Hemförlossningar i Sverige 1992-2005. Förlossningsutfall och kvinnors erfarenheter.Detta är den första nationella undersökningen av planerade hemförlossningar i Sverige. Istudierna har vi avsett att studera kvinnor som fött eller planerat att föda barn hemma underperioden 1/1 1992 till och med 30/6 2005.Kvinnor som födde barn hemma skiljde sig från kvinnor som födde barn på sjukhus i vissaavseenden (Studie I). Data från det svenska medicinska födelseregistret för perioden 1992 till2001, för 352 kvinnor som fött utanför sjukhus jämfördes med data från 1760 kvinnor som föttpå sjukhus. Kvinnorna som fött utanför sjukhus födde fler barn, hade högre utbildningsnivåmen en lägre sammanlagd familjeinkomst och de yrkesarbetade i mindre omfattning jämförtmed kvinnor som födde barn på sjukhus. Kvinnorna som fött barn utanför sjukhus var oftarefödda i ett annat europeiskt land än Sverige men mer sällan utanför Europa. Förekomsten avhemförlossningar i Sverige baserat på registerkod ”född utanför sjukhus” var 0.38 per tusenfödslar.Genom barnmorskor som bistår hemförlossningar, annonsering och via en intresseförening fördem som vill föda hemma, identifierades 757 kvinnor med sammanlagt 1045 planeradehemförlossningar under perioden 1/1 1992 till 30/6 2005. Av de tillfrågade kvinnorna svarade99 procent att de ville delta i studien. Data insamlades genom frågeformulär. Totalt 100 av detillfrågade kvinnorna med sammanlagt 141 planerade hemförlossningar återfanns inte i detmedicinska födelseregistret. Förekomsten av planerade hemförlossningar baserat på data förkvinnor som identifierats via hemförlossningsbarnmorskor och annonsering, var 0.95 per tusenfödslar. Förekomsten av planerade hemförlossningar baserat på registerdata för dessa kvinnorvar 0.85 per tusen födslar. Överföring till sjukhus under eller direkt efter förlossningen skeddevid 12.5 procent av de planerade hemförlossningarna (studie II). De vanligaste orsakerna tillöverföringen var långsam progress (46%) samt att barnmorskan inte kunde komma närförlossningen hade startat (14%). Var fjärde förstföderska avslutade sin planeradehemförlossning på sjukhus och den vanligaste orsaken för överföring bland förstföderskor varatt en annan barnmorska än den kvinnan besökt för vård under graviditeten kom för att biståförlossningen. Faktorer som påverkade överföring hos omföderskor var att tidigare hagenomgått kejsarsnitt och för både förstföderskor och omföderskor att graviditeten varöverburen.Data från det svenska medicinska födelseregistret jämfördes för 897 förlossningar identifieradegenom datainsamlingen till studie II och 11 341 sjukhusförlossningar (kontrollgrupp). Kriterietför urval av kontrollgruppen var enkelbörd i graviditetsvecka 37 - 42 samt att förlossningenstartat spontant. Kvinnor som planerat att föda hemma födde oftare spontant vaginalt och hademer sällan allvarliga bristningar i underlivet efter förlossningen (studie III). Risker i sambandmed valet av förlossningsplats hade övervägts av tre fjärdedelar av kvinnorna (studie IV).Genom egen förberedelse, samtal främst med sin partner och hemförlossningsbarnmorskan,hanterade kvinnorna tankar om att de själva eller deras barn skulle kunna skadas eller dö vidförlossningen. Kvinnorna undvek att diskutera risker med personal inom den konventionellavården.Konklusioner: I Sverige, under åren 1992 – 2005, planerade omkring 100 kvinnor att föda barni hemmet varje år. En fjärdedel av förstföderskorna avslutade sin planerade hemförlossning påsjukhus och den totala förekomsten av överföringar var 12,5 procent. Kvinnorna hade övervägtrisker med en hemförlossning men undvek att diskutera dem med personal inom sjukvården.Den neonatala mortaliteten bland nyfödda vid planerad hemförlossning var 2,2 per tusen inomfyra veckor efter förlossningen jämfört med 0,6 per tusen i sjukhusgruppen. Kvinnor somplanerade en hemförlossning hade oftare en spontan vaginal förlossning med färre allvarligabristningar i underlivet efter förlossningen jämfört med kvinnor som födde på sjukhus.

Background: There is still a paucity of information on maternal biological mechanisms specific to adverse birth outcomes despite maternal environmental exposure and health status being known to influence neonatal morbidity and mortality. The purpose of this study was to explore maternal biomarkers pertinent to infant development in utero, specifically matrix metalloproteinases (MMPs), and determine their relationships to environmental heavy metals such as arsenic, cadmium, lead, mercury, and manganese as well as their relationships to outcomes such as preterm birth, low birth weight and small for gestational age infant outcomes. Methods: A secondary data analysis on 1533 mother-infant pairs from the Maternal and Infant Research on Environmental Chemicals (MIREC) cohort was conducted to statistically test relationships between metals and biomarkers, as well as biomarkers and outcome. A systematic literature review and meta-analysis was also conducted to identify the interdependencies between maternal blood biomarkers relating to adverse pregnancy outcomes. Results: Multivariate regression models were used to estimate odds ratios (OR) for the association between metal concentrations in quartiles and both high (90%) and low (10%) maternal MMP levels. Significant metal-related effects were observed with different MMP responses. A total of 54 studies (35 for meta-analysis), including 43,702 women and evaluating 50 biomarkers, met the inclusion criteria and all subgroups of biomarkers showed significant associations with birth outcomes with no apparent publication bias. Conclusions: Maternal plasma markers may serve as potentially valuable tools in the investigation of maternal molecular mechanisms, especially select toxicity pathways underlying metal-mediated adverse infant outcomes. Further research is still needed to evaluate biomarkers such as proteomic and genetic profiles in other various maternal biological samples.

<p>Adverse birth outcomes like preterm birth and infant mortality are unevenly distributed across socio-economic groups. Risks are usually lowest in groups with high socio-economic status and increase with decreasing status.</p><p>The general aim of this thesis was to contribute to the understanding of the relation between socio-economic status and birth outcomes, focussing on maternal education and class, studying a range of birth outcomes. More specific aims were to investigate the relation between maternal education and infant health, to study the combined influence of maternal childhood and adult social class on inequalities in infant health and to explore the contribution of maternal working conditions to class inequalities in birth outcomes. The studies are population based, focussing on singletons births 1973-1990. During the period under study, educational differences in birth outcomes increased, especially between those with the lowest and highest education. The low birth weight paradox emerged, suggesting that the distribution of determinants for low birthweight infants differs for these groups.</p><p>Further, an independent association was found between maternal childhood social class and low birthweight and neonatal mortality, but not for postneonatal mortality. Since this was found for the two outcomes closest to birth, this indicates that the association is mediated through the maternal body.</p><p>Finally, there is a contribution of maternal working conditions to class inequalities in birth outcome. Lower job control, higher job hazards and higher physical demands were all to some degree related to increased risk of the following adverse birth outcomes: infant mortality, low birthweight, very low birthweight, foetal growth, preterm birth, very and extremely preterm birth. Working conditions demonstrated disparate associations with the birth outcomes, indicating a high complexity in these relationships.</p>

Adverse birth outcomes like preterm birth and infant mortality are unevenly distributed across socio-economic groups. Risks are usually lowest in groups with high socio-economic status and increase with decreasing status. The general aim of this thesis was to contribute to the understanding of the relation between socio-economic status and birth outcomes, focussing on maternal education and class, studying a range of birth outcomes. More specific aims were to investigate the relation between maternal education and infant health, to study the combined influence of maternal childhood and adult social class on inequalities in infant health and to explore the contribution of maternal working conditions to class inequalities in birth outcomes. The studies are population based, focussing on singletons births 1973-1990. During the period under study, educational differences in birth outcomes increased, especially between those with the lowest and highest education. The low birth weight paradox emerged, suggesting that the distribution of determinants for low birthweight infants differs for these groups. Further, an independent association was found between maternal childhood social class and low birthweight and neonatal mortality, but not for postneonatal mortality. Since this was found for the two outcomes closest to birth, this indicates that the association is mediated through the maternal body. Finally, there is a contribution of maternal working conditions to class inequalities in birth outcome. Lower job control, higher job hazards and higher physical demands were all to some degree related to increased risk of the following adverse birth outcomes: infant mortality, low birthweight, very low birthweight, foetal growth, preterm birth, very and extremely preterm birth. Working conditions demonstrated disparate associations with the birth outcomes, indicating a high complexity in these relationships.