Globalt pågår debatter kring mångfald inom ledningsgrupper. Forskare på området är hittills inte överens om de effekter som mångfald inom affärsvärlden medför, ändå finns starka åsikter kring hur en ledningsgrupp bör utformas utifrån kön, ålder, utbildning och etnicitet. Spekulation avseende mångfalds betydelse för hållbar utveckling förekommer och i takt med ökade krav på hållbarhetsrapportering växer intresset för faktorer som kan främja denna form av rapportering. I dagsläget saknas tvingande standarder för hållbarhetsrapportering, men den miljömässiga delen inom hållbarhetsrapportering, som i studien betecknas CED-rapportering,är offentlig information och uppmärksammas i media. Media, som dels bildar normer, dels avspeglar allmänhetens förväntningar, har makten att påverka ett företags rykte. Relationen mellan mångfald i bolagsstyrelse, CED-rapportering och medieexponering är således ett aktuellt område värt att fördjupa sig i. Det huvudsakliga syftet med studien var att beskriva och analysera om mångfald i bolagsstyrelse påverkar CED-rapportering och om rapporteringen i sin tur inverkar på den grad av exponering som multinationella företag ges i media. Urvalsramen utgjordes av multinationella företag från GRI:s databas. Av 447 företag uppfyllde 202 studiens krav. Strukturella ekvationsmodeller visar att mångfald i bolagsstyrelse inte påverkar CEDrapportering. Rapporteringen påverkar däremot företags exponering i media. Företags storlek och georgrafiska placering har en inverkan på mångfald, CED-rapportering och medieexponering. / Debates about diversity among board directors are in progress globally. Scientists are in disagreement about the impacts of diversity in the business world. Yet there are strong opinions about a group’s formation on the distribution of gender, age, education and ethnicity. There are speculations of a possible relationship between diversity and sustainability reporting. The growing demands of such reporting increases the interest to determine which factors promote sustainability reporting. This study intends to explore theCorporate Environmental Disclosure (CED) of sustainability reporting. Currently there are no mandatory standard for sustainability reporting, such information is public though and exposures in media. Media compares the reports to public expectations and has the power to affect a company’s reputation. The relationship between board diversity, environmentalreporting and media exposure is hence an area worth exploring.The main intent of this study was to describe and analyse whether board diversity affects CED. Further the intent was to explore whether CED affects media exposure. The sampling for the study consisted of multinational companies. Of 447 examined, 202 formed the basis. The results of the study established by structural equation modeling, stated that board diversity is not associated with CED. Yet the study indicates that CED affects media exposure. External variables that were found to have effect on board diversity, CED or media exposure were firm size and geographical

Som en konsekvens av alltmer investeringar inom forskning och utveckling (FoU), och dess betydelse för ekonomisk tillväxt, företagsresultat och välfärd, har denna immateriella tillgång fått ett ökat intresse bland forskare. Samtidigt pågår spekulationer om huruvida informationen om FoU, inte minst i läkemedelsföretag, påverkar kostnaden på eget kapital och hur olikakapitalkostnader påverkas av obligatoriska rapporteringskrav. Trots det har regleringen av FoU-rapportering fått lite uppmärksamhet. Exempelvis leder EU-direktiv till att FoUrapporteringen kan ses som frivillig istället för obligatorisk.Det huvudsakliga syftet med studien var att beskriva och analysera hur större omfattning av FoU-rapportering påverkar läkemedelsföretags kostnader på eget kapital och hur reglerad FoU-rapportering inverkar på läkemedelsföretags omfattning av sådan rapportering och deras kostnader på eget kapital. Urvalsramen bestod av läkemedelsföretag från Sverige, Belgien,Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Norge, Schweiz och Danmark. Av 31 läkemedelsföretag uppfyllde 29 kraven för att ingå i studien. Multipla regressionsanalyser visar att reglerad FoUrapportering leder till att läkemedelsföretagens omfattning av FoU-rapportering generellt ökar,men utan att det påverkar deras kostnader på eget kapital. Vidare visar analyserna att större omfattning av FoU-rapportering inte har någon inverkan på läkemedelsföretags kostnader på eget kapital, men att läkemedelsföretagens omfattning av FoU-rapportering påverkas av storleken på läkemedelsföretag i länder som har oreglerad FoU-rapportering. / As a consequence of growing investments in research and development (R&amp;D), and its importance for economic growth, corporate earnings and welfare, the interest among researchers for this intangible asset has increased. At the same time, speculations regarding if the information about R&amp;D activities, not least in pharmaceutical companies, affects the cost of equity, and how different capital costs are affected by mandatory disclosure requirements. However, the regulation of R&amp;D-disclosure has received little attention. For example, the result of some EU directives is that R &amp; D-disclosure can be seen as voluntary rather than mandatory.The main purpose of the study was to describe and analyse how a more extensive R&amp;Ddisclosure affects pharmaceutical companies' cost of equity and how regulated R&amp;Ddisclosure affects the pharmaceutical companies extent of such disclosure and their cost of equity. The selection group consisted of pharmaceutical companies from Sweden, Belgium, Great Britain, Germany, France, Norway, Switzerland and Denmark. Out of 31 pharmaceuticalcompanies, 29 met the requirements to be included in the study. Multiple regression analyses show that regulating R&amp;D-disclosure leads to a general increase in the extent of R&amp;Ddisclosure by pharmaceutical companies, but without affecting their costs of equity. Furthermore, the analyses show that a greater extent of R&amp;D-disclosure has no impact on the pharmaceutical companies' cost of equity, but that the extent of R&amp;D-disclosure bypharmaceutical companies is affected by the size of pharmaceutical companies in countries that have unregulated R&amp;D-disclosure. / <p>Betyg D, 170915</p>

Bakgrund I Sverige har de som i sitt yrke har kontakt med barn skyldigheten att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa. Det har dock visat sig att hälso- och sjukvårdspersonal är mindre benägna att anmäla jämfört med andra professioner. Syfte Att undersöka på vilka grunder sjuksköterskor och undersköterskor väljer att rapportera misstankar om att barn far illa till socialtjänsten – eller att inte göra det – samt om det föreligger några skillnader i det avseendet mellan personal med lång och kort yrkeserfarenhet. Metod En komparativ tvärsnittsstudie. Data samlades in genom enkäter med sjuk- och undersköterskor som arbetade inom barnsjukvård vid två svenska sjukhus. Resultat Totalt deltog 60 sjuksköterskor och undersköterskor. Knappt hälften av dessa (n=23, 38,3%) hade någon gång gjort en anmälan. Deltagarna ansåg det mest troligt att de skulle upptäcka och anmäla i samband med fysisk misshandel (n=55, 91,7%), men de flesta anmälningar som de gjort var relaterade till omsorgssvikt (n=42, 75%). Det fanns en gränssignifikant skillnad (p=0.079) i orsak till anmälan där vårdpersonal med lång erfarenhet (n=29, 48,4%) oftare anmält för psykisk misshandel/omsorgssvikt (n=15, 65,2%) jämfört med vårdpersonal med kort erfarenhet (n=31, 51,6%). Dessa hade anmält för psykisk misshandel/omsorgssvikt vid åtta (n=8, 34,8%) tillfällen. Slutsats Det finns ingen bevisskyldighet för den som gör en anmälan. Trots detta hade hälften av deltagarna vid något tillfälle misstänkt att ett barn farit illa men inte anmält det. Det fanns inga skillnader i antalet gjorda anmälningar i relation till yrkeserfarenhet; dock fanns det en tendens att erfaren vårdpersonal oftare anmälde p.g.a. orsaker som kan anses vara något svårare att upptäcka. / Background In Sweden, all professionals working with children are obliged to report any suspicions of child maltreatment to the child protective services. However, health care professionals are less likely to report child maltreatment than other professionals. Aim The aim was to investigate on what grounds nurses and assistant nurses report – or do not report – suspicions of child maltreatment to the child protective services, and whether there are differences in reporting depending on work experience. Method A comparative cross-sectional study. Data were collected using a survey among nurses and assistant nurses working in paediatric care at two Swedish hospitals. Results In total, 60 nurses and assistant nurses completed the survey. Close to half of them (n=23, 38.3%) had at least once reported a suspected case of child maltreatment. The participants considered it most likely that they would identify and report physical abuse (n=55, 91.7%), yet most of the actual reports made were related to some other type of neglect (n=42, 75%). A borderline significant difference (p=0.079) was found in the purpose of reporting, where those with long experience (n=29, 48,4%) reported more often for psychiatric abuse/neglect (n=15, 65,2%) compared to those with short experience (n=31, 51,6%), who had reported for psychiatric abuse/neglect on eight (n=8, 34,8%) occasions. Conclusion No proofs are required of the one who makes a report, yet half of the participants had on some occasion had suspicions of child maltreatment without reporting this. There were no differences in the number of reports made in relation to professional experience, but there was a tendency that experienced nurses and assistant nurses had reported more often due to reasons that can be considered more difficult to identify.

Sammanfattning Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det skett en förändring i mängden redovisning av socialt och miljömässigt ansvarstagande, dvs. hållbarhetsredovisning, i årsredovisningar hos svenska börsnoterade bolag samt undersöka faktorer som kan förklara hållbarhetsredovisning. Metod: Studien har utgått från den positivistiska forskningsfilosofin och använder en deduktiv ansats. För att besvara studiens syfte har en kvantitativ metod använts genom en innehållsanalys samt hypotesprövningar. Populationen består av 142 företag 2012 samt 160 företag 2015 samtliga noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Totalt undersöktes 302 årsredovisningar. De data som samlats in är sekundärdata och består av information från årsredovisningar, databaser samt böcker som sedan ställts mot tidigare forskning och teorier. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det har skett en förändring av socialt och miljömässigt ansvarstagande i företags årsredovisningar. Vårt resultat visar att en positiv förändring av hållbarhetsredovisningen går att utläsa. Dock är denna liten. Studiens statistiska tester visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan mängden hållbarhetsredovisning och företags storlek, lönsamhet samt år. Dessutom visar studien att företags bransch har en inverkan på redovisningen men enbart några är signifikanta. Ägarstruktur och kvinnor i styrelsen visar inget signifikant resultat med redovisningen. Uppsatsens bidrag: Studiens praktiska bidrag har kartlagt om det skett en förändring av hållbarhetsrapportering i årsredovisningen hos svenska börsnoterade bolag. Studien påvisar att en positiv förändring har skett mellan 2012 och 2015. Detta kan vara av intresse för de företag som hållbarhetsredovisar. Det teoretiska bidrag denna studie har är att den bidrar med vidare forskning kring variabler som påverkar mängden hållbarhetsredovisning, där lönsamhet och företagsstorlek har en inverkan på hållbarhetsredovisningen. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att ha ett större spann mellan åren för att tydligare kunna utläsa en förändring. Ytterligare ett förslag är att undersöka rapporteringen på företags separata hållbarhetsrapporter. Till sist ges förslaget om att göra en liknande studie när den nya lagen gällande hållbarhetsredovisning trätt i kraft och blir synlig inom rapporter. / Abstract Aim: The purpose of this study is to examine whether there has been a change in the reporting of social and environmental disclosures, i.e. sustainability reporting, in annual reports of listed swedish corporations and to examine factors that can explain the sustainability report. Method: The study is based on positivist research philosophy and uses a deductive approach. In order to achieve the aim of the study a quantitative method has been used through a content analysis and hypothesis tests. The population consist of 142 companies 2012 and 160 companies 2015, all listed on Nasdaq OMX Stockholm. In total 302 annual reports were examined. The data that has been used are secondary data and the information from annual reports, databases as well as books was then set against previous research and theories. Results and conclusion: The result of the study shows that it has been a change in the reporting of social and environmental reporting in annual reports. Our results indicate that a positive change of sustainability reporting can be seen. However the difference is relatively small. The study’s statistical tests indicate that there is a positive significant correlation between sustainability reporting and company size, profitability and time. In addition the study shows that business sector has an impact on the sustainability reporting but only a few are significant. Ownership structure and women in the board shows no significant results with the sustainability report. Contributions of the thesis: This study's practical contribution is to chart if there has been a change over time of this reporting in the annual reports of swedish listed corporations. The study shows that there has been a change between 2012 and 2015. This result can be of interest for corporations that uses sustaniability reporting. The theoretical contribution of this study is that it contributes with further research on variables that affect the production of sustainability reporting. Where profitability and company size have an impact on this accounting method. Suggestions for further research: Suggestions for future research is to have a wider range between the years in order to be able to read a more accurate difference. Another suggestion is to investigate the reporting on companies separate sustainability reports. A further proposal is to do a similar study when the new law enters into force regarding sustainability reporting and becomes visible within the reports.

Denna artikel har som syfte att studera vilken effekt röstigenkänning kan ha på dokumentationen och samarbetet mellan vaktmästare i EOS-Hallen i Lund. Studien är uppbyggd på forskningsmetoden design och creation. En applikation byggdes för vaktmästarna med hjälp av Microsofts röstigenkänningstjänst. För att samla in data från vaktmästarna genomfördes observationer och intervjuer. Observationerna utfördes på 4 vaktmästare under 2 timmar av deras normala arbetsdagar. Från observationerna och intervjuerna som genomfördes efter observationerna visade det sig att röstigenkänning välkomnades av vaktmästarna. De upplevde att samarbetet mellan kollegorna förbättrades och dokumentationen blev effektivare, mer frekvent och mer detaljerad. / This article has the objective to study the effect voice recognition can have on the documentation and team work for janitors in EOS-Hallen in Lund. The study is built up on design and creation. An application was built for the janitors with the help of Microsoft’s voice recognition service. To gather data from the janitors, observations and interviews were conducted. The observations were conducted on 4 janitors for 2 hours during their normal work days. From the observations and the interviews conducted after the observations showed that voice recognition was welcomed by the janitors. They felt that the team work between the colleagues improved and the documentation became faster, more frequent and more detailed.

Studien undersökte potentiell bias inom psykologi att underrapportera eller överrapporterakönsskillnader genom att koda ett urval bestående av 819 socialpsykologiska artiklar somvaldes för att könsfördelningen bland områdets forskare är nästan jämn. Bias definieradessom diskrepansen mellan hur pass detaljerat könsskillnader rapporterades eller analyserades istudierna i relation till dess relevans. Två variabler kodades till varje artikel, Data ochMotivation. Data beskriver om det var möjligt för en artikel att rapportera könsskillnader ochhur data användes. Motivation beskriver om könsskillnader var relevanta och möjliga attrapportera eller analysera. Den kodade kombinationen av kategorierna från Data ochMotivation avgör vilka artiklar som underrapporterade könsskillnader och överrapporteradeskillnaderna. Resultatet var att 254 artiklar hade underrapporterade könsskillnader och ingenöverrapporterade. Därför var slutsatsen att det verkar finnas en bias inom socialpsykologi attunderrapportera könsskillnader och samma bias finns möjligen också inom andrapsykologiska områden. Denna studie kommer förhoppningsvis att bidra till att flera forskareöverväger att rapportera och analysera könsskillnader än idag. / This study investigated potential bias in psychology to underreport or overreport sexdifferences by coding a sample consisting of 819 socialpsychological articles which werechosen because the sex ratio among the fields’ scientists is almost even. Bias was defined asthe discrepency between how detailed sex differences were reported or analyzed in thesestudies in relation with its relevance. Two variables were coded to each article, Data andMotivation. Data describes if it was possible for an article to report sex differences and howthe data was used. Motivation describes if sex differences were relevant and possible toreport or analyze. The coded combination of the categories from Data and Motivationdetermined which article underreported sex differences and overreported those differences.The result from the main analysis was that 254 articles underreported sex differences andnone overreported. Therefor the conclusion was that there seems to be a bias withinsocialpsychology to underreport sex differences and the same bias possibly exists in otherpsychological fields aswell. This study will hopefully contribute to more scientistsconsidering to report and analyze sex differences than today

Title: There’s not much downside to being rich, other than paying taxes!  Authors: Ida Johansson, Tova Lindbäck &amp; Elisabeth Lydahl Institution: School of Business and Economics at Linnaeus University Kalmar Program: Business Administration and Economics Programme, specialization in Accounting and Management Control Advisor/examiner: Petter Boye Co-examiner: Xiang Yu Background: Recent years, the demand for tax transparency has significantly increased. Several media scandals have exposed the existence of aggressive tax planning, which has affected society’s view on how tax contributes to a sustainable world. In line with the demand GRI formed their standard GRI 207: Tax 2019. Initially, tax transparency aimed to eliminate aggressive tax planning. Today, tax is also regarded as a contribution to society.  Purpose: The purpose of this study is to explain how GRI 207: Tax 2019 has contributed, and will contribute, to changing the view of tax as a sustainability issue. Further, we aim to explain which factors that may contribute to forced tax transparency in sustainability reporting in the future.  Method: An abductive and qualitative approach in order to create a deeper understanding of tax as a sustainability issue. The data has been collected through semi-structured interviews with tax experts and representatives of businesses who practise or had the intention to practice GRI 207: Tax 2019.  Conclusions: We have found that GRI 207: Tax 2019 has changed the view of tax as a sustainability issue, due to their quality mark and being a leading global actor. We believe several standards will exist in the future, but it’s tax transparency as a whole that will be requested rather than a specific standard. Investors and the media are the factors which will contribute to a forced tax transparency in the future. Finally, we have identified four issues, where a legal requirement is the key.

Den gröna obligationen som finansiellt instrument har de senaste åren haft en kraftigt ökad efterfrågan och tillväxt, varför gemensamma riktlinjer för emittenterna tagits fram, “The Green Bond Principles”. Tidigare studier visar att ett viktigt problem kvarstår. De riktlinjer som tagits fram är som de benämns, enbart riktlinjer. Företagen kan välja att följa dem eller inte eller tolka dem på sitt eget sätt. Frivilligheten i riktlinjerna kan även skapa så kallad “Greenwashing”. Företeelsen är inte bara ett problem för klimatet utan även för finansieringsformen. Denna studie har genom kvalitativ fallstudie av sex svenska emittenter sökt skapa förståelse för hur dessa företag presenterat sin klimatomställning och även analyserat hur företagen behandlat och efterlevt de riktlinjer som finns. Resultatet visar att riktlinjerna följs i stort men ett fallstudieföretag har påvisat brister i efterlevnaden. Riktlinjerna behöver därför utvecklas ytterligare för att säkra ett fortsatt förtroende och en legitimitet för finansieringsformen, vilket kan öka omställningstakten och trygga både sunda emitterande och investerande parter. / The green bond as a financial instrument has in recent years had a sharp increase in demand and growth, which is why common guidelines for issuers have been developed, "The Green Bond Principles". Previous studies show that an important problem remains. The guidelines that have been developed are, as they are called, only guidelines. Companies can choose to follow them or not or interpret them in their own way. The optionality in the guidelines can also create so-called "Greenwashing". The phenomenon is not only a problem for the climate but also for the form of financing. Through a qualitative case study of six Swedish issuers, this study has sought to create an understanding of how these companies have presented their climate change and also analyze how the companies have treated and complied with the existing guidelines. The results show that the guidelines are largely followed, but a case study company has shown shortcomings in compliance. The guidelines therefore need to be further developed to ensure continued confidence and legitimacy in the form of financing, which can increase the pace of change and secure both sound issuing and investing parties.

Covid-19-pandemin och efterföljande marknadskrasch skapar en unik möjlighet att analysera det finansiella värdet av hållbarhet. Denna studie undersöker uthållighet hos hållbara företag på den svenska aktiemarknaden under Covid-19-kraschen. Tidigare litteratur är tvetydig gällande värdet av hållbarhet men indikerar att det kan agera som en “hedge” under kristid. Däremot saknas forskning om detta samband på marknader där hållbarhetsrapportering är obligatoriskt. Denna studie analyserar Covid-19-kraschen med hjälp av en eventstudiemetod. Genom tvärsnitts- och difference-in-differences regression analyserar vi avvikelseavkastning för hållbara företag på den svenska aktiemarknaden. Efter kontroller för företags- och dagsfasta effekter finner vi att de mest hållbara svenska företagen fick en daglig avvikelseavkastning på 0,526 procent från 24 februari 2020 till 31 mars 2020. Dock hade samma företag en daglig avvikelseavkastning på -0,518 procent efter den 16 mars 2020, då Sveriges regering och riksbank presenterade krispaket för att stimulera den svenska ekonomin. Detta resultat indikerar att hållbarhet hade en positiv påverkan på företags uthållighet på aktiemarknaden under Covid-19-kraschen. Resultatet är statistiskt signifikant och går i linje med tidigare studier på marknader som inte omfattas av obligatorisk hållbarhetsrapportering. / The Covid-19 pandemic and the subsequent market crash provides a unique opportunity to analyze the financial value ​​of environmental and social (ES) sustainability. This study examines the resiliency of sustainable companies in the Swedish stock market during the crisis. Previous literature is ambiguous about the value of sustainability but indicates that it can act as a hedge in times of crisis. However, research on this subject is lacking in markets where sustainability reporting is mandatory. This study uses an event study design to analyze the Covid-19 crash. We analyze abnormal returns for sustainable companies in Sweden through cross-sectional and difference-in-differences regression. Following controls for day and firm fixed effects we find that the Swedish companies within the highest quartile of sustainability score received a daily abnormal return of 0,526 percent from 24 February 2020 to 31 March 2020. However, the same companies had a daily abnormal return of -0,518 percent after 16 March 2020, when the Swedish Government and the Swedish Riksbank presented crisis packages to stimulate the Swedish economy. The results indicate that sustainability positively affected stock resilience during the Covid-19-crisis. Our results are statistically significant and align with similar studies in markets where sustainability reporting is not mandatory.

En hållbar utveckling består av tre dimensioner: den ekologiska, sociala och ekonomiska. Enligt lag ska en hållbarhetsrapport beskriva företagets arbete med ekologiska och sociala frågor. Ekonomin redovisas i årsrapporten. Om ett företag väljer att publicera sin hållbarhetsrapport som en del av årsredovisningen kallas detta integrerad rapportering, vilket bör innebära att information om de tre hållbarhetsdimensionerna presenteras tillsammans. Den sociala och ekologiska hållbarheten har tydligt satta definitioner. Det har inte den ekonomiska. Två olika definitioner beskrivs. Den första definitionen beskriver ekonomisk hållbarhet som en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Den andra definitionen likställer ekonomisk hållbarhet med ekonomisk tillväxt. Uppsatsens syfte är att undersöka om ekonomisk hållbarhet inkluderas i svenska företags integrerade rapporter, analysera hur den presenteras och tolka vilken definition som presenteras. För att besvara syftet utförs en deduktiv kvalitativ innehållsanalys på 13 svenska företags integrerade rapporter. Innehållsanalysen utgår från de aspekter av ekonomisk hållbarhet som tas fram i Baumgartner och Ebner (2010). För att analysera hur aspekterna presenteras och vilken definition som går att identifiera utvecklas en matris som graderar nivån av hållbarhet inom varje aspekt.  Resultatet visar att ekonomisk hållbarhet inkluderas genom fem aspekter: innovation och teknologi, samarbete, kunskapshantering, processer och inköp. Innehållsanalysen visar att nivån av ekonomisk hållbarhet är högst i aspekten processer och lägst i aspekten kunskapshantering. Det totala resultatet visar att den ekonomiska hållbarhet som presenteras kan tolkas som likställd med en ekonomisk tillväxt. En trend kan dock identifieras där definitionen av ekonomisk hållbarhet går mot en tillväxt som inte medför negativa konsekvenser för den sociala eller ekologiska hållbarheten. / Sustainable development consists of three dimensions: the ecological, social and economic. By law, a sustainability report must describe the company's work with ecological and social issues. The finances are reported in the annual report. If a company chooses to publish its sustainability report as part of the annual report, it is called integrated reporting, which means that information about the three sustainability dimensions is presented together. Social and ecological sustainability have clearly defined definitions. Economic sustainability does not. The purpose of the thesis is to analyze whether economic sustainability is included, how it is presented and interpret which definition is presented in Swedish companies' integrated reports. To answer the purpose, a deductive qualitative content analysis is performed on thirteen Swedish companies' integrated reports. The results show that economic sustainability is included through five aspects: innovation and technology, collaboration, knowledge management, processes and purchase. The content analysis shows that the level of financial sustainability is highest in the aspects of processes and lowest in the aspect of knowledge management. The overall result shows that the economic sustainability presented can be interpreted as equated with economic growth. However, a trend can be identified where the definition of economic sustainability is heading towards a growth that does not have negative consequences for social or ecological sustainability.