Bakgrund: Överrapporteringar vid skiftbyten mellan sjuksköterskor kan riskera i att viktig information går förlorad, vilket kan utgöra ett hot mot patientsäkerheten. Bedside-rapportering är en relativt ny rapporteringsmetod, och som ämnar stärka patientsäkerheten genom att möjliggöra för patienter att vara delaktiga i rapporteringen. På så sätt kan risken för misskommunikation reduceras, samtidigt som patienter upplever en ökad tillfredsställelse av vården.  Syfte: Syftet med denna studie var att belysa vuxna patienters erfarenheter av bedside-rapportering. Metod: En litteraturstudie av kvalitativt data från 11 originalartiklar som har analyserats med tematisk analysmetod enligt Braun och Clarke.  Resultat: Två teman med respektive tre subteman identifierades. Första temat var betydelsen av delaktighet där patienters olika behov av att vara delaktig beskrevs samt hur information ingav säkerhet & trygghet samt en förbättrad relation till sjuksköterskan. Andra temat var försvårande faktorer där utmaningar i kommunikation beskrevs, men även bevarande av integritet samt utrymme för förbättrad rutin & praktik. Slutsats: Bedside-rapporteringen bidrog till en ökad patientdelaktighet såväl som patientsäkerhet, och var en viktig del av en personcentrerad vård. Dock behövs ökade kunskaper inom ämnet för att rapporteringsmetoden ska uppnå sin fulla potential. / Background: Handover at shift changes between nurses can be a risk factor for important information getting lost, which can pose a threat to patient safety. Bedside handover is a relatively new handover method, aiming to strengthen patient safety by making patients involved in the handover practice. In this way, the risk of miscommunication is reduced, while patients experience increased satisfaction with care.  Aim: The aim of this study was to highlight adult patients' experiences of bedside handover. Method: A literature study of qualitative data from 11 original articles were analyzed using thematic analysis method according to Braun and Clarke. Results: Two themes with three subthemes each were identified. The first theme was the importance of participation, where patients’ different needs of involvement were described and how information provided safety & security and an improved relationship with the nurse. The second theme was hindering factors where challenges in communication were described, together with preservation of integrity and room for improved routine & practice.  Conclusions: Bedside handover increased patient participation and patient safety and is an important part of person-centered care. However, increased knowledge is needed for the handover method to achieve its full potential.

The subject of this paper is the use of Earned Value Management in a sub-project of aninfrastructure project FSK02 (Bypass Stockholm contract 02), a sub-project that is organized as a matrix organization. The questions are how the use of Earned Value Management in a sub-project of the Stockholm Bypass project works and how the use of Earned ValueManagement is affected by the matrix organization. The method used is qualitative interviews with eight people in a sub-project on their view of the use of Earned Value Management andof the organization. The result shows how Earned Value Management is implemented in the project and how the basis for the Earned Value Analysis is produced. Furthermore, it shows anumber of problems with the use of Earned Value Management, which are caused by the matrix organization. One problem is that the matrix organization can make the structure of thework packages unclear. A second problem is that the matrix organization can make those responsible for the work packages feel left outside the project. A third problem is that there isan experience of difficulties to implement procedures and guidelines in the matrix organization. All of these problems make the reporting of fact for the Earned Value Analysis difficult.

The European Union (EU) aims to ensure that investors and stakeholders have the necessary information on companies' sustainability performance. Requiring that the information provided is transparent, consistent, reliable and comparable. Requirements on sustainability disclosures have through the years significantly increased. The EU has amended and extended its regulations from Non-Financial Reporting Directive (NFRD), with previously 11 000 companies needing to report sustainability information, to the now 50 000 companies according to the new directive, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). This directive is accompanied by a standard framework called European Standard Framework (ESRS) provided by European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) and guides companies’ disclosure. All sectors need to follow and report according to the general requirements, with some sectors getting additional sector-specific standards. Although the built environment sector is commonly known as a major contributor to Greenhouse Gas (GHG) emissions, it will not receive additional requirements. Hence, it is of interest to research how the general requirements are adoptable in this sector.  The research aimed to examine methods used for data collection on a project level in the built environment sector, if they correspond with CSRD and its accompanying standard framework and the driving forces behind the development of these methods. A sample of disclosure requirements from ESRS E1 “Climate Change'' was selected and analysed due to the limitations of the study. The research used semi-structured interviews to gather information and data from respondents in the large consultant company, AFRY, based in Stockholm, Sweden. Gathered data was later analysed through a thematic analysis approach aiding in answering the research questions. Previous literature has e.g. focused on companies’ readiness to implement CSRD whilst this research aimed to contribute with further knowledge about the adaptability of the built environment to the requirements. Furthermore, this research provides a historical perspective on sustainability reporting and companies’ responsibilities regarding sustainability as well as the criticisms of the NFRD. The findings show that methods required by the ESRS E1 already exist today due to previous legislation such as climate declaration and voluntary initiatives such as environmental building certifications. These methods are identified to be driven by coercive pressures setting the minimum requirements for the sector. Additionally, the adoption of these methods due to further ambitions could be explained by both internal and external stakeholders' interests, resulting in either an economic or brand-enhancing benefit. However, these methods are not used in all projects and some essential gaps and improvements were identified through this research. It is apparent through this research that this directive will affect companies' value chain and therefore indirectly affect companies not required to report according to CSRD. / Den Europeiska unionen strävar efter att säkerställa att investerare och intressenter har tillgång till nödvändig information angående företags hållbarhetsarbete. Informationen som lämnas ska enligt EU vara transparent, konsekvent, tillförlitlig och jämförbar. Kraven på hållbarhetsinformation har genom åren ökat väsentligt. EU har ändrat och utökat sina regler från Non-Financial Reporting Directive (NFRD), som tidigare krävde att 11 000 företag skulle redovisa hållbarhetsinformation, till att nu omfatta 50 000 företag enligt det nya direktivet, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Till direktivet följer ett standard ramverk kallat European Sustainability Reporting Standard (ESRS) som tillhandahålls av European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) och som vägleder företagens rapportering. Alla sektorer måste följa och rapportera i enlighet med de allmänna kraven, medan vissa sektorer får ytterligare sektorsspecifika standarder. Trots att samhällsbyggnadssektorn är allmänt känd för att vara en stor utsläppare av växthusgaser, kommer den inte att omfattas av ytterligare krav. Därför är det av intresse att undersöka hur de allmänna kraven kan tillämpas i samhällsbyggnadssektorn.  Studien syftar till att undersöka de metoder som idag används för datainsamling på projektnivå inom samhällsbyggnadssektorn och analysera hur väl de överensstämmer med CSRD och det tillhörande standard ramverket. Vidare undersöks drivkrafterna bakom metodernas utveckling. På grund av studiens begränsningar, har ett urval av krav från ESRS E1 "Klimatförändring" valts ut och analyserats. Denna studie använder semistrukturerade intervjuer för att samla in information och data från respondenter på det tekniska konsultföretaget AFRY, baserat i Stockholm, Sverige. Den insamlade datan analyserades sedan genom en tematisk analys vilken hjälpte att besvara studiens frågeställningar. Tidigare litteratur har exempelvis fokuserat på företagens beredskap om CSRDs implementation. Denna undersökning syftar till att bidra med ytterligare kunskap om hur samhällsbyggnadssektorn kan anpassas efter kraven. Vidare syftar undersökningen till att ge ett historiskt perspektiv på hållbarhetsredovisning, företagens hållbarhetsansvar samt kritiken mot NFRD.  Resultatet av studien visar att metoder som krävs enligt ESRS E1 existerar idag på grund av tidigare lagstiftning, såsom klimatdeklarationer och även på grund av frivilliga initiativ såsom miljöbyggnadscertifieringar. De metoder som identifierades, ansågs främst vara drivna av påtryckningar från tvingande lagstiftning, som i sin tur har satt minimikrav på sektorn. Ytterligare användning av metoderna bedöms främst vara drivna av interna och externa intressenters intressen. Användningen av metoderna har resulterat i antingen en ekonomisk eller en varumärkeshöjande fördel för företagen och kan förklara intressenternas påtryckningar. Studien visar även att metoderna inte används i alla projekt och att förbättringar kunde identifieras. Undersökningen visar att detta direktiv kommer att påverka företagets värdekedja och därför även indirekt påverka företag som egentligen inte är skyldiga att rapportera enligt CSRD.

Syfte: Under de senaste åren har det skett ett fokusskifte i redovisningslitteraturen, från utgångspunkten att CSR-rapportering bedrivs för att vinna legitimitet och anseende, till att rapporteringen i huvudsak sker för att informera investerarna. Studiens syfte är att undersöka om motivet till CSR-rapportering på samma sätt som för litteraturen har förändrats i praktiken för företag mellan årtalen 2004-2014. Metod: Med grund i den positivistiska forskningsfilosofin har vår studie en hypotetiskt-deduktiv ansats med en deskriptiv-förklarande forskningsdesign och en longitudinell tidshorisont. I studien har vi använt oss av kvantitativ sekundärdata, insamlad från databasen Datastream. Studiens två urval har varit stora företag från å ena sidan USA och Kanada, å andra sidan 17 europeiska länder. Alla statistiska analyser - parade t-test och multipla regressioner - har utförts i statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: I vår första analys fann vi att det skett en signifikant ökning av CSR-rapporteringen mellan 2004 och 2014 för båda urvalsgrupperna. Våra två andra analyser visade på att legitimitetsmotivet hos företagen är oförändrat, medan styrkan på sambandet mellan CSR-rapportering och marknadsvärde är oförändrat eller har minskat i styrka, beroende på urvalskategori. Att en ökad rapportering inte nödvändigtvis leder till en ökad finansiell nytta, visar även det på att företag i praktiken inte följt samma motivskifte som litteraturen. Förslag till fortsatt forskning: Det område som tidigare studiers resultat skiljer sig mest kring är huruvida CSR-rapportering lönar sig ekonomiskt för företagen. Vår studie lämnar bidrag gällande detta, men mer studier behövs göras på området. Uppsatsens bidrag: Våra resultat visade att det fokusskifte som litteraturen genomgått inte motsvaras av ett skifte även i praktiken. Det är därmed lika viktigt för företagen med legitimitet 2014 som 2004. Vår första analys bidrar även med en kartläggning av rapporteringsomfattningen med över 630 observationer för två kontinenter. Slutligen bidrar vi med empiriska resultat som visar att CSR-rapportering korrelerar positivt med företagens marknadsvärde. / Title: CSR-reporting - from legitimacy towards market information? A comparison of the motives for sustainable reporting between accounting research and large corporations Aim: During recent years, there has been a shift in focus among accounting researchers, from the premise that CSR-reporting is primarily used for gaining legitimacy and a better reputation, towards the view that reporting is mainly used to inform investors. The aim of this study was to examine whether the motives for CSR-reporting for large corporations between the years 2004-2014, has shifted in the same way. Method: Our study has its basis in the philosophy of positivism, with a hypothetical-deductive approach and a descripto-explanatory purpose and a longitudinal time horizon. We have used quantitative secondary data from the database Datastream, from large companies in the US and Canada in one sample, and 17 European countries in the other sample. All our analyses - paired t-tests and multiple regressions - have been made using the statistical program SPSS. Result and conclusions: In our first analysis, we found that the CSR-reporting of the companies had increased significantly between the years 2004 and 2014. Our other two analyses showed that the companies’ motive for legitimacy was unchanged, while the strength of the correlation of the CSR-reporting and market value was unchanged or weakened, depending on the sample. Since an increase in reporting did not necessarily equal financial gain, these results also supported that the companies’ motive for reporting was not primarily about informing the market. Suggestions for future research: The area where the results of most previous studies differ most is whether CSR-reporting has any financial benefit for the company. Therefore, that area is still the one most in need of further studies. Contribution of the thesis: Our results showed that the accounting researcher’s shift in focus concerning the motives for CSR-reporting, did not correspond with a similar shift in the companies’ motives for reporting. Our first analysis also contributes with over 630 observations showing the extent of CSR-reporting in North America and Europe. Lastly, our study contributes with empirical data showing a positive correlation between CSR-reporting and market value.

Syftet med denna studie är att jämföra hur Dagens Nyheter respektive Aftonbladet rapporterade om de fängslade svenska journalisterna i Etiopien. Martin Schibbye och Johan Persson greps den 1 juli 2011 i Ogadenregionen i östra Etiopien efter att illegalt ha tagit sig in i landet med hjälp av den terrorstämplade gerillan ONLF. Händelsen fick stor uppmärksamhet i svenska medier.  Vi ville med vår undersökning studera om morgontidningar, i vårt fall Dagens Nyheter, tar efter kvällstidningarnas sätt att rapportera om stora händelser. Vi valde ut åtta artikelsidor eller uppslag ur de båda tidningar att analysera och formulerade följande frågeställningar: Hur presenterades nyheterna kring Johan Persson och Martin Schibbyes tillfångatagande, rättegång, dom och frigivning i Dagens Nyheter respektive Aftonbladet, i de artikelsidor och uppslag som vi valde ut? Vad finns det för likheter och skillnader i de artikelsidor och uppslag vi valt ut från Dagens Nyheter respektive Aftonbladet gällande tabloidisering? Utifrån dessa frågeställningar konstruerade vi en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag där vi ställde vi frågor till texterna som vi hade formulerat utifrån begreppet tabloidisering, för att undersöka om texterna var tabloidiserade. Resultatet visade att det fanns klara tendenser till tabloidsering i de sidor och uppslag vi analyserade i Dagens Nyheter. Detta resultat förklarade vi främst med tidningsbranschens ekonomiska situation. Vi fann även att det fanns stora likheter, både text- och bildmässigt i de undersökta tidningarna. Detta resultat förklarade vi huvudsakligen med medielogiken.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur statligt ägda företag arbetar med hållbarhetsfrågor och hur dessa förhåller sig till affärsverksamheten.  Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ undersökningsstrategi. Vi har vidare genomfört kvalitativa intervjuer där vi har använt oss av en intervjuguide  innehållande fyra ämnesområden som knyter an till uppsatsens frågeställning. Ämnesområdena är företagets mål, tillvägagångssätt och strategier, GRI:s ramverk samt hållbarhetsredovisningens effekter och framtidsutsikter. Empiri: Vi har samlat in vår empiri genom telefonintervjuer och intervjuer på plats hos de deltagande företagen i studien. De deltagande företagen i denna studie är Vattenfall, Teracom, SAS, Samhall, TeliaSonera, Green Cargo och PostNord där vi har träffat ansvariga inom hållbarhetsområden på respektive företag. Slutsats: Samtliga företag i studien har antingen påbörjat eller strävar efter att integrera hållbarhetsfrågorna i affärsverksamheten, vilket de anser är den enda vägen att gå. Det finns däremot skillnader på hur långt de olika företagen kommit med denna integration. Vi anser att om ett företag ska lyckas med detta så krävs tydliga mål och strategier. / Purpose: The purpose of this study is to find out of how state-owned companies work with sustainability issues and how they relate to business Methods: We have used a qualitative research approach. We have also conducted qualitative interviews where we have used an interview guide containing for subject areas,    which are linked to the question of the study. The subjects are the goals for the company, practice and strategies, GRI´s framework and the effects and prospects of sustainability reporting Empirics: We have collected our empirical data through both telephone interviews and on-site interviews with the participating companies in the study. Participating companies in the study are Vattenfall, SAS, Samhall, TeliaSonera, Green Cargo and PostNord where we have met managers in sustainability from each company. Conclusion: All companies in the study have either started or strive to integrate sustainability into business operations, which they believe is the future way to go. However, there are differences in how far the different companies have come with this integration. We believe that if a company is to succeed in this, there must be clear goals and strategies.

SAMMANFATTNING   Titel: Konvergensen av externredovisningens och ekonomistyrningens tidsperioder – med fokus på budget.   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi.   Författare: Jessica Gustafsson och Gustav Sandkvist.   Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist.   Datum: 2014 - Juni   Bakgrund: Sedan länge har en diskussion förts gällande relationen mellan externredovisningen och ekonomi- och verksamhetsstyrning. En del forskare menar att det råder en konvergens mellan dessa system. Studier som gjorts inom detta område har varit inriktade på olika fördjupningar. Det är bristen på forskning inom fördjupningen om de båda systemens tidsperioder som väckt vårt intresse att utforska detta närmare.   Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur externredovisningens tidsperiod kan påverka företags ekonomistyrning och interna styrmedel, med fokus på budgetering.   Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ design med en abduktiv ansats. Data samlades in genom intervjuer gjorda via telefon och mejl. För att analysera och redovisa resultaten användes well grounded theory.   Resultat: Resultaten visade att de flesta företag, med några enstaka undantag, samkörde externredovisningens tidsperiod med budgetens. Anledningen till detta var för att kunna jämföra och hitta avvikelser. Även koncernkrav, lagar och regler låg till grund för denna samkörning.   Slutsats: Ett genomgående mönster var att en samkörning av externredovisningens tidsperiod gjordes med budgetens. Orsaken till en samkörning är budgetens behov av att jämföras mot något, vilket innebär en sammanstrålning mellan externredovisningen och budgeten. Resultaten genererade bevis för att externredovisningen dominerar den interna ekonomistyrningen vad gäller dess tidsperioder.   Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning är andra fördjupningar inom konvergensen eller andra styrmedel. Vidare är chefers tankesätt, ”mind-set”, kring budgetens planering ytterligare ett förslag eller en fördjupning kring börsnoterade företag.   Uppsatsens bidrag: Då detta är ett relativt outforskat ämne har studien bidragit till ny kunskap genom dess empiriska resultat, som även genererat egna observationer. Resultaten bidrar till att skapa förståelse och visa hur externredovisningens tidsperiod kan påverka budgeten och budgetens tidsperiod.   Nyckelord: Externredovisning, extern rapportering, ekonomistyrning, budgetering, konvergens, tidsperiod / ABSTRACT   Title:  The convergence of the time periods of financial accounting and management accounting – focusing on budget.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration.   Author: Jessica Gustafsson and Gustav Sandkvist.   Supervisor: Stig Sörling and Tomas Källquist.   Date: 2014 - June   Background: There has been a long-lasting discussion regarding the relationship between financial accounting and management accounting. Some researchers argue that there is a convergence between these systems. Studies in this area have focused on different depressions. It is through lack of research on the depression focusing on the time periods of these systems that aroused our interest to explore this further.   Aim: The purpose of this study is to create an understanding of how the time period of the financial accounting can affect a company’s management accounting and internal control mechanisms, with a focus on budgeting.   Method: The study was conducted using a qualitative design with an abductive orientation. Data were collected through interviews made with telephone and email. To analyze and report the results the well grounded theory was used.   Result: The results showed that most of the companies, with a few exceptions, used the time period of the financial accounting parallel to the budget. The reason for this was to compare and find deviations. Also claims from the Group, laws and regulations formed the basis for this co-processing.   Conclusion: A consistent pattern was that an interconnection of the time period of the financial accounting was made with the budget. The reason for the co-processing is the budget’s need to be compared with something, which means a convergence between financial accounting and the budget. The results generated evidence that the financial accounting dominates the internal management accounting in terms of its time periods.   Suggestions for future research: Suggestions for future research is other depressions within the convergence or other steering instruments. Further, managers way of thinking, ”mind-set”, about budget planning is another proposal or a depression within listed companies.   Contribution of the thesis: As this is a relatively unexplored topic the study has contributed to new knowledge through its empirical results, which also generated own observations. The results help to create understanding and show how the time period of financial accounting may affect the budget and the budget’s time period.   Key words: Financial accounting, external accounting, management accounting, budgeting, convergence, time period

En kvantitativ undersökning om svensk medias aktiva rapportering under den påstådda ubåtskränkningen 2014 samt dess effekter.

Denna rapport handlar om framtagandet av en webbaserad rapporteringsplattform för Sandvik IT. Uppsatsen bryter ner och illustrerar de delar i processen som krävs för konverteringen från en dokumentbaserad till en webbaserad rapporteringsmetod genom att utgå från Sandvik IT’s rapporteringsscenario. Den dokumentbaserade rapporteringsmetoden utgörs av Excel och den webbaserade av Reporting Services. Många implementeringstekniska delar som kan vara av intresse för utvecklare tas upp. Uppsatsen täcker in kostnadsfrågor för hela livcykeln av webbplattformen och en jämförelse görs av de båda rapporteringsscenariorna En stor tyngd läggs även på att visa de problem som kan uppstå på vägen från rapporteringsscenariot med Excel till Reporting Services. Metoden för arbetet är platsundersökning, litteraturstudie samt en systemutvecklingsmetod som kallas för Agile. I slutet av uppsatsen finns det bilagor som visar hur de slutgiltiga rapporterna kan se ut.

SAMMANFATTNING   Titel: Den integrerade rapporteringens påverkan på värderelevansen av den finansiella informationen – En kvantitativ studie av 280 företag i Sydafrika och Frankrike   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Lina Ingesson och Maria Rönnbäck   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2017 – september   Syfte: Företags rapportering kring hållbarhetsarbete har ökat och många organisationer publicerar redan frivilligt allt mer hållbarhetsinformation, antingen som fristående rapport, eller integrerat med den finansiella rapporteringen. Förespråkare av den integrerade rapporteringen menar att denna förbättrar den finansiella rapporteringens användbarhet för investerare. Det föreligger en avsaknad av empiriskt material som styrker detta. Syftet med studien är därför att undersöka om en integrerad rapportering förbättrar värderelevansen av den finansiella informationen och därmed förstärker användbarheten för investerare.   Metod: Denna studie utgår från ett positivistiskt vetenskapsteoretiskt perspektiv med en hypotetiskt-deduktiv ansats. Studien är av kvantitativt slag med en longitudinell design. De data som använts i undersökningen är av sekundär art och har hämtats från Thomson Reuters Datastream samt Thomson Reuters ASSET4. Statistikprogrammet IBM SPSS har använts för att genomföra analyserna.   Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att en integrerad rapportering delvis förbättrar värderelevansen av den finansiella informationen och därmed delvis förstärker användbarheten för investerare. Denna slutsats kan dras genom iakttagelsen att efter att finansiell information och information och hållbarhet genom lagstiftning integrerats i en rapport kan en signifikant ökning av värderelevansen av rörelseresultatet observeras.   Förslag till fortsatt forskning: Vi uppmärksammar behov av vidare studier inom ett par områden: vi finner det motiverat med forskning som undersöker tillämpningen i Sydafrika respektive Frankrike var för sig för jämförelser och belysande av eventuella skillnader i institutionell kontext. Vi anser även att det vore intressant med en studie där värderelevansen av integrerad rapportering jämförs med värderelevansen av fristående hållbarhetsredovisning. Vidare forskning kan också studera effekterna på företags kapitalkostnad mer på djupet.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att fylla det forskningsgap vår litteraturstudie identifierat genom att bidra med empiriska bevis på att värderelevansen av den finansiella informationen delvis förbättras genom en integrerad rapportering. Studien bidrar till redovisnings- och hållbarhetslitteraturen genom att indikera att sammanförande av ett företags finansiella information med tidigare separat och till stora delar icke bokförd hållbarhetsinformation ökar värderelevansen av rörelseresultatet. Studiens resultat kan intressera dels JSE, Euronext Paris och andra finansmarknader likväl som IIRC och reglerare inom redovisningsstandarder samt bidrar till den akademiska debatten om integrerad rapportering. / ABSTRACT   Title: The impact of an integrated reporting on the value relevance of financial information. A quantitative study of 280 companies in South Africa and France.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Lina Ingesson and Maria Rönnbäck   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2017 - September   Aim: The number of companies reporting on sustainability performance has increased and many organizations already voluntarily publish more sustainability information, either as a stand-alone report or integrated with their financial reporting. Advocates of integrated reporting mean that such reporting will improve the usefulness of financial reporting for investors. There is however a lack of empirical evidence to support this. The aim of this study is, therefore, to investigate whether integrated reporting improves the value relevance of financial information, and thereby enhances the usefulness for investors.   Method: The study is based upon a positivistic science theory perspective with a hypothetical deductive approach. The study is quantitative with a longitudinal design. The data used in the survey are secondary and are retrieved from Thomson Reuters Datastream and Thomson Reuters ASSET4. IBM SPSS Statistics is used to carry out the analysis.   Result & Conclusions: The results of this study show that integrated reporting partially improves the value relevance of the financial information, and thereby partially enhances the usefulness for investors. From the observations, the conclusion can be drawn, that after financial information and sustainability information has been integrated into one report the value relevance of earnings significantly increases.     Suggestions for future research: We find a need for future research in the following areas: we notice that research to investigate the application in South Africa and France each separately for comparison and highlighting of potential differences in institutional context is motivated. We also consider it interesting to study the value relevance of an integrated reporting compared to the value relevance of stand-alone sustainability reporting. Further research can also study the effects of companies’ capital costs more in depth.   Contribution of the thesis: This study contributes to filling the research gap that our literature study has identified by contributing with empirical evidence that the value relevance of the financial information partially improves through integrated reporting. The study contributes to the accounting literature by indicating that bringing together a company’s financial information with earlier separate and not posted information on sustainability increases the value relevance of the earnings. The results of this study may be of interest to JSE, Euronext Paris and other capital markets as well as IIRC and regulators of accounting standards and contributes to the academic debate on integrated reporting.