Bakgrund: Till följd av att ESG är ett icke-finansiellt bedömningsområde har många investerare historiskt valt att inte profilera sin egen verksamhet med ambitiösa hållbarhetsmål. De senaste årens åtstramade regulatoriska omgivning och ökande ESG-engagemang hos intressenter ställer alltmer krav på institutionella investerare att integrera ESG-bedömningar när de utvärderar nya investeringsmöjligheter. SME-bolag har sämre förutsättningar att tillhandahålla konkurrenskraftiga ESG-data och riskerar således få sämre tillgång till kapital. Effekterna ESG perspektivet har för kapitalanskaffning och vilken ESG-information som är viktigast för att attrahera kapital är relativt outforskat och bör utredas dels för att hjälpa bolag att behålla konkurrenskraft, dels för att förbereda dem för kraven på hållbarhetsrapportering som ställs ur ett kapitalförvaltningsperspektiv, vilket kan vara särskilt angeläget för SME-bolag. Syfte: Syftet med rapporten är att analysera institutionella investerares syn på ESG för att utreda hur det påverkar deras utvärderingar av nya investeringsmöjligheter. Utifrån detta ämnar studien utreda vilken information som är viktigast att tillhandahålla för att sammanställa hållbarhetsrapporter som är i linje med investerarnas önskemål. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats och det empiriska underlaget har analyserats med en tematisk analys. Resultat: Samtliga bolag, även SME-bolag, bör integrera ESG perspektivet i sin rapportering för att öka investeringsviljan och anpassa sig till omvärldsförändringar och intressenter. ESG-engagemanget är högt bland institutionella investerare eftersom hållbara bolag bidrar till att skapa avkastande och resistenta portföljer. Det viktigaste inom ESG utgår från vad som är relevant och materiellt för respektive bolag och bransch. Med detta vill investerare kvantifiera ESG-relaterade störningar och effekter för att förstå potentiell påverkan på ett företags resultat och värdering.

This thesis examines the type of Environmental, Social, and Governance (ESG) information that institutional investors seek when making and monitoring investment decisions, as well as the possibilities for this information to be presented in sustainability reports. As a basis, twelve semi-structured interviews were conducted with Swedish state institutional fund holders in the category regions and municipalities. Furthermore, five interviews were conducted with six employees at a large Swedish-Norwegian fund company. The results show that the basic demand for ESG information is governed by the content that the investor's organization's financial policy requires, for example, that the fund company has signed the UN Principles for Responsible Investments (PRI) or follows frameworks such as the Global Reporting Initiative (GRI). Furthermore, sustainability motivations are sought in qualitative form, for example about the fund's sustainability strategy, corporate inclusion and justifications about the fund's actual sustainability impact in the portfolio companies. In addition, motivations for potential future business exclusions is also desired. However, this wish is difficult to cater for as it could potentially create discontent between fund companies and portfolio companies. Such a justification could also contribute to market disorders for the company in question, which could degrade the value of the fund holding. Quantitative data are also requested, such as carbon dioxide emissions for the fund portfolio. However, this cannot always be met in the report as reported data from companies are missing. Furthermore, a necessity for the sustainability reports to be used properly by the investors is that data is presented similarly between funds, so that comparisons between funds are facilitated. Finally, investors point out that much of the ESG information they seek is only useful if all funds report in a similar format, and that the ESG information only becomes truly valuable after a unanimous definition of sustainability is introduced. / I detta examensarbete undersöks vilken typ av ESG-information som institutionella investerare eftersöker när de ska genomföra och övervaka investeringsbeslut, samt hur möjligheterna ser ut för denna information att kunna presenteras i hållbarhetsrapporter. Som underlag genomförs tolv stycken semi-strukturerade intervjuer med svenska statliga institutionella fondinnehavare inom kategorin regioner och kommuner. Vidare genomfördes fem intervjuer med sex stycken anställda på ett stort Svenskt-Norskt fondbolag. Resultaten visar att den grundläggande efterfrågan av ESG information styrs av det innehåll som investerarens organisations finansiella policy kräver, exempelvis att fondbolaget signerat PRI eller följer ramverk såsom GRI. Vidare så eftersträvas hållbarhetsmotiveringar i kvalitativ form, exempelvis kring fondens hållbarhetsstrategi, företagsinkludering samt motiveringar kring fondens faktiska hållbarhetspåverkan i portföljbolagen. Utöver dessa efterfrågas även motivering av potentiella framtida företagsexkluderingar. Denna önskan är dock svår att tillgodose då denna potentiellt skulle kunna skapa osämja mellan fondbolag och portföljbolag. En sådan motivering skulle även kunna bidra till marknadsoroligheter för det aktuella bolaget, vilket kan försämra värdet på fondinnehavet. Slutligen efterfrågas även kvantitativ data, exempelvis koldioxidutsläpp för fondportföljen. Denna kan dock inte alltid tillgodoses i rapporten då nog lång tillbakagången klimatdata saknas. En nödvändighet för att hållbarhetsrapporterna ska nyttjas ordentligt av investerarna är vidare att data presenteras liknande mellan fonder, så att en jämförelse mellan fondalternativ underlättas. Investerarna poängterar slutligen att stor del av den ESG-information de eftersträvar bara är användbar om alla fonder rapporterar på liknande sätt, samt att ESG-informationen först blir riktigt användbar då en samstämmig definition av hållbarhet införs.

Examensarbete, Civilekonomprogrammet med inriktning Controller, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, Vårterminen 2023. Titel: Sambandet mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning: En studie om hur sambandet mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning kom till uttryck vid kollapsen av HQ Bank. Författare: Alma Ekström & Ida Thuresson Examinator: Jan Alpenberg Handledare: Martin Holgersson Bakgrund: Det finns omfattande tidigare forskning som har studerat ekonomistyrning och bolagsstyrning som två skilda fenomen. Även om det har identifierats att det finns ett samband mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning finns det begränsat med studier som utforskar hur detta samband kommer till uttryck. Det finns dock tidigare forskning som har belyst riktningen på sambandet mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning, men även detta är något som har utforskats i begränsad utsträckning. Slutligen är det ännu färre som har studerat hur sambandet mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning kommer till uttryck vid en större företagsskandal. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till den övergripande förståelsen för sambandet mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning genom att undersöka hur sambandet kommer till uttryck vid kollapsen av HQ Bank. Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi utgått från en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Studien utgörs av en enfallsstudie av kollapsen av HQ Bank där det empiriska materialet till största del utgår från sekundärdata. Denna sekundärdata består av rättegångsmaterial, böcker, tidningsartiklar och olika rapporter. Inom ramen för den empiriska materialinsamlingen har det även genomförts två intervjuer. Slutligen har det empiriska materialet analyserats utifrån studiens konceptuella modell för att kunna presentera studiens slutsatser. Slutsats: Studien har identifierat att sambandet mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning, vid kollapsen av HQ Bank, kom till uttryck som ett dubbelriktat och indirekt samband med ett inbördes samband mellan olika modererande faktorer (organisationskultur, intern kontroll och finansiell rapportering) som hade en förstärkande effekt på sambandet mellan ekonomistyrning och bolagsstyrning. Studien identifierade även hur riskhantering har dubbla roller vilket kan orsaka viss förvirring gällande riskhanteringens roll inom bolagsstyrning respektive riskhanteringens roll inom ekonomistyrning. Slutligen har denna studie identifierat en svårighet med att skilja på ekonomistyrning och bolagsstyrning som innebär att det kan finnas en nytta av att i relevanta delar av ekonomistyrningen ta hänsyn till gällande redovisningsregelverk. / Master thesis, Degree of Master of Science in Business and Economics, Controller, School of Business and Economics, Linnaeus University in Växjö, Spring term 2023. Title: The relationship between management accounting and corporate governance: A study on how the relationship between management accounting and corporate governance was expressed in the collapse of HQ Bank. Authors: Alma Ekström & Ida Thuresson Examiner: Jan Alpenberg Supervisor: Martin Holgersson Background: There is extensive previous research that has studied management accounting and corporate governance as two separate phenomena. Although it has been identified that there is a relationship between management accounting and corporate governance, there are limited studies that explore how this relationship is expressed. There is, however, previous research that has shed light on the direction of the relationship between management accounting and corporate governance, but this too is something that has been explored to a limited extent. Finally, even fewer have studied how this relationship between management accounting and corporate governance is expressed in a major corporate scandal. Purpose: The purpose of this study is to contribute to the overall understanding of the relationship between management accounting and corporate governance by examining how the relationship is expressed in the collapse of HQ Bank. Method: In order to fulfill the purpose of the study, we have used a qualitative research strategy with a deductive approach. This study is a one-case study of the collapse of HQ Bank with empirical material mostly based on secondary data. This secondary data consists of court materials, books, newspaper articles and different reports. Within the framework of the empirical material collection, two interviews were conducted. Finally, the empirical material has been analyzed based on the study’s conceptual model in order to present the study’s conclusions. Conclusion: This study has identified that the relationship between management accounting and corporate governance, at the time of the collapse of HQ Bank, was expressed as a bidirectional and indirect relationship with a interrelational relationship between differentmoderating factors (organizational culture, internal control and financial reporting) which had a reinforcing effect on the relationship between management accounting and corporate governance. The study also identified how risk management has dual roles, which can cause some confusion regarding the role of risk management in corporate governance and the role of risk management in management accounting. Finally, this study has identified a difficulty in differentiating between management accounting and corporate governance which means that there may be a benefit in taking accounting regulations into account in relevant parts of the management accounting

Intresset för hållbarhet växer sig allt starkare och i takt med det har intressenternas krav på företag ökat. Företag kan använda hållbarhetsrapportering för att skapa legitimitet och förtroende. Genom att vara transparent kan de bemöta intressenternas behov. Välgjorda hållbarhetsrapporter som håller en hög kvalitet är därmed mer efterfrågade än rapporter av låg kvalitet. Studier om huruvida framtagandet av högkvalitativa rapporter är resurskrävande och/eller ger konkurrensfördelar genom ökad lönsamhet har visat varierade slutsatser. Denna studie genomfördes för att komplettera tidigare studier genom att analysera ifall branschtillhörighet, kvinnors inflytande, storlek på företag, rykte och image samt exponering i media påverkar lönsamheten via hållbarhetsrapporters kvalitet. Regressionsanalys, mediatoranalys och stiganalys framställdes för att testa studiens hypoteser. Resultaten indikerar att lönsamhet kan påverkas av hur och på vilket sätt företag hållbarhetsrapporterar. Studien visar ett positivt samband mellan andel kvinnor i styrelsen och hållbarhetsrapporters kvalitet samt mellan storlek på företag och lönsamhet, genom hållbarhetsrapporters kvalitet. Studien fann även ett positivt samband mellan rykte och image och lönsamhet, genom hållbarhetsrapporters kvalitet. Övriga sju hypoteser förkastades. / The interest in sustainability is growing and therefore the stakeholders’ demands on companies have increased. Companies can use sustainability reporting in order to sustain both legitimacy and trust. By being transparent, companies can fulfill the stakeholders’ needs. Sustainability reports of high quality are therefore more requested than reports of low quality. The issue of whether the use of high quality reports is expensive and/or generates a competitive advantage through increased profitability have shown varying results. This study was conducted to complement previous studies by analyzing whether industry, women on board, company size, reputation and image as well as media exposure affect profitability through the quality of sustainability reports. Regression analysis, mediation analysis and path analysis were created in order to test the study’s hypotheses. The results indicate that profitability can be affected by how and in what way companies report sustainability. The study shows a positive relationship between women on board and the sustainability reports’ quality and between company size and profitability, mediated through the sustainability reports’ quality. The study also found a positive relationship between reputation and image and profitability, mediated through the sustainability reports’ quality. The remaining seven hypotheses were rejected.

The evidence of this research paper suggests an increased value-relevance of OCI in the Swedish stock market after the 2011 amendment of IAS 19. This amendment eliminated the popular corridor approach that ‘smoothed’ the recognition of actuarial gains and losses and required companies instead to recognize such remeasurements directly to their full extent in OCI. We reason that the current economic environment marked by low interest rates together with demographic trends in life expectancy have amplified the impact of the standard revision on financial statements. Moreover, this research paper is conducted in a Swedish setting that is characterized by widespread occupational pension schemes. In line with informational accounting research, we use regression models to identify whether OCI has more explanatory power for stock market prices and returns. Shares listed on NASDAQ OMX Stockholm are investigated for this purpose. Furthermore, in the course of this research, we revisit the controversial debate on comprehensive income reporting and work out inconsistencies in current IFRS reporting. / Beviset för den forskningen  föreslår att ökade värde-relevans av Övrigt totalresultat i den svenska aktiemarknaden efter 2011 p.g.a. ändringen av IAS 19. Ändringen eliminerade populära korridormetoden att "jämnas" erkännande av ackumulerade vinster och förluster och krävde företag istället erkänna sådana omvärderingar direkt i full utsträckning i övrigt totalresultat. Vi resonerar nuvarande ekonomiska läge som präglas av låga räntor tillsammans med den demografiska utvecklingen i den förväntade livslängden har förstärkt effekterna av standard ändring  i  finansiella rapporter. Dessutom är denna uppsats genomförts på Svensk arbetsmarknad som kännetecknas av omfattande tjänstepensionssystem. I linje med informations redovisning forskning använder vi regressionsmodeller för att identifiera om “Övrigt totalresultat”  har mer förklaring för börskurser och avkastning. Aktier noterade på NASDAQ OMX Stockholm undersöks för detta ändamål. Dessutom under den forskning, titta  vi närmare den kontroversiella debatten om totalresultat rapportering och gå igenom inkonsekvenser i nuvarande IFRS-redovisning.

Revisorer har idag till uppgift att granska och uttala sig kring ett företags ekonomi, dess redovisning och, i Sverige, företagets förvaltning. Revision handlar delvis om att förstå det granskade företaget och dess verksamhet. Höga krav ställs på revisorns kompetens och oberoende, delvis för att intressenter ska kunna fatta viktiga beslut efter en korrekt utförd revision. Uppsatsen studerar huruvida det finns olika faktorer som har en inverkan på kvalitetsskillnader mellan små och stora revisionsbyråer. Vi vill med studiens syfte kartlägga och analysera huruvida revisionsbyråns storlek påverkas dess revisionskvalitet. Vi försöker i denna studie besvara vårt syfte utifrån två olika delstudier. Uppsatsens första delstudie består av en grundlig litteraturgenomgång där vi presenterar, för uppsatsen, relevant forskning. Efter en genomgripande litteraturgenomgång fann vi fem faktorer som vi valde att bygga vidare vår uppsats på. Dessa faktorer var upptäcka brister, rapportering av brister, klientportfölj, rykte och kontorsstorlek. Slutsatsen i delstudie 1 visar att faktorerna torde ha en betydande inverkan på revisionskvalitet och att de stora byråerna har lättare, än de mindre byråerna, att åstadkomma en revision av hög kvalitet. Några exempel på detta är att mycket kompetens på plats torde öka chansen att upptäcka brister i revisionen och att de stora byråernas rykte kan vara gynnsam för byråns klientselektion. Därefter följer delstudie 2 som är en fördjupning av uppsatsens delstudie 1. I denna del utförde vi en intervjustudie där 13 revisor intervjuades från både små och stora revisionsbyråer. Detta gjorde vi för att få en klarare bild över hur revisionskvalitet uppfattas av dagens revisorer och huruvida de ser någon skillnad mellan byråstorlekarna. Vi lade även till komfortfrågor under dessa intervjuer då vi ansåg det vara av stort intresse att tillföra den individuella revisorn och dennes upplevda komfort och huruvida detta kunde ha en inverkan på revisionens uppnådda kvalitet. Intervjustudiens resultat visade inga specifika mönster på att revisionskvaliteten skulle vara högre hos någon av de respektive byråstorlekarna. Vi fann istället den individuella revisorn och dennes komfort som den mest betydande faktorn för revisionskvalitet. Vårt kunskapsbidrag blir således utifrån denna studie att revisionskvaliteten inte torde skilja sig åt mellan byråstorlekarna. Vår analys åskådliggör däremot att den individuella revisorns engagemang och komfort är den avgörande faktorn till huruvida skillnader inom revisionskvalitet uppstår mellan byråer. / Today auditor´s task is to review and express their opinion on a company's finances, their accounts and, in Sweden, the company's management. Audit is partly about understanding the audited company and its operations. There are high demands on the auditor's competence and independence, partly because stakeholders should be able to make important decisions for a proper and thorough audit. The research involves studying whether there are different factors that have an impact on the quality differences between small and large accounting firms. We found the subject interesting and wanted to identify and analyze whether the auditing firm's size affected its audit quality. In this study we tried to answer our purpose from two different studies. The first sub-study consists of a thorough literature review where we present, for this essay, relevant research. After a thorough literature review, we found five factors that we chose to build our essay on. These factors included the identification of gaps, the shortcomings Report, Client Portfolio, Reputation and Office Size. The conclusion of this study shows that these factors have a significant impact on audit quality, and that the larger firms, from these factors, have it easier to achieve higher quality audits. Some examples are that more expertise in the office should increase the chance of detecting deficiencies in the audit, and that the great reputation of the agencies can be beneficial to the Agency's client selection. Then follows substudy 2, which is a deepening of the essay’s substudy 1. In this part we carried out an interview study, in which 13 auditors were interviewed from both small and large accounting firms. We did this in order to get a clearer picture of how audit quality is perceived by today's accountants, and whether they see any difference between the firm sizes. We also added comfort issues during these interviews because we considered it to be of great interest to supply the individual auditor and their perceived comfort, and whether this could have an impact on audit quality. The results of the interviews showed that no specific pattern on audit quality would be higher in any of the respective firm sizes. Interestingly, we instead found the individual auditor and his comfort as the most significant factor for audit quality. Our knowledge contribution is thus, based on this study, that audit quality is not higher in any particular firm when it comes to agency size. Our analysis illustrates, however, that the individual auditor's engagement and comfort are the deciding factors to whether differences in audit quality arises between agencies.

Bakgrund: OECD har tillsammans med G20-länderna beslutat att koncerner skall skatterapportera i enlighet med ett nytt underlag utifrån en ny lagstiftning, som heter Country-By-Country-rapportering (CbCr). Detta innebär att företagen skall börja rapportera bland annat betald skatt och sina anställda per jurisdiktion där företaget verkar och på så vis kommer en ökad transparens inom skatteredovisning att ske. Ur myndigheters synpunkt är detta en ändring mot det positiva, men frågan blir vad företagen och dess koncernskattechefer anser om denna ändring i skatteraportering. Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera och beskriva koncernskattechefers attityder till en ny lagstiftning som ändrar dagens skatterapportering genom CbCr som leder till en ökad transparens i skatteredovisningen, samt att se vad som påverkar identifierad attityd. Denna studie kommer att bidra genom att ge ett empiriskt underlag som öppnar för framtida forskning kring attityder hos koncernskattechefer vid den ökade transparensen i skatteredovisning. Studien ger också ett kunskapsunderlag för statliga myndigheter, i synnerhet skattemyndigheter, och för berörda koncerner samt svenskt näringsliv. Metod: Genom en kvalitativ metod med  intervjuer av koncernskattechefer hos 8 stora koncerner samt skatteverket har empiriskt material samlats in som leder till en vidare analys och slutsats. Slutsats: De mest framträdande resultaten i denna uppsats har varit att en del koncernskattechefer ser samband mellan skatt och socialt ansvar och är därmed positiva till implementeringen eftersom det kommer att stärka det sociala kontraktet. Andra koncernskattechefer ser risker med CbCr och ökade kostnader och därmed minskade incitamentsersättningar och har en negativ attityd till en ökad transparens i skatteredovisningen. / Background: A decision made by OECD, together with G20-countries says that Corporate Groups shall report report tax according to new guideline, called Country-By-Country-reporting. This means that corporate groups for example will report tax paid per jurisdiction and therefore will the tax transparency be increased. According to  authorities, the new implementation is positive but the question is whether the corporate groups and their corporate group tax managers will be positive or not. Purpose: The purpose of this study is to identify and explain attitudes of tax managers when a new legislation changes today´s tax reporting in the form of a CbC-report which will increase transparency in the tax reporting, and what elements are behind these identified attitudes.This study will contribute by giving an empirical material thats opens to further research about corporate group tax managers attitudes with increased tax transparency. The study also gives better knowledge for public authorities, particularly the tax authority and to concerned corporate groups. Method: Through a qualitative method with interviews with corporate group tax managers with 8 large corporate groups and tax authorities, empirical material has been gathered, which leads to further analysis and a conclusion. Conclusion: The most prominent results in this essay has been the fact that some corporate group tax managers sees the connection between tax and social responsibility and therefor are positive to the implementation because it will strengthen the social contract.Other corporate group tax managers sees the hazards with CbCr and appurtenant costs and therefor decreased incentive compensation. These corporate group tax managers have a negative attitudes towards an increased tax transparency.

No description available.

<p> </p><p><strong>The airline industry and Sustainable Value</strong>The airline industry are, by many, considered to be an industry with a high level of environmental impact, in other words an environmental destroyer. Although some argue that it still does only produces a small part of the world’s total emissions it is still an industry under high pressure from regulatory institutions and customers.</p><p>Sustainable value is a rather new concept and allows the user measure a company’s social and/or environmental performance in monetary terms, which is the main difference from many financial calculation models. The ADVANCE sustainable value method is based on theories of opportunity costs and can give indications in terms of efficiency in comparison to a chosen benchmark.<strong>Purpose </strong>With the use of this method we are interested in finding out if an airline can create a <em>sustainable value</em> even though they are performing an activity that, for some, is seen as destroying the environment? The sustainable value method prime users would be stakeholders such as investors and as many companies in the airline industry are non-public companies, we also aim to discuss a wider range of usage for this method such as for the management internal decision process.</p><p><strong>Method</strong>We have chosen three major Swedish airlines to base our calculations on by using a nonprobability selection. We have excluded companies that are not registered in Sweden, does not provide actual passenger transport, are so called “virtual airline” and/or have not any publicly available information. A virtual airline, in this context, refers to an airline that does not own or lease any own aircrafts and instead are buying passenger chairs from another airline, called codesharing. We will benchmark our calculations towards the Swedish GDP and the Swedish Transport sector.</p><p><strong>Theoretical framework</strong>The management’s task is to, among other things, implement measures for the management accountants to use in their work. Corporate Sustainable Responsibility’s (CSR) general idea is to act responsible towards the most important questions for their stakeholders such as investors, government etc. CSR has led to that more sustainability information to stakeholders is produced, the type of information that we are using in our calculations.<strong>Our findings</strong>By the use of the ADVANCE method we can see that in fact airlines, despite the high preasure can create a positive Sustainable Value while comparing to the transport sector. We also argue the method can be used by the management as a complement to their other financial measures as it gives other efficiency indications than traditional methods.</p><p> </p> / <p><strong>Flygbranschen och hållbart värde</strong>Flygbranschen är, av många, ansed vara en industri med hög miljöpåverkan. Även om vissa hävdar att det fortfarande bara bidrar till en liten del av världens totala utsläpp, är det fortfarande en bransch under högt tryck från lagstiftande institutioner och kunder. Hållbart värde är ett tämligen nytt begrepp och tillåter att användaren att mäta ett företags sociala och / eller miljöprestanda i monetära termer, vilken är den största skillnaden från många ekonomiska beräkningsmodeller. ADVANCE Sustainable Value metoden är baserad på teorier om alternativa kostnader och kan ge indikationer i fråga om effektivitet i jämförelse med en vald riktmärke. <strong>Syfte</strong>Med hjälp av denna metod är vi intresserade av att veta om ett flygbolag kan skapa ett hållbart värde trots att de utför en verksamhet som, för vissa, ses som förstör miljön. Metodens främsta användarna är intressenter som investerare. Då många svenska företag i flygbranschen är icke-offentliga bolag, strävar vi också att diskutera en bredare användning för denna metod som för förvaltningen interna beslutsprocessen. <strong>Metod</strong>Vi har valt tre stora svenska flygbolag att basera våra beräkningar på genom att använda en icke sannolikhets urval. Vi har uteslutit företag som inte är registrerade i Sverige, inte ge nuvarande persontransporter, är så kallade "virtuella flygbolag" och / eller inte har någon allmänt tillgänglig information. Ett virtuellt flygbolag, i detta sammanhang hänvisar till ett flygbolag som inte äger eller leasar några egna flygplan och istället köper passagerare stolar från ett annat bolag, kallat code sharing. Vi kommer att jämföra våra beräkningar till den svenska BNP och den svenska transportsektorn. <strong>Teoretiskt ramverk</strong>Ledningens uppgift är att bland annat genomföra åtgärder för förvaltningen revisorer att använda i sitt arbete. Corporate Social Responsobilitys (CSR) allmänna tanken är att agera ansvariga gentemot de viktigaste frågorna för deras intressenter såsom investerare, regeringen osv. CSR har lett till att mer hållbarhets information  produceras, vilken är den typ av information som vi använder i vår beräkningar. <strong>Vårat resultat</strong>Genom användning av metoden kan vi se att det faktiskt finns ett flygbolag som trots det höga trycket kan skapa ett positivt hållbart värde när vi jämför mot transportsektorn. Vi hävdar också att metoden kan användas av ledningen som ett komplement till sina andra ekonomiska verktyg eftersom det ger andra effektivitet indikationer än traditionella metoder.</p>

The airline industry and Sustainable ValueThe airline industry are, by many, considered to be an industry with a high level of environmental impact, in other words an environmental destroyer. Although some argue that it still does only produces a small part of the world’s total emissions it is still an industry under high pressure from regulatory institutions and customers. Sustainable value is a rather new concept and allows the user measure a company’s social and/or environmental performance in monetary terms, which is the main difference from many financial calculation models. The ADVANCE sustainable value method is based on theories of opportunity costs and can give indications in terms of efficiency in comparison to a chosen benchmark.Purpose With the use of this method we are interested in finding out if an airline can create a sustainable value even though they are performing an activity that, for some, is seen as destroying the environment? The sustainable value method prime users would be stakeholders such as investors and as many companies in the airline industry are non-public companies, we also aim to discuss a wider range of usage for this method such as for the management internal decision process. MethodWe have chosen three major Swedish airlines to base our calculations on by using a nonprobability selection. We have excluded companies that are not registered in Sweden, does not provide actual passenger transport, are so called “virtual airline” and/or have not any publicly available information. A virtual airline, in this context, refers to an airline that does not own or lease any own aircrafts and instead are buying passenger chairs from another airline, called codesharing. We will benchmark our calculations towards the Swedish GDP and the Swedish Transport sector. Theoretical frameworkThe management’s task is to, among other things, implement measures for the management accountants to use in their work. Corporate Sustainable Responsibility’s (CSR) general idea is to act responsible towards the most important questions for their stakeholders such as investors, government etc. CSR has led to that more sustainability information to stakeholders is produced, the type of information that we are using in our calculations.Our findingsBy the use of the ADVANCE method we can see that in fact airlines, despite the high preasure can create a positive Sustainable Value while comparing to the transport sector. We also argue the method can be used by the management as a complement to their other financial measures as it gives other efficiency indications than traditional methods. / Flygbranschen och hållbart värdeFlygbranschen är, av många, ansed vara en industri med hög miljöpåverkan. Även om vissa hävdar att det fortfarande bara bidrar till en liten del av världens totala utsläpp, är det fortfarande en bransch under högt tryck från lagstiftande institutioner och kunder. Hållbart värde är ett tämligen nytt begrepp och tillåter att användaren att mäta ett företags sociala och / eller miljöprestanda i monetära termer, vilken är den största skillnaden från många ekonomiska beräkningsmodeller. ADVANCE Sustainable Value metoden är baserad på teorier om alternativa kostnader och kan ge indikationer i fråga om effektivitet i jämförelse med en vald riktmärke. SyfteMed hjälp av denna metod är vi intresserade av att veta om ett flygbolag kan skapa ett hållbart värde trots att de utför en verksamhet som, för vissa, ses som förstör miljön. Metodens främsta användarna är intressenter som investerare. Då många svenska företag i flygbranschen är icke-offentliga bolag, strävar vi också att diskutera en bredare användning för denna metod som för förvaltningen interna beslutsprocessen. MetodVi har valt tre stora svenska flygbolag att basera våra beräkningar på genom att använda en icke sannolikhets urval. Vi har uteslutit företag som inte är registrerade i Sverige, inte ge nuvarande persontransporter, är så kallade "virtuella flygbolag" och / eller inte har någon allmänt tillgänglig information. Ett virtuellt flygbolag, i detta sammanhang hänvisar till ett flygbolag som inte äger eller leasar några egna flygplan och istället köper passagerare stolar från ett annat bolag, kallat code sharing. Vi kommer att jämföra våra beräkningar till den svenska BNP och den svenska transportsektorn. Teoretiskt ramverkLedningens uppgift är att bland annat genomföra åtgärder för förvaltningen revisorer att använda i sitt arbete. Corporate Social Responsobilitys (CSR) allmänna tanken är att agera ansvariga gentemot de viktigaste frågorna för deras intressenter såsom investerare, regeringen osv. CSR har lett till att mer hållbarhets information  produceras, vilken är den typ av information som vi använder i vår beräkningar. Vårat resultatGenom användning av metoden kan vi se att det faktiskt finns ett flygbolag som trots det höga trycket kan skapa ett positivt hållbart värde när vi jämför mot transportsektorn. Vi hävdar också att metoden kan användas av ledningen som ett komplement till sina andra ekonomiska verktyg eftersom det ger andra effektivitet indikationer än traditionella metoder.