalitativa ansatsen. Teori I den teoretiska referensramen behandlar vi främst ideella organisationers särdrag och hur de regleras. Vi tar även upp nyckeltal och andra prestationsmått. Slutsats Välgörenhetsorganisationer är duktiga på att hantera intäkter och kostnader efter SFI:s riktlinjer. Välgörenhetsorganisationer har till viss del hamnat på efterkälken i utformning av finansiella rapporter. Dessutom krävs utveckling av prestationsmått för välgörenhetsorganisationer för att kunna presentera framgång.

Syftet med studien är att jämföra och uppmärksamma om mängden mål och precisionen i målenskiljer sig åt mellan företag från olika länder och vad det i så fall kan tänkas bero på. Studiengranskar även hur rapporteringen påverkas av dubbelnoteringar. Studien genomförs viaordsökningar i årsredovisningar och granskar företag från USA och Storbritannien(anglosaxiska), samt företag från Frankrike, Nederländerna, Sverige och Tyskland(kontinentaleuropeiska). Utifrån tidigare forskning förväntas anglosaxiska företag rapportera flermål än kontinentaleuropeiska. Dubbelnoterade företag väntas rapportera fler mål änenkelnoterade.När alla mål mäts är skillnaderna i rapportering av mål mellan kontinentaleuropeiska ochanglosaxiska företag inte signifikanta, dock uppnås signifikans för de mer precisa (hårdare)målen. Tyska företag rapporterar flest och amerikanska rapporterar minst antal mål. Företagenfrån övriga fyra länder rapporterar ungefär lika många mål i genomsnitt. Signifikanta skillnaderfinns mellan flertalet av länderna i rapporteringen. Studien antyder att stämningsrisk är en viktigdimension för att förklara mängden rapporterade mål.

(Frågorna gällande hållbarhet har sett mycket förändring sedan dess påbörjande under det sena 1980-talet. En sådan förändring är i Sverige är det lagkrav som trädde i kraft under slutet av 2016, vilket kräver tvingande rapportering av hållbarhetsfrågor i stora svenska företag. Detta är det enda tillägg till denna lag sedan 2005. Tidigare har rapporteringen av dessa frågor till stor del varit på frivillig basis, men med införandet av denna lag kommer det bli ett obligatoriskt moment för många företag. Denna studie är longitudinell och använder innehållsanalys för att jämföra rapporter från fyra svenska företag från 2004 och 2016 för att fastställa hur deras rapporter har utvecklats. Huvudsyftet med denna studie är att jämföra innehållet av hållbarhetsrapporter från en tid då rapporteringen var frivillig till att den blivit obligatorisk. Avsikten är att dra slutsatser om vilken effekt lagen har på företags hållbarhetsrapporter. Studien drar slutsatserna att alla dessa stora företag uppfyllde kraven för respektive lagstiftningsändringar året innan de trädde i kraft. Det största företaget uppfyller även kraven för lagen från 2016 under 2004. Samtliga företags rapporter har haft en märkbar utveckling vad gäller omfattning och innehåll. Den minst utvecklade kategorin är Risk och Riskhantering. Legitimitetsteori och institutionell teori fungerar som förklaring till hur och vad företag rapporterar i sina hållbarhetsrapporter samt varför lagkraven uppfylls redan innan de har trätt i kraft. Studien visar att lagen är bristfällig i jämförelse med andra standarder för frivillig rapportering, dock har även de frivilliga standarderna svagheter. Sammanfattningsvis konstaterar studien att det sätt företag rapporterar på och använder sig av hållbarhetsrapportering, har format lagen, inte tvärtom. Strävan efter legitimitet är en starkt drivande faktor för formen och innehåll av hållbarhetsrapporter. / The issues regarding sustainability have seen much change since its inception in the late 1980s. One such change in Sweden is the law put into effect in late 2016 which calls for the mandatory reporting of sustainability issues in large Swedish companies. This is the only addition to this law regarding sustainability since 2005. Previously the reporting of these issues has been largely on a voluntary basis, with the passing of this law however it will be a mandatory element for many companies. This study is longitudinal and uses content analysis to compare reports from four Swedish companies from 2004 and 2016 to determine how their reporting has evolved. The main purpose of this paper is to compare the contents of sustainability reports from a time when the reporting was voluntary to when it has become mandatory. The intention is to draw conclusions regarding the effect the law has on companies’ sustainability reports. The study concludes that all of these large companies met the requirements of the respective law change the year before it came into effect. The two largest companies even met the requirements from the 2016 law in 2004. All of the companies’ reports have seen significant development regarding scope and content and the least developed category is Risk and Risk management. Legitimacy Theory and Institutional Theory work as an explanation for how and what companies report in their sustainability reports. It also explains why the law requirements are met before they are put into effect. The study shows that the law is inadequate compared to voluntary reporting standards, though these also possess some weaknesses. Overall the study finds that the way companies report and use sustainability reporting has shaped the law, not the other way around. They strive for legitimacy is a strong driving factor for the form and content of sustainability reports.

Syfte: Sambandet mellan Corporate Social Performance (CSP) och Financial Performance (FP) har studerats av många forskare och resultaten har varit motstridiga. Samtidigt har fler och fler länder börjat göra hållbarhetsrapportering obligatorisk men lite forskning har gjorts om vilken påverkan obligatorisk hållbarhetsrapportering har på FP. Mot bakgrund av de nya lagarna och motsägelsefull forskning har vi valt att undersöka sambandet mellan tre CSP-dimensioner (miljö, social och företagsstyrning) och FP i obligatorisk och frivillig hållbarhetsrapportering. Metod: Metoden som används i denna studie har ett deduktivt tillvägagångssätt från en positivistisk forskningsfilosofi. Två grupper av data undersöks, från Europa och USA. Företagen från de två grupperna granskas ur ett longitudinellt perspektiv över 12 år. Totalt undersöks 700 företag, 338 från Europa och 362 från USA. Uppgifterna samlades genom databasen Thomson Reuters Datastream och analyserades genom SPSS (Statistical Package for Social Sciences). Resultat och slutsats: Resultaten visar skillnaden mellan obligatorisk och frivillig hållbarhetsrapportering. Europeiska företag visar i genomsnitt ett negativt samband mellan CSP-dimensionerna Miljö och Social och FP medan amerikanska företag visar ett positivt förhållande mellan CSP-dimensionerna och FP. Både europeiska och amerikanska företag visar ett positivt samband mellan CSP-dimensionen Företagsstyrning och FP. Examensarbetets bidrag: Resultaten visar att det verkar finnas en skillnad i förhållandet mellan CSP och FP beroende på rapporteringsformatet. CSP-dimensionerna Miljö och Social visar en skillnad medan Företagsstyrning är samma för Europa och USA. Resultaten visar inverkan som rapporteringsformatslagar kan ha på företagens FP. Detta kan i sin tur bidra till att skapa praktisk information om hur hållbarhetsrapportering kan användas på ett positivt sätt för både hållbarhet och företag.Förslag till fortsatt forskning: Flera förslag om framtida forskning görs. Ett förslag är att observera data med hänsyn till varje år och se om ett mönster syns. Det kan vara att obligatorisk hållbarhetsrapportering påverkar FP på olika sätt under flera år. Ett annat förslag är att undersöka olika branscher eftersom de kan uppleva påverkan av obligatorisk och frivillig rapportering på olika sätt.

No description available.

Background: Integrated reporting reflects how a company’s governance, strategy, results and future prospects together with their business model create value in the short, medium and long term. It is a voluntary report to establish. Four factors will be examined to investigate what affects companies voluntary reporting of IR. Purpose: The study refers to examine how countries national cultural differences, large company size and high profitability affect companies’ tendency to voluntarily apply integrated reporting from a European perspective. It will contribute with new results to research field and increase understanding of which companies voluntarily choose to apply IR. Method: Four hypotheses have been formulated to answer the study’s questions. The study is quantitatively designed with a deductive approach and uses a logistic regression model. The data that is used in the survey are secondary data of companies available on IIRC’S database and data from the Forbes 2000 Global List. Statistics program IBM SPSS has been used to perform the regression. Results: The results show that low power distance and high tolerance of uncertainty have a positive effect on integrated reporting. High profitability did not show a significant relationship, while large companies had a negative impact on the establishment of IR. The contribution of the essay: The study provides additional insights into the factors that influence companies voluntary use of integrated reporting, which contributes to a further understanding of the phenomenon IR. / Bakgrund: Integrerad rapportering visar hur ettföretagsstyrning, strategi, resultat och framtidsutsikter tillsammans med dess affärsmodell skapar värde på kort, medellång samt lång sikt.Det är en frivillig rapport att upprätta. Totalt fyraolika faktorer kommer studeras för att undersöka vad som påverkarföretags frivilliga rapporteringav IR. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur länders nationella kulturella skillnader (maktdistans och tolerans av osäkerhet), stor företagsstorlek och hög lönsamhet påverkar företags benägenhet att frivilligt tillämpa integrerad rapporteringur ett europeiskt perspektiv. Det ska bidra med nya resultat till forskningsfältetoch öka förståelsen förvilka företag som frivilligt väljer att tillämpa IR. Metod: Fyra hypoteser har formulerats för att besvara studiens frågeställning. Studien är kvantitativt utformad med ett deduktivt tillvägagångssätt och använder en logistisk regressionsmodell. De data som använts i undersökningen är av sekundärdata av företag tillgängliga på IIRC’S databas och data från Forbes 2000 Global List. Statistikprogrammet IBM SPSS har tillämpats för att genomföra regressionen. Resultat: Resultaten visar att låg maktdistans och hög tolerans av osäkerhet har en positiv effekt på integrerad rapportering. Lönsamhetvisade inte på ett signifikant samband, samtidigtsom storföretags storlek hade en negativ inverkan på upprättandet av IR. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med ytterligare insikter om vilka faktorer som påverkar företags frivilliga användning av integrerad rapportering, som bidrar med ytterligare förståelse för fenomenet IR.

Ideella föreningar är idag viktiga aktörer på det samhällsekonomiska planet tillsammansmed den offentliga och privata sektorn. Redovisning i ideella föreningar i en svensk kontexthar under de senaste decennierna hamnat i skymundan bakom den kommersiellaredovisningen i företag när det kommer till tidigare forskning inom området. Den tidigareforskning som har gjorts har visat på att ideella föreningar har haft en varieranderedovisningspraxis innan det fanns en reglering om hur föreningarna skulle rapportera sinfinansiella ställning, inte minst gällande hur intäkter och kostnader skulle redovisas. Under2000-talets första decennium uppkom allmänna råd och vägledningar utfärdade avBokföringsnämnden för att utveckla god redovisningssed för både företag och ideellaföreningar, samt för att underlätta redovisningsarbetet för dessa. År 2014 infördes K3, ettregelverk för upprättande av koncernredovisning och årsredovisning. Syftet med K3 var attdet skulle ge ytterligare vägledning och råd i den finansiella rapporteringen för både företagoch ideella föreningar för att kunna ge en mer rättvisande bild av den finansiella ställningen.Denna studies syfte är att undersöka hur införandet av K3 har påverkat intäkts- ochkostnadsredovisningen för ideella föreningar i Sverige genom en kvantitativ metod, där eninnehållsanalys genomfördes för att kunna besvara detta. Urvalet i studien utgjordes av 44ideella föreningar som är medlem i branschorganisationen Giva Sverige, vilka ärinsamlingsorganisationer. För att se hur K3 har påverkat intäkts- och kostnadsredovisningenjämfördes föreningarnas årsredovisning för åren 2013 och 2020, där indikatorer baseradepå K3 användes som både berörde vilka intäkts- och kostnadsposter de redovisade ochhuruvida det fanns upplysning i noterna om redovisningsprinciper för intäkterna respektivekostnaderna.För att kunna besvara studiens frågeställning togs hypoteser fram samt teorier som kankopplas till studiens resultat. Teorier som användes var institutionell teori och isomorfism,vilka båda kunde kopplas ihop med studiens slutgiltiga resultat. Hypoteserna användes föratt se om det fanns en statistiskt säkerställd skillnad utifrån antal uppfyllda indikatorer frånK3 år 2013 och 2020, vilket gjordes genom ett t-test. Utfallet av testet visade att fanns enstatistiskt säkerställd skillnad mellan de olika åren, där föreningarna uppnådde flerindikatorer 2013 jämfört med 2020.Slutsatsen är att K3 har förändrat intäkts- och kostnadsredovisningen för de ideellaföreningarna utifrån antal uppfyllda indikatorer. Studien kom även fram till attredovisningen för intäkter och kostnader är mycket tydligare och mer strukturerad för år2020 jämfört med 2013. Det teoretiska och praktiska bidraget för studien är att den bidrarpå det sätt att undersöka den förändring som skett för föreningar det senaste decenniet, inomfältet för redovisningsteori och praxis. Det praktiska bidraget är att föreningar kan få enförståelse hur intäkts- och kostnadsredovisningen sett ut historiskt samt medvetandegöraom att redovisningen av intäkter och kostnader har idag blivit mer enhetlig bland deföreningar som granskats, vilket kan innebära att jämförbarheten mellan dem underlättas.