Många småföretagare har svårt att hänga med i skattereglernas snåriga värld. Vilka regler gäller för mitt företag, vilka förändringar har skett i år och vad gäller vid anställning är några av de frågeställningar som småföretagare måste ställa sig. Skattereglerna förändras ständigt. Det ska bli lättare att starta företag, lättare att driva och utveckla företag. Ändå upplever många företagare att reglerna blivit mindre lätthanterliga under de senaste åren. Uppsatsen kommer att beröra enskilda näringsidkares attityder gentemot skatteregler och Skatteverket. Syftet med uppsatsen är att beskriva omfattningen av de skatteregler som gäller i Sverige för enskilda näringsidkare. Uppsatsen skall ge en uppfattning om företagares attityder gentemot dagens skatteregler och hur företagares relation till Skatteverket ser ut. Uppsatsen skall även undersöka om det finns några åsikter om lämpliga förändringar som skulle kunna underlätta företagandet på dessa punkter. För att uppnå uppsatsens syfte har författarna intervjuat fem enskilda näringsidkare och sedan ställt de erhållna svaren gentemot tidigare gjorda undersökningar och teori inom ämnet. Författarna kunde i arbetet dra slutsatserna att trots ett digert reformförsök från regeringen är företagarna långt ifrån helt nöjda. Företagarna, tillsammans med bland annat Svenskt näringsliv, efterlyser större förändringar vad gäller den administrativa bördan. Tydligare regler, mer branschanpassade blanketter och utbildningar är några av de åtgärder som efterlyses.

<p>Många småföretagare har svårt att hänga med i skattereglernas snåriga värld. Vilka regler gäller för mitt företag, vilka förändringar har skett i år och vad gäller vid anställning är några av de frågeställningar som småföretagare måste ställa sig. Skattereglerna förändras ständigt. Det ska bli lättare att starta företag, lättare att driva och utveckla företag. Ändå upplever många företagare att reglerna blivit mindre lätthanterliga under de senaste åren.</p><p>Uppsatsen kommer att beröra enskilda näringsidkares attityder gentemot skatteregler och Skatteverket.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva omfattningen av de skatteregler som gäller i Sverige för enskilda näringsidkare. Uppsatsen skall ge en uppfattning om företagares attityder gentemot dagens skatteregler och hur företagares relation till Skatteverket ser ut. Uppsatsen skall även undersöka om det finns några åsikter om lämpliga förändringar som skulle kunna underlätta företagandet på dessa punkter.</p><p>För att uppnå uppsatsens syfte har författarna intervjuat fem enskilda näringsidkare och sedan ställt de erhållna svaren gentemot tidigare gjorda undersökningar och teori inom ämnet.</p><p>Författarna kunde i arbetet dra slutsatserna att trots ett digert reformförsök från regeringen är företagarna långt ifrån helt nöjda. Företagarna, tillsammans med bland annat Svenskt näringsliv, efterlyser större förändringar vad gäller den administrativa bördan. Tydligare regler, mer branschanpassade blanketter och utbildningar är några av de åtgärder som efterlyses.</p>

Sammanfattning Titel:                           Utökad möjlighet till skuldsanering för enskilda näringsidkare – Effekterna av lagändringen i skuldsaneringslagen (2006:548) Datum:                        2011-06-09 Lärosäte:                     Mälardalens Högskola, Västerås Institution:                  Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Nivå:                           Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare:                   Sandra Kohlin och Lina Lindberg Handledare:                Leif Carlsson Examinator:                Cecilia Lindh Problemformulering:   Kommer lagändringen i skuldsaneringslagen att uppfylla sitt syfte? Vilka effekter kommer förändringen i skuldsaneringslagen att medföra för enskilda näringsidkare? Syfte:                          Syftet med magisteruppsatsen är att beskriva den kommande lagändringen i skuldsaneringslagen (2006:548) rörande näringsidkare. Syftet är vidare att undersöka om lagändringen kommer att uppfylla sitt syfte samt att belysa och undersöka de troliga effekterna av dessa förändringar. Metod:                        En kvalitativ metod valdes till uppsatsen för att få en mer djupgående förståelse av ämnesområdet. Personliga intervjuer har genomförts för att samla in det empiriska materialet. För att komma fram till uppsatsens slutsats har referensramen och empirin jämförts med varandra. Slutsats:                      Syftet med lagändringen är att utöka möjligheten för näringsidkare att antingen starta upp igen efter ett misslyckande eller att fortsätta bedriva verksamhet. Den första delen av lagändringens syfte kommer att uppfyllas i och med att det kommer bli lättare för en näringsidkare att starta om efter ett misslyckat företagande. Den andra delen av syftet kommer inte att uppfyllas helt då endast ett fåtal aktiva näringsidkare kommer bli beviljade skuldsanering. Effekter som lagändringen kan medföra är att ansökningar om skuldsanering ökar, aktiva näringsidkare kan beviljas skuldsanering, fler överklagar skuldsaneringsbeslut, kostnaden för olika instanser ökar, trycket på kommunernas budget- och skuldrådgivare kan öka, fordringsägare kan erhålla mer betalt vid en skuldsanering än vid en konkurs och osunda företag kan lämna marknaden fortare. Nyckelord:                  Insolvenslagstiftning, risker och företagande, skuldsaneringslag, enskilda näringsidkare.

Bakgrund Regeringen ansåg trots införandet av 1994 års Skuldsaneringslag (1994:334) att man behövde en lösning på problemet att enskilda näringsidkare varken kunde bli beviljade skuldsanering eller företagsrekonstruktion för att på så sätt ha möjlighet att fortsätta bedriva sin verksamhet om de hamnat i ekonomiskt obestånd. 2007 tillsattes därför en särskild utredare som skulle utreda och lämna förslag om skuldnedsättning för enskilda näringsidkare. Denna utredning låg till grund för regeringens proposition som riksdagen oktober 2010 fattade beslut om. Problemformulering Vilka effekter har den nya Skuldsaneringslagen medfört för näringsidkare såväl som borgenärer? Syfte Vårt syfte med kandidatuppsatsen är att undersöka om införandet av den nya Skuldsaneringslagen (2006:548) gjort att de förväntade effekterna uppnåtts, samt om det inneburit att andra effekter uppstått. Metod Studiens syfte besvaras genom en personlig intervju samt flertalet enkäteter som har samlats in för det empiriska materialet. Bearbetningen av det empiriska materialet gjordes med en kvalitativ metod. Även remisser och propositioner har används för att hjälpa till att besvara kandidatuppsatsens syfte då referensramen och slutsatsen ställts mot varandra. Slutsats De faktiska effekter som den nya Skuldsaneringslagen (2006:548) inneburit är att enskilda näringsidkare kan skuldsanera om obeståndet beror på att denne inte kunnat arbeta under en längre period och därför hamnat i ekonomiskt trångmål. Vid ett ekonomiskt trångmål beaktas inte skuldernas ålder på samma sätt som tidigare vilket gjort att en gäldenär kan ansöka om skuldsanering i ett tidigare stadie. Att detta skulle bidra till försämrad betalningsmoral och förhöjda räntor visar sig oförändrad. Vid förändring av rekvisit såsom skuldernas ålder syns en tydlig effekt på antalet skuldsaneringsärenden. / Background The Government considered despite the introduction of the 1994 debt rescheduling act (1994:334) that a solution was needed to the problem that individual traders neither could be granted debt relief or corporate restructuring to thus be able to continue operations if they got into financial insolvency. Therefore in 2007 a special investigator was added to investigate and make proposals for debt relief for individual traders. This study was the basis for the Government bill that the Parliament in October 2010 decided upon. The main issue What impact has the new debt rescheduling act meant for traders as well as creditors? Purpose Our purpose of the bachelor thesis is to explore if the new debt rescheduling act (2006:548) has achieved the expected goals, the study will also investigate if the new debt rescheduling act has resulted in any other effects. Method The study's purpose is answered by a personal interview and several questionnaires that have been collected for the empirical material. The processing of the empirical material was made by a qualitative method. Referrals and propositions have also been used to help answer the bachelor thesis purpose, when the reference frame and the conclusion were set against each other. Conclusion The actual impact of the new debt rescheduling act (2006:548) is that individual traders can get debt relief if the insolvency was because the trader could not work for a long period of time and therefore ended up in financial trouble. In an insolvency situation the age of the debts are not considered in the same way as before, which meant that a debtor can apply for debt relief in an earlier stage. That this would contribute to deterioration in payment behavior and elevated interest rates appears unchanged. At the change of a criterion such as the age of the debt, a clear effect on the number of debt applications can be seen.