Titel: Kvinnors upplevelser efter att ha genomgått hysterektomi. Bakgrund: Hysterektomi är ett kirurgiskt ingrepp där livmodern avlägsnas. I Sverige genomgår årligen cirka 10 000 kvinnor hysterektomi. Indikationer för hysterektomi kan vara onormala blödningar, postpartum blödning och myom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha genomgått hysterektomi. Metod: En litteraturstudie som grundas på åtta kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har presenterats i tre huvudkategorier samt sex underkategorier. Anpassning till ett ”nytt liv” – nya möjligheter och att hantera situationen. Förlusten av det reproduktiva organet – infertilitet och kvinnlighet samt sexualitet och relationer. Emotionella påfrestningar – reaktioner och återupplevelser samt bemötande i sjukvården. Konklusion: Upplevelserna bland kvinnor som genomgått hysterektomi är individuella. Det är därför viktigt att sjuksköterskan aktivt lyssnar på kvinnans berättelse om sin situation. Det behövs mer kvalitativ forskning om hur kvinnor upplever bemötandet av sjukvårdspersonal i samband med hysterektomi för att sjuksköterskan ska kunna ge adekvat och personcentrerad omvårdnad. / Title: Women’s experiences after gone through hysterectomy. Background: Hysterectomy is a surgical procedure where the uterus is removed. In Sweden approximately 10 000 women undergo hysterectomy annually. Indications for hysterectomy can for example be abnormal bleedings, postpartum haemorrhage and uterine fibroids. Aim: The aim of this literature study was to illuminate experiences of women who had undergone hysterectomy. Methods: A literature study based on eight qualitative studies. Results: The results were presented in three main categories and six subcategories. Adaption to a ”new life” – new opportunities and to handle the situation. The loss of the reproductive organ – infertility and femininity and sexuality and relationships. Emotional strains – reactions and re-experiences and treatment in healthcare. Conclusion: The experiences of women who have undergone hysterectomy are individual. Therefore, it is of importance that nurses actively listen to the woman's story about her situation. There is a need for more qualitative research regarding women’s experiences of the hospitality from the healthcare providers during hysterectomy so nurses can provide adequate and person-centered care.

Hur stark är egentligen människans barnlängtan? Hur långt kan man gå i sina försök att få barn? De här frågorna, och många fler, står i centrum i de svenska reality-serierna Barn till varje pris? och Drömmen om ett barn. Serierna, som sändes på SVT1 respektive TV3 hösten 2011, skildrar svenska par och singlar som är ofrivilligt barnlösa och försöker bli föräldrar. Som genre gör reality-TV anspråk på att skildra människors verklighet, men är samtidigt ett resultat av urval, redigering och dramaturgiska grepp. Därför har vi i den här uppsatsen valt att studera hur de aktuella serierna representerar och konstruerar ofrivillig barnlöshet och de som drabbas av det.  Vi valde att göra en kvalitativ innehållsanalys av seriernas första avsnitt. Vårt intresse kretsade runt hur män och kvinnor framställs i programmen och hur olika berättartekniker inverkar på framställningen. Frågeställningarna formulerade vi så här:  - Vilka skillnader finns i representationen mellan ofrivilligt barnlösa män och kvinnor?  - Vad finns det för likheter och skillnader i berättartekniken i Barn till varje pris? och Drömmen om ett barn?  - Hur bidrar berättartekniker till att betona eller nedtona aspekter av barnlöshet och föräldraskap i de två serierna?  Vår utgångspunkt har varit att medier snarare konstruerar bilder av verkligheten än speglar den. I uppsatsen har vi därför utgått från bland annat teorier om representation, konstruktion och genus. För att besvara frågeställningarna använde vi tre olika analysmetoder: En narrativ analys genomfördes på avsnitten i sin helhet, syftet var att identifiera hur berättandet konstruerades och vad som betonades i det. Genom att välja ut två sekvenser från varje avsnitt kunde vi närmare analysera representationen med hjälp av bild- och textanalys.  Studiens resultat pekade på att serierna framställde barnlöshet som mer relaterad till kvinnan än till mannen. De var kvinnorna som oftast fick sätta ord på sorgen och de sociala konsekvenserna det innebar att vara barnlös. I seriernas framställningar av männen fanns ett större känslomässigt avstånd. De representerades med synlig handlingskraft, men fick sällan berätta om sina emotionella upplevelser av att inte ha barn. Strukturen på narrativen liksom klippteknik, bildformat och musik användes för att skapa dramatiska händelseförlopp i båda serierna. I Drömmen om ett barn bidrog bland annat programledaren till att känslobetonade sidor av barnlösheten blev mer framträdande. I Barn till varje pris? däremot kretsade mer av handlingen runt att reflektera och värdera deltagarnas tillvägagångssätt att bli föräldrar.  En slutsats av studien var också att båda serierna tycktes framställa ofrivillig barnlöshet som en avvikelse ställd mot en slags normativ, mytisk bild av kärnfamiljen och familjeskapande.

Bakgrund: I Sverige är 7-8 % av kvinnorna ofrivilligt barnlösa. Orsakerna till infertilitet kan vara hormonrubbningar, skador på äggledarna, kvinnor senarelägger familjebildningen och livsstilsfaktorer. Infertilitet medför många olika känslomässiga reaktioner. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Metod: Artikelsökningen genomfördes i EBSCO som innehåller omvårdnadsinriktade databaser. I litteraturstudien ingick det 12 kvalitativa studier som har analyserats och sammanställts med inspiration av Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet delades in i följande fem kategorier: "Känslomässiga upplevelser", "upplevelsen av förändrad kvinnlighet", "upplevelsen av utanförskap", "upplevelsen av meningen med livet" och "upplevelsen av ett livslångt fenomen". Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att kvinnans upplevelse av ofrivillig barnlöshet är ett komplext fenomen. Kvinnor behöver psykosocialt stöd för att kunna hantera och bearbeta sin situation på bästa sätt. Som sjuksköterskan är det viktigt att ha ett holistiskt synsätt. Mer forskning behövs inom området.

Denna studie undersökte kulturella skillnader i emotionella och kognitiva aspekter av subjektivt välbefinnande, mer specifikt uttryckt; nivåer av positiva, negativa och balanserade känslor och hur dessa påverkar välbefinnande. Studien innefattar 212 infertilitetsdrabbade kvinnor i det individualistiska landet Sverige och det kollektivistiska landet Iran. Korrelationsanalys, regressionsanalys och One-way ANOVA användes för att besvara forskningsfrågorna. Resultaten visade ingen kulturell skillnad i kognitivt välbefinnande; men Svenska kvinnor uppgav högre känslonivåer, medan de Iranska i större utsträckning kunde uppleva motsatta känslotillstånd samtidigt. Balanserad affekt var huvudsaklig prediktor för välbefinnande i båda grupper. Resultaten diskuterades utifrån teori om individualism, kollektivism och infertilitet i relation till subjekivt välbefinnande. / This study examined cultural differences in the cognitive and emotional aspects of subjective well-being, more specifically the levels of positive, negative and balance affect and how these affect cognitive well-being. It involves 212 infertile women in the individualistic country Sweden and the collectivistic country Iran. Analyses of correlation, stepwise and linear regression as well as One-Way ANOVA were used to answer the research questions. The results showed no cultural difference in cognitive well-being, and Swedish women reported higher levels of affect while the Iranian to a higher extent experienced positive and negative emotions simultaneously. Balance affect was the best predictor for well-being in both samples.

Sammanfattning Bakgrund Infertilitet innebär att en individ inte kan bli gravid efter minst tolv månaders oskyddat samlag. Trots utredning får cirka 10–15% som svar att de är oförklarligt barnlösa. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av ofrivillig barnlöshet ur ett parperspektiv samt att beskriva undersökningsgrupperna i utvalda artiklar Metod Studien var en beskrivande litteraturstudie. Datainsamling genomfördes via databaserna CINAHL och Medline via PubMed, resultatet grundades på 13 stycken vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat Dataanalysen av de 13 inkluderade artiklarna resulterade i sex teman. ”Förväntningar med livet”, ”Längtan efter barn”, ”Att inte ha kontroll”, ”Stigmatisering och utanförskap”, ”Hur förhållandet påverkas” och ”Att stötta och uppleva stöd”. Artiklarnas urvalsgrupper analyserades utifrån ålder, kön, typ av partnerskap samt studiens land. Slutsats Längtan efter ett barn resulterade i känslor av ilska, orättvisa och ånger över de prioriteringar som funnits i livet. Många par ifrågasatte meningen med livet och upplevde att de tappat kontrollen. De som drabbats av ofrivillig barnlöshet behöver ses som individer och få anpassad vård efter eget behov, för att ge en ökad trygghet och bidra till ett bättre stöd. / Abstract Background Infertility signifies that an individual cannot achieve pregnancy after at least twelve months of unprotected intercourse. Despite the investigation, about 10-15% receive the answer that they are inexplicably childless. Aim The purpose of the literature study was to describe the perception of involuntary childlessness from a couple perspective and describe the sample groups in chosen articles. Method The study was a descriptive literature study. Data was collected from databases CINAHL and Medline via PubMed, the result was based on thirteen scientific articles with qualitative and quantitative approach. Results The data analysis of the 13 included articles resulted in six themes. ” Life expectations”, ”The longing for children”, ”To not have control”, ”Stigmatization and exclusion”, ”How the relationship is affected” and ”Support and experience of support”. The selection groups of the articles were analyzed based on gender, age, kind of partnership and the country of the study. Conclusion   The longing for a child resulted in feelings of anger, injustice and regret over the priorities earlier in life. Several couples questioned the meaning of life and experienced a loss of control. Those who suffer from involuntary childlessness need to be seen as individuals and get adapted care to their own needs, in order to increase their confidence and contribute to a better support.

Ofrivillig barnlöshet har visats vara en faktor som kan ha en negativ inverkan på kvinnors psykiska hälsa och sociala liv. Eftersom sjuksköterskor kan komma att möta dessa kvinnor i vården, oavsett arbetsplats, är det viktigt att känna till hur upplevelsen av ofrivillig barnlöshet kan påverka dessa kvinnors liv. Att belysa kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet. En allmän litteraturstudie med innehållsanalys där resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att kvinnor som lider av ofrivillig barnlöshet upplever en förändrad självbild. Många känner att de förlorat en del av sig själv och tvivlar i sin roll som kvinna. Detta leder många gånger till ett utanförskap både i samhället men också genom självisolering när kvinnan själv vill undvika sociala miljöer. Att vara ofrivilligt innebär att kvinnorna tvingas anpassa livet. Det kan både handla om att kvinnorna upplever att de förlorar kontrollen över sitt eget liv eftersom de själva inte kan påverka barnlösheten men också att de kan tvingas anpassa sig till en framtid utan barn. Att vara ofrivilligt barnlös påverkar många kvinnor negativt. Det är viktigt att som sjuksköterska känna till detta som ett hälsoproblem för att kunna ge dessa kvinnor ett gott bemötande i vården. / Involuntary childlessness has proven to have a negative effect on women’s psychological health and social life. Nurses may meet these women in care, regardless of workplace and that's why it's important to be aware of how the experience of involuntary childlessness can affect these women’s lives. To illustrate women’s experience of involuntary childlessness. A general literature study with a content analysis based on 13 scientific articles. The result showed that women who suffer from involuntary childlessness experience a change in their self-image. Many women feel that they lose a part of themselves and experience doubt in their role as a woman. The outcome often leads to alienation both in society and through self-isolation when the women tries to avoid social situations. To be involuntarily childless mean that the women are forced to adapt their lives in certain ways. It’s common to experience a lack of control in life because they themselves cannot affect the childlessness and some feel that they are forced to adapt to a future without children. Being involuntarily childless affects many women negatively. It is important that a nurse is aware that this is also a health problem in order to apply the most effective and informed approach to treatment.

Bakgrund: I världen drabbas cirka 34 miljoner kvinnor av infertilitet. När en kvinna inte har blivit gravid efter ett års uppehåll med preventivmedel påbörjas en infertilitetsutredning. Utifrån den avgörs vilken behandling som är möjlig för att öka chanserna att bli gravid. Det är vanligt att infertila kvinnor upplever en försämrad självkänsla och att de är misslyckade. Allmänsjuksköterskan kan möta dessa kvinnor i flera olika kontexter och det är således viktigt att ha kunskap om deras situation för att kunna främja hälsa och lindra lidandet.  Syfte: Syftet var att beskriva infertila kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier. En manifest innehållsanalys genomfördes. Resultat: Tre kategorier skapades: Känslor av lidande som handlar om lidandets variationer exempelvis sorg, orättvisa och misslyckande. Hopp och längtan som handlar om hoppet och längtan efter barn. Omgivningen har betydelse handlar om hur kvinnorna upplevde gemenskap och utanförskap samt hur de upplevde bemötandet av sjukvården.  Slutsats: Kvinnorna upplever misslyckande, vilket gör att de isolerar sig från omgivningen. Det är känslorna av hopp som får dem att fortsätta kämpa. Som allmänsjuksköterska är det viktigt att lyssna och få kvinnorna att känna sig sedda och bekräftade samt informera om stödgrupper.

Endometrios är en av de vanligaste gynekologiska sjukdomarna och drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder. Det är en kronisk men godartad sjukdom. Endometrios påverkar de drabbade kvinnornas liv i stor utsträckning genom psykiska, fysiska, sociala och emotionella påfrestningar. Till följd av minskad förståelse och kunskapsbrist hos kvinnorna själva samt inom vården, misstolkas och feldiagnostiseras tillståndet ofta och det kan ta lång tid innan rätt diagnos ställs, vilket utmynnar i ett minskat välbefinnande för kvinnorna. En större förståelse samt kunskap hos omgivningen kan leda till att de känner en ökad känsla av sammanhang och hälsa. Syftet med studien är att belysa hur det upplevs av kvinnor att leva med endometrios. Studien är en litteraturstudie som bygger på nio vetenskapliga artiklar. Dataanalysen av de kvalitativa artiklarna resulterade i två huvudkategorier: en känsla av maktlöshet och en önskan om förståelse. Resultatet visar att de som lever med endometrios har en känsla av att leva ett smärtsamt liv samt en känsla av ovisshet. Kunskap och förståelse hos omgivningen kan variera, vilket medför en rädsla hos kvinnorna att öppna sig för andra människor. Information och en diagnos är av stor vikt för att kvinnorna ska kunna förhålla sig till sitt tillstånd och känna välbefinnande. Vidare belyses kvinnors lidande, upplevelse av vården och hur de påverkas av allmänhetens förhållningssätt. Studien kan öka förståelsen för hur kvinnor upplever sin situation och det kan därigenom bidra till att bland annat vårdpersonal får vägledning kring hur de kan bemöta kvinnorna.

Bakgrund: Önskan om att fortplanta sig är grundläggande för de allra flesta. I Sverige beräknas cirka 10-15 procent par vara ofrivilligt barnlösa. Den vanligaste bakomliggande orsaken till infertilitet är könssjukdomar. Även åldern har betydelse för möjligheten till att bli gravid och att skjuta upp barnafödandet till senare i livet kan orsaka infertilitet. Ofrivillig barnlöshet medför vanligen psykiska påfrestningar som med tiden kan leda till ohälsa. En fertilitetsbehandling kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande och bristfällig kunskap eller bristande empati och engagemang hos vårdpersonal har påvisats påverka infertila kvinnors välbefinnande negativt. Barnmorskan fyller en central roll på en fertilitetsklinik och inom mödravården och det är därför viktigt att barnmorskor har kunskap kring ämnet för att kunna bemöta dessa kvinnor på ett professionellt sätt.     Syftet med magisteruppsatsen var att i ett stickprov av infertila kvinnor undersöka andelen av olika upplevda sinnesstämningar och olika önskemål om stödåtgärder under tiden för utredning av barnlöshet samt därefter hur de bemöttes på MVC.    Metod: Magisteruppsatsen har sammanställts utifrån delar ur en enkätstudie som tidigare genomförts på en fertilitetsklinik i Stockholm år 2012. Den ursprungliga enkätstudien var genomförd som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. För datainsamling tillämpades semistrukturerade slutna frågor med möjlighet att kommentera sina svar. 199 kvinnor besvarade enkäten. De slutna frågorna ur enkäten som bearbetades i denna uppsatts har analyserats deskriptivt och presenteras i en tabell och fyra stolpdiagram. En manifest innehållsanalys genomfördes för att sammanställa de öppna kommentarerna tillhörande frågeställningarna och dessa redovisas i tre stolpdiagram.    Resultat:  Flertalet av de infertila kvinnorna i studien uppgav att de känt sig aktiva och entusiastiska under det föregående året av utredning och behandling. En del kvinnor tillämpade egna strategier för att hantera sin situation. Att få möjlighet till att tala med en psykolog ansågs viktigt. En del kvinnor föredrog ett individuellt stöd medan andra önskade delta i en gruppaktivitet. För flertalet av kvinnorna i studien upplevdes övergången till mödravårdscentralen (MVC) oproblematisk och smidig och de upplevde att de blivit bemötta som normala eller som en i mängden. Dock uppgav 42 av kvinnorna att övergången till MVC varit kaotisk och 45 kvinnor önskade att fertilitetskliniken hade haft en egen MVC.    Slutsats: Sinnesstämningen i samband med utredning och behandling av infertilitet var subjektiv och individuell och kunde grunda sig på tidigare erfarenheter och förutsättningar. Behovet av stöd och vilken form av stöd som önskades såg olika ut beroende på individens önskemål och situation. Kvinnorna i studien var mer nöjda med fertilitetskliniken än mödravården både vad det gäller vårdpersonalens kunskaper och bemötande. Barnmorskans attityd, kunskap och bemötande ansågs bristfällig av kvinnorna i studien vilket kunde påverka välbefinnandet. Studien visade förbättringspotential för barnmorskans bemötande och kommunikation med kvinnor som genomgått IVF och sökt vård på MVC. För att kunna bistå med trygg vård och ett professionellt bemötande av dessa kvinnor är det av betydelse att barnmorskan har kunskap och kännedom om dessa kvinnors situation och behov.

SAMMANFATTNING Äggstockscancer är den femte vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige och orsakar varje år fler dödsfall än någon annan gynekologisk cancerform. Äggstockscancer är till stor del ärftligt men kan även orsakas av andra faktorer. För att upptäcka äggstockscancer görs främst en gynekologisk undersökning. De vanligaste behandlingsmetoderna är kirurgiska ingrepp, cytostatikabehandling, strålbehandling samt hormonbehandling. Äggstockscancer kan påverka individens livskvalitet negativt. Denna cancerform och dess behandling kan bidra till hormonella bortfallssymptom, vilket reducerar kvinnans sexuella funktionalitet och fruktsamhet. Kvinnor som haft äggstockscancer kan få en negativ påverkan på sin sexualitet. Detta kan i sin tur leda till att intima relationer påverkas negativt. Efter behandlingen kan kvinnan hamna i klimakteriet och bli infertil. Att leva med äggstockscancer kan orsaka en hög stressnivå på grund av klimakteriebesvär, sexuell dysfunktion och den stora påfrestning som infertilitet kan innebära. Syftet med studien var att beskriva kvinnors livskvalitet avseende sexualitet och fertilitet efter behandling av äggstockscancer. Den valda metoden var en systematisk litteraturgenomgång inom forskningsområdet för att besvara föreliggande syfte. Resultatet tyder på att de kvinnor som behandlats för äggstockscancer drabbas av sexuell dysfunktion och menopausala symptom. Av de kvinnor som blir infertila uttrycker många ett stort lidande relaterat till den reproduktiva förlusten. De flesta kvinnor anser sig ha god livskvalitet och positiv självbild. En stor andel uppger dock ett behov av stöd och information från vårdpersonalen. Kvinnorna anser att det stöd de får från sin familj är betydelsefull. Det är av värde att sjuksköterskan har kunskap om sjukdomen och behandlingens inverkan på kvinnans liv. Genom ökad förståelse för kvinnans situation kan sjuksköterskan bemöta hennes informationsbehov, omvårdnadsbehov och behov av stöd på ett insiktsfullt och adekvat sätt. Nyckelord: äggstockscancer, sexualitet, infertilitet, menopausala symptom och livskvalitet.