<p>Syftet med uppsatsen är att följa upp tre svenska bolags syn på hur det praktiska arbetet samt ansvarsfördelningen avseende intern kontroll har förändrats och utvecklats de senaste åren.</p><p>Det görs en jämförelse över tid av arbetet i vartdera bolaget för att sedan jämföra om arbetet i de olika bolagen skiljer sig åt. Det ska vidare diskuteras vad de eventuella skillnaderna kan bero på.</p><p>Intern kontroll är den del av bolagsstyrning som syftar till att säkerställa att uppsatta mål inom företagen uppnås samt motverka att fel begås i det dagliga arbetet. Intern kontroll har fått stor uppmärksamhet i media under de senaste åren på grund av att en rad bolagsskandaler har förekommit, både utomlands och i Sverige. I Sverige har bolagsstyrningsfrågorna stått högt på dagordningen under en längre tid. I september 2002 beslutade regeringen att tillsätta en kommission för att analysera behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för svenskt näringsliv. Brister i den svenska bolagsstyrningen identifierades och för att komma till rätta med dessa problem beslutades att införa ett nytt regelverk för bolagsstyrning i Sverige kallat Svensk kod för bolagsstyrning. Tillämpande av Svensk kod för bolagsstyrning är ett noteringskrav på Börsen och ska tillämpas av noterade bolag efter ”följa eller förklara”-principen. Detta innebär att ett bolag som tillämpar Koden måste redovisa och motivera eventuella avvikelser från den. Det finns även onoterade bolag som har valt att följa Koden.</p><p>Kritik har riktats mot Svensk kod för bolagsstyrning där ett argument gäller risken för att ett alltför stort fokus på intern kontroll inom bolagen leder till att de och deras styrelser ägnar mer tid åt efterlevnad av regler än affärer. Har införandet av utförlig rapportering om de interna kontrollerna tagit för mycket resurser och tid i anspråk? Det har sedan länge tillbaka funnits regelverk och lagar som reglerar den finansiella rapporteringen och bolagsstyrning inom företagen. Hur har de hårdare kraven på intern kontroll förändrat det arbete som har utförts för att följa tidigare befintliga regleringar?</p><p>De företag vi har valt för denna studie har medvetet valts ur tre vitt skilda branscher. Vår avsikt var att titta på bolagen enskilt och se hur deras eget arbete med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen har förändrats för att sedan jämföra denna förändring företagen emellan. De intervjuade bolagen är: Länsförsäkringar Liv, Hufvudstaden samt Clas Ohlson.</p><p>Vi har kommit fram till att Koden verkar för att öka tillförlitligheten för jämförbarheten mellan företagen genom att säkerställa kvaliteten på den finansiella rapporteringen. De frågor som rör intern kontroll har fått större fokus inom bolagen, de tillåts få en större budget och det inrättas tjänster för att se till att arbetet och hanteringen utav dess dokumentering ska ske korrekt. Rapporteringen har förändrats, det rapporteras mer utförligt, oftare och mer detaljerat än vad det gjordes tidigare i alla bolagen. Vi kan se likheter mellan bolagens svar och drar därför slutsatsen att det gemensamma draget för förändringen av intern kontroll inom bolaget gäller implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning och stora satsningar på att dokumentationen av arbetet ska fungera. Mycket av det arbete som nu dokumenteras utförligt genom hela bokslutsprocessen har redan funnits på plats i bolagen men en stor skillnad mot tidigare är att arbetet nu sker mer systematiskt.</p>

Syftet med uppsatsen är att följa upp tre svenska bolags syn på hur det praktiska arbetet samt ansvarsfördelningen avseende intern kontroll har förändrats och utvecklats de senaste åren. Det görs en jämförelse över tid av arbetet i vartdera bolaget för att sedan jämföra om arbetet i de olika bolagen skiljer sig åt. Det ska vidare diskuteras vad de eventuella skillnaderna kan bero på. Intern kontroll är den del av bolagsstyrning som syftar till att säkerställa att uppsatta mål inom företagen uppnås samt motverka att fel begås i det dagliga arbetet. Intern kontroll har fått stor uppmärksamhet i media under de senaste åren på grund av att en rad bolagsskandaler har förekommit, både utomlands och i Sverige. I Sverige har bolagsstyrningsfrågorna stått högt på dagordningen under en längre tid. I september 2002 beslutade regeringen att tillsätta en kommission för att analysera behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för svenskt näringsliv. Brister i den svenska bolagsstyrningen identifierades och för att komma till rätta med dessa problem beslutades att införa ett nytt regelverk för bolagsstyrning i Sverige kallat Svensk kod för bolagsstyrning. Tillämpande av Svensk kod för bolagsstyrning är ett noteringskrav på Börsen och ska tillämpas av noterade bolag efter ”följa eller förklara”-principen. Detta innebär att ett bolag som tillämpar Koden måste redovisa och motivera eventuella avvikelser från den. Det finns även onoterade bolag som har valt att följa Koden. Kritik har riktats mot Svensk kod för bolagsstyrning där ett argument gäller risken för att ett alltför stort fokus på intern kontroll inom bolagen leder till att de och deras styrelser ägnar mer tid åt efterlevnad av regler än affärer. Har införandet av utförlig rapportering om de interna kontrollerna tagit för mycket resurser och tid i anspråk? Det har sedan länge tillbaka funnits regelverk och lagar som reglerar den finansiella rapporteringen och bolagsstyrning inom företagen. Hur har de hårdare kraven på intern kontroll förändrat det arbete som har utförts för att följa tidigare befintliga regleringar? De företag vi har valt för denna studie har medvetet valts ur tre vitt skilda branscher. Vår avsikt var att titta på bolagen enskilt och se hur deras eget arbete med intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen har förändrats för att sedan jämföra denna förändring företagen emellan. De intervjuade bolagen är: Länsförsäkringar Liv, Hufvudstaden samt Clas Ohlson. Vi har kommit fram till att Koden verkar för att öka tillförlitligheten för jämförbarheten mellan företagen genom att säkerställa kvaliteten på den finansiella rapporteringen. De frågor som rör intern kontroll har fått större fokus inom bolagen, de tillåts få en större budget och det inrättas tjänster för att se till att arbetet och hanteringen utav dess dokumentering ska ske korrekt. Rapporteringen har förändrats, det rapporteras mer utförligt, oftare och mer detaljerat än vad det gjordes tidigare i alla bolagen. Vi kan se likheter mellan bolagens svar och drar därför slutsatsen att det gemensamma draget för förändringen av intern kontroll inom bolaget gäller implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning och stora satsningar på att dokumentationen av arbetet ska fungera. Mycket av det arbete som nu dokumenteras utförligt genom hela bokslutsprocessen har redan funnits på plats i bolagen men en stor skillnad mot tidigare är att arbetet nu sker mer systematiskt.