Studien undersöker om hållbarhetsrapporter av högre kvalitet är mer värderelevanta. Den föreslår och testar även tre olika mått på en hållbarhetsrapports kvalitet. Studien genomförs med hjälp av en modifierad version av Ohlsons (1995) värderingsmodell. I denna modell är företagets marknadsvärde en funktion av bokfört värde av eget kapital, årets resultat efter skatt samt en variabel för en hållbarhetsrapports kvalitet. Hållbarhetsrapportens kvalitet mäts genom ett egenkonstruerat upplysningsindex som baserar sig på de lagstadgade upplysningar som en hållbarhetsrapport förväntas inkludera, antalet sidor rapporten utgörs av, samt om den är separat eller integrerad i företagets årsredovisning. Studiens urval utgörs av 140 bolag noterade på Nasdaq Stockholm som behöver upprätta en hållbarhetsrapport under 2019 enligt kraven i 6 kap 10 §, 12 § Årsredovisningslagen (1995:1554). Resultatet av studien visar att kvaliteten på ett företags hållbarhetsrapport, som är mätt med studiens tre olika mått på kvalitet, inte har ett signifikant samband med företagets marknadsvärde. Således kan studien inte heller konstatera om hållbarhetsrapporter av högre kvalitet är mer värderelevanta.

Intresset för hållbarhet växer sig allt starkare och i takt med det har intressenternas krav på företag ökat. Företag kan använda hållbarhetsrapportering för att skapa legitimitet och förtroende. Genom att vara transparent kan de bemöta intressenternas behov. Välgjorda hållbarhetsrapporter som håller en hög kvalitet är därmed mer efterfrågade än rapporter av låg kvalitet. Studier om huruvida framtagandet av högkvalitativa rapporter är resurskrävande och/eller ger konkurrensfördelar genom ökad lönsamhet har visat varierade slutsatser. Denna studie genomfördes för att komplettera tidigare studier genom att analysera ifall branschtillhörighet, kvinnors inflytande, storlek på företag, rykte och image samt exponering i media påverkar lönsamheten via hållbarhetsrapporters kvalitet. Regressionsanalys, mediatoranalys och stiganalys framställdes för att testa studiens hypoteser. Resultaten indikerar att lönsamhet kan påverkas av hur och på vilket sätt företag hållbarhetsrapporterar. Studien visar ett positivt samband mellan andel kvinnor i styrelsen och hållbarhetsrapporters kvalitet samt mellan storlek på företag och lönsamhet, genom hållbarhetsrapporters kvalitet. Studien fann även ett positivt samband mellan rykte och image och lönsamhet, genom hållbarhetsrapporters kvalitet. Övriga sju hypoteser förkastades. / The interest in sustainability is growing and therefore the stakeholders’ demands on companies have increased. Companies can use sustainability reporting in order to sustain both legitimacy and trust. By being transparent, companies can fulfill the stakeholders’ needs. Sustainability reports of high quality are therefore more requested than reports of low quality. The issue of whether the use of high quality reports is expensive and/or generates a competitive advantage through increased profitability have shown varying results. This study was conducted to complement previous studies by analyzing whether industry, women on board, company size, reputation and image as well as media exposure affect profitability through the quality of sustainability reports. Regression analysis, mediation analysis and path analysis were created in order to test the study’s hypotheses. The results indicate that profitability can be affected by how and in what way companies report sustainability. The study shows a positive relationship between women on board and the sustainability reports’ quality and between company size and profitability, mediated through the sustainability reports’ quality. The study also found a positive relationship between reputation and image and profitability, mediated through the sustainability reports’ quality. The remaining seven hypotheses were rejected.

The aim of the study is to analyze how Swedish large fashion companies' sustainability reports quality has been changed 2016-2019. The study wants to create a deeper understanding of the legislative change initiated by the EU that Sweden introduced in 2017. Quality is declared to consist of the three categories of credibility, content and communication. The study's issue was: “How has the quality of fashion companies' sustainability reports been affected when they became statutory to be produced?”. The sample consisted of 14 companies. Some of the companies prepared joint sustainability reports which led to the number of sustainability reports that the study analyzed being 10 reports per year 2016–2019. An additional report was added for 2019 when a company chose to prepare a report separately from the parent company. A qualitative content analysis was used as a method to study the selected 41 sustainability reports. The theories and concepts used in the study for analysis were triple bottom line, institutional theory, stakeholder theory, signal theory and GRI. The results showed that companies' quality of sustainability reports have changed both in accordance with the EU Directive 2014/95/EU, but largely due to surrounding factors. The study has provided a deeper understanding of companies' sustainability reporting and shown that there is no unambiguous change in quality when sustainability reporting for larger companies became mandatory by law.