Hemförlossningar i Sverige 1992-2005. Förlossningsutfall och kvinnors erfarenheter.Detta är den första nationella undersökningen av planerade hemförlossningar i Sverige. Istudierna har vi avsett att studera kvinnor som fött eller planerat att föda barn hemma underperioden 1/1 1992 till och med 30/6 2005.Kvinnor som födde barn hemma skiljde sig från kvinnor som födde barn på sjukhus i vissaavseenden (Studie I). Data från det svenska medicinska födelseregistret för perioden 1992 till2001, för 352 kvinnor som fött utanför sjukhus jämfördes med data från 1760 kvinnor som föttpå sjukhus. Kvinnorna som fött utanför sjukhus födde fler barn, hade högre utbildningsnivåmen en lägre sammanlagd familjeinkomst och de yrkesarbetade i mindre omfattning jämförtmed kvinnor som födde barn på sjukhus. Kvinnorna som fött barn utanför sjukhus var oftarefödda i ett annat europeiskt land än Sverige men mer sällan utanför Europa. Förekomsten avhemförlossningar i Sverige baserat på registerkod ”född utanför sjukhus” var 0.38 per tusenfödslar.Genom barnmorskor som bistår hemförlossningar, annonsering och via en intresseförening fördem som vill föda hemma, identifierades 757 kvinnor med sammanlagt 1045 planeradehemförlossningar under perioden 1/1 1992 till 30/6 2005. Av de tillfrågade kvinnorna svarade99 procent att de ville delta i studien. Data insamlades genom frågeformulär. Totalt 100 av detillfrågade kvinnorna med sammanlagt 141 planerade hemförlossningar återfanns inte i detmedicinska födelseregistret. Förekomsten av planerade hemförlossningar baserat på data förkvinnor som identifierats via hemförlossningsbarnmorskor och annonsering, var 0.95 per tusenfödslar. Förekomsten av planerade hemförlossningar baserat på registerdata för dessa kvinnorvar 0.85 per tusen födslar. Överföring till sjukhus under eller direkt efter förlossningen skeddevid 12.5 procent av de planerade hemförlossningarna (studie II). De vanligaste orsakerna tillöverföringen var långsam progress (46%) samt att barnmorskan inte kunde komma närförlossningen hade startat (14%). Var fjärde förstföderska avslutade sin planeradehemförlossning på sjukhus och den vanligaste orsaken för överföring bland förstföderskor varatt en annan barnmorska än den kvinnan besökt för vård under graviditeten kom för att biståförlossningen. Faktorer som påverkade överföring hos omföderskor var att tidigare hagenomgått kejsarsnitt och för både förstföderskor och omföderskor att graviditeten varöverburen.Data från det svenska medicinska födelseregistret jämfördes för 897 förlossningar identifieradegenom datainsamlingen till studie II och 11 341 sjukhusförlossningar (kontrollgrupp). Kriterietför urval av kontrollgruppen var enkelbörd i graviditetsvecka 37 - 42 samt att förlossningenstartat spontant. Kvinnor som planerat att föda hemma födde oftare spontant vaginalt och hademer sällan allvarliga bristningar i underlivet efter förlossningen (studie III). Risker i sambandmed valet av förlossningsplats hade övervägts av tre fjärdedelar av kvinnorna (studie IV).Genom egen förberedelse, samtal främst med sin partner och hemförlossningsbarnmorskan,hanterade kvinnorna tankar om att de själva eller deras barn skulle kunna skadas eller dö vidförlossningen. Kvinnorna undvek att diskutera risker med personal inom den konventionellavården.Konklusioner: I Sverige, under åren 1992 – 2005, planerade omkring 100 kvinnor att föda barni hemmet varje år. En fjärdedel av förstföderskorna avslutade sin planerade hemförlossning påsjukhus och den totala förekomsten av överföringar var 12,5 procent. Kvinnorna hade övervägtrisker med en hemförlossning men undvek att diskutera dem med personal inom sjukvården.Den neonatala mortaliteten bland nyfödda vid planerad hemförlossning var 2,2 per tusen inomfyra veckor efter förlossningen jämfört med 0,6 per tusen i sjukhusgruppen. Kvinnor somplanerade en hemförlossning hade oftare en spontan vaginal förlossning med färre allvarligabristningar i underlivet efter förlossningen jämfört med kvinnor som födde på sjukhus.

The aims of this study were to describe the childbirth preferences of nulliparous women in early pregnancy and to develop a model of the predictors of those preferences. Participants were recruited with Facebook advertisements and data were collected from 344 women via online survey. Predictors were measured using the Utah Test for the Childbearing Year. Predictors of childbirth preferences (type of birth care provider, birth setting, mode of delivery, and use/avoidance of pain medication) were tested using structural equation modeling. Conventional content analysis was employed to analyze women’s reasons for selecting the type of provider and setting they expected for their delivery. Although the majority of respondents preferred physicians and hospital birth, the proportions of women who preferred midwifery care and planned home birth were higher than currently access those types of care in the U.S. More respondents preferred to use pain medication than to avoid it. Over 95% of respondents preferred vaginal delivery. Women who had an internal locus of control and perceived their childbearing role to be one of active participation were more likely than women who saw their role as a passive one to prefer midwifery care, home birth, vaginal delivery, and to avoid pain medication. Women who saw the provider’s role as dominant to their own were more likely to prefer physicians and hospital birth than those who viewed the provider’s role as a collaborative one. The more fearful/painful women expected birth to be, the more likely they were to prefer cesarean delivery.

Bakgrund: Endast ett fåtal kvinnor i Norden väljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktärsdrag som går att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som är karaktäristika för kvinnor i Norden som väljer en planerad hemförlossning samt jämföra karaktäristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor från tre andra nordiska länder. Metod: Studien är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet är insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnätverket ”Nordic Homebirth” via enkätformulär på internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjälp av Chitvå-test. Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor på enkäten. Kvinnorna i Sverige var i genomsnitt två år äldre och i högre grad omföderskor och sammanboende/gifta. Fler kvinnor i Norden var ensamstående/ej sammanboende jämfört med de svenska kvinnorna. Ingen skillnad i utbildningsnivå fanns mellan kvinnorna i Sverige och Norden. Slutsats: Skillnader i karaktäristika för kvinnor som väljer en planerad hemförlossning i Norden finns avseende ålder, paritet, civilstånd och ursprungsland. Bättre registrering av planerade hemförlossningar behövs för att kunna göra säkrare undersökningar av denna grupp. Nyckelord: planerad hemförlossning, karaktäristika, kvinnor, Sverige, Norden

Den normala förlossningen är barnmorskans ansvarsområde. Frisättning av oxytocin är en förutsättning för ett normalt förlossningsförlopp och vårdmiljön har betydelse för detta. Utfallen av hemförlossningar är goda, vid lågriskgraviditet har det inte framkommit några ökade risker vare sig för kvinnor eller barn. I Sverige erbjuds inte hemförlossningar via det generella vårdutbudet. Det finns ett fåtal privata hembarnmorskor samt programmet ”Min Barnmorska” som tillhandahåller assistans vid hemförlossningar. Forskning kring kvinnors erfarenheter av att föda hemma visar på positiva upplevelser. Det finns begränsad kunskap om barnmorskors upplevelser av att bistå hemförlossningar. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors upplevelser av att bistå planerade hemförlossningar. Metoden var en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats och innefattade 15 artiklar. Resultatet sammanställdes i tre kategorier: Att arbeta i enlighet med sin ideologi, Med den födande i fokus och Baksidan med hemförlossning, med tillhörande subkategorier. Barnmorskorna hade en stark tilltro till den naturliga födelseprocessen och önskade arbeta med den födande i fokus. Det var viktigt att kvinnor tilläts göra informerade val gällande beslutet av födelseplats. Barnmorskorna uppskattade arbete i hemmiljö, det möjliggjorde för dem att arbeta utifrån sina sinnen och intuition. Hemmiljön främjande både de födande kvinnorna och barnmorskorna, då de tilläts arbeta i lugn och ro med en födande i taget. I hemmet tilläts förlossningsprocessen ta tid, det var viktigt att inte störa eller utföra onödiga interventioner. Relationen till familjen var en viktig del i att kunna ge adekvat stöd.Barnmorskorna önskade arbeta med kontinuerlig vård för att optimera relationen till familjen och de födandes förlossningsupplevelse. Att arbeta med hemförlossningar resulterade i olika svårigheter, exempelvis fientligt bemötande från annan vårdpersonal, bristfälligt stöd i arbetetoch påverkan på privatlivet. Slutsatsen är att hemförlossningar kan gynna barnmorskor. En arbetsmodell där barnmorskor får tillhandahålla kontinuerlig vård och kombinera arbete i hem- och sjukhusmiljö kan vara alternativ för de barnmorskor som vill arbeta med hemförlossningar. Det krävs mer stöd och resurser men möjliggör att fler barnmorskor får arbeta i enlighet med sin ideologi. / The normal birth is the midwife's area of responsibility. Release of oxytocin is a prerequisite for a normally developed birth process and the care environment has proven to be important for this. Home births have good outcomes, there have been no increased risks for either women or children with low-risk pregnancies. In Sweden, home births are not offered via the general range of care. There are a few private home midwives and the “Min Barnmorska”program that offers assistance during home births. Research on women's experiences of giving birth at home shows positive experiences. There is limited knowledge about midwives' experiences of assisting home births. The aim of the study was to describe midwives' experiences of assisting planned home births. The method was a general literature review with a qualitative approach and included 15 articles. The results were compiled in three categories: Working in accordance with theirideology, With the woman in focus and Disadvantages of home birth, with associated subcategories. The midwives had a strong belief in the natural birth process and wanted to work with the woman in focus. It was important that women were allowed to make informed choices regarding the decision on place of birth. The midwives appreciated working in a home environment, it enabled them to base their work on their senses and intuition. The home environment fostered both the women giving birth and the midwives, as they were allowed to work in peace and quiet with one woman at a time. At home, the delivery process was allowed to take time, it was important not to disturb or perform unnecessary interventions. The relationship with the family was an important part in being able to provide adequate support. The midwives wanted to work with continuous care in order to optimize the relationship with the family and the birth experience of the women giving birth. Working with home births resulted in various difficulties such as hostile treatment from other healthcare staff, inadequate support at work and impact on private life. The conclusion is that home births can benefit midwives. A work model where midwives are allowed to provide continuous care and combine work in a home and hospital environment can be an alternative for those midwives who wish to work with home births. More support and resources are required but it enables more midwives to work in accordance with their ideology.

Forskning visar på att information om planerad hemförlossning är av stor betydelse för den gravida kvinnan i sitt val av födelseplats. Det finns dock inte så mycket forskning om barnmorskors, verksamma inom mödrahälsovården, upplevelser av planerad hemförlossning. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors upplevelser av planerad hemförlossning inom mödrahälsovården. Åtta barnmorskor som arbetade inom mödrahälsovården inom region Skåne intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. I resultatet framkom tre huvudkategorier och nio underkategorier. Huvudkategorier består av: ”Olika förutsättningar”, ”Det ”alternativa” födandet” och ”Den professionella rollen i samtalet”. I samband med intervjuerna framkom det att barnmorskorna inte informerar om planerad hemförlossning rutinmässigt, att barnmorskorna har bristande kunskap om planerad hemförlossning, att barnmorskorna saknar nationella riktlinjer kring planerad hemförlossning samt att planerad hemförlossning finns i det dolda. De intervjuade förklarade detta med att de inte hade information eller utbildning om planerad hemförlossning under sin utbildning till barnmorskor eller på sin arbetsplats. Barnmorskorna upplevde även att det finns ett motstånd till planerad hemförlossning inom sjukhusvården samt att de ekonomiska resurserna ser olika ut i olika delar av Sverige vilket bidrar till en ojämlik förlossningsvård. Mer forskning behövs inom området för att få en ökad förståelsen för hur barnmorskors, inom mödrahälsovården, upplevelser av planerad hemförlossning, påverkar den information som ges till de gravida kvinnorna. / Research shows that information about planned home birth is of great importance for the pregnant woman in her choice of place of birth. However, there is not much research on the experiences of midwives operating within the maternal health care system about planned home birth. The purpose of the study was to elucidate midwives’ experiences of planned home birth in maternal health care. Eight midwives, operating within maternal health care in Skåne, Sweden were interviewed. The interviews were analysed using qualitative content analysis with an inductive approach. From the results emerged three main categories and nine subcategories: The main categories included: ”Different conditions”, ”The ”alternative” birth” and ”The professional role in the conversation”. It appears that the midwives do not routinely inform about planned home birth, that the midwives have deficient knowledge about planned homebirth, that the midwives lack national guidelines for planned home birth and that planned home birth is unseen. The interviewed thought a reason hereby was due to the fact that they had not received information or training about planned home birth during their training as midwives or at their workplace. The midwives experience that there is opposition to planned home birth from the healthcare system and that the financial resources look different in different parts of Sweden which contributes to an unequal maternity care. More research is needed in this area to gain an increased understanding of how midwives’ experiences in maternal health care affect the information given to pregnant women.