Bakgrund: Önskan om att fortplanta sig är grundläggande för de allra flesta. I Sverige beräknas cirka 10-15 procent par vara ofrivilligt barnlösa. Den vanligaste bakomliggande orsaken till infertilitet är könssjukdomar. Även åldern har betydelse för möjligheten till att bli gravid och att skjuta upp barnafödandet till senare i livet kan orsaka infertilitet. Ofrivillig barnlöshet medför vanligen psykiska påfrestningar som med tiden kan leda till ohälsa. En fertilitetsbehandling kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande och bristfällig kunskap eller bristande empati och engagemang hos vårdpersonal har påvisats påverka infertila kvinnors välbefinnande negativt. Barnmorskan fyller en central roll på en fertilitetsklinik och inom mödravården och det är därför viktigt att barnmorskor har kunskap kring ämnet för att kunna bemöta dessa kvinnor på ett professionellt sätt.     Syftet med magisteruppsatsen var att i ett stickprov av infertila kvinnor undersöka andelen av olika upplevda sinnesstämningar och olika önskemål om stödåtgärder under tiden för utredning av barnlöshet samt därefter hur de bemöttes på MVC.    Metod: Magisteruppsatsen har sammanställts utifrån delar ur en enkätstudie som tidigare genomförts på en fertilitetsklinik i Stockholm år 2012. Den ursprungliga enkätstudien var genomförd som en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. För datainsamling tillämpades semistrukturerade slutna frågor med möjlighet att kommentera sina svar. 199 kvinnor besvarade enkäten. De slutna frågorna ur enkäten som bearbetades i denna uppsatts har analyserats deskriptivt och presenteras i en tabell och fyra stolpdiagram. En manifest innehållsanalys genomfördes för att sammanställa de öppna kommentarerna tillhörande frågeställningarna och dessa redovisas i tre stolpdiagram.    Resultat:  Flertalet av de infertila kvinnorna i studien uppgav att de känt sig aktiva och entusiastiska under det föregående året av utredning och behandling. En del kvinnor tillämpade egna strategier för att hantera sin situation. Att få möjlighet till att tala med en psykolog ansågs viktigt. En del kvinnor föredrog ett individuellt stöd medan andra önskade delta i en gruppaktivitet. För flertalet av kvinnorna i studien upplevdes övergången till mödravårdscentralen (MVC) oproblematisk och smidig och de upplevde att de blivit bemötta som normala eller som en i mängden. Dock uppgav 42 av kvinnorna att övergången till MVC varit kaotisk och 45 kvinnor önskade att fertilitetskliniken hade haft en egen MVC.    Slutsats: Sinnesstämningen i samband med utredning och behandling av infertilitet var subjektiv och individuell och kunde grunda sig på tidigare erfarenheter och förutsättningar. Behovet av stöd och vilken form av stöd som önskades såg olika ut beroende på individens önskemål och situation. Kvinnorna i studien var mer nöjda med fertilitetskliniken än mödravården både vad det gäller vårdpersonalens kunskaper och bemötande. Barnmorskans attityd, kunskap och bemötande ansågs bristfällig av kvinnorna i studien vilket kunde påverka välbefinnandet. Studien visade förbättringspotential för barnmorskans bemötande och kommunikation med kvinnor som genomgått IVF och sökt vård på MVC. För att kunna bistå med trygg vård och ett professionellt bemötande av dessa kvinnor är det av betydelse att barnmorskan har kunskap och kännedom om dessa kvinnors situation och behov.

Bakgrund: Infertilitet är ett sjukdomstillstånd som innebär att ett par inte kan uppnå en klinisk graviditet under mer än ett år av försök. Det är mellan 10-15 % av alla par i fertil ålder som drabbas av tillståndet i varje land. Orsaken som hittas i 90 procent av fallen är antingen manliga, kvinnliga eller gemensamma faktorer. När ingen orsak hittas kallas det för oförklarlig-, eller idiopatisk infertilitet. Innan diagnostisering och eventuell behandling utförs därför noga utredningar med analyser på både kvinnan och mannen. Behandlingen bestäms därefter utifrån orsak. Vid kvinnlig infertilitet är in vitro-fertilisering (IVF) den mest vanliga icke-farmakologiska proceduren som används framför allt vid oförklarlig infertilitet och åldersfaktorer. Antiöstrogenet klomifencitrat har i många decennier varit farmakologiska förstahandsbehandlingen vid anovulatorisk infertilitet men vid de senaste 10 åren har den ersätts med aromatashämmaren letrozol som med en liknande mekanism kunnat ge upphov till ovulationsstimulering. Syfte: Syftet med examensarbetet var att utvärdera och jämföra effekterna av antiöstrogenet klomifencitrat med aromatashämmaren letrozol vid infertilitetsbehandling hos kvinnor. Metod: För att uppnå syftet utfördes litteratursökningar av relaterade vetenskapliga studier i den medicinska databasen PubMed. Nyckelorden som användes vid sökning var “female infertility”, “clomiphene” och “letrozole” och därefter hämtades fem randomiserade kontrollerade vetenskapliga artiklar (RCT) som granskades i resultatdelen av arbetet. Resultat: Samtliga studier, utom studie 5, visade att aromatashämmaren letrozol hade bättre effekt på ovulationstimuleringen och därmed också att uppnå klinisk graviditet än vad klomifencitrat hade. Administrering av letrozol ledde också till större tjocklek av endometrium och fler antalet mogna folliklar. Å andra sidan visade sig letrozol ge högre sannolikhet till multipla graviditet i studie 5. Det förekom ett par fall av allvarliga biverkningar under administrering av samtliga läkemedel, dock var majoriteten av biverkningarna milda och förekom i form utav huvudvärk, illamående, gastrointestinala besvär, trötthet och värmevallningar. Slutsats: Resultaten tyder på att letrozol är ett mer effektivt alternativ till infertilitetsbehandling av kvinnor. Eftersom den dessutom har mycket lägre halveringstid än klomifencitrat gör den mer säker att använda då det låg östrogennivå är ej optimal hos kvinnor i fertil ålder. / Background: Infertility is a condition that is based on a couple not being able to achieve a clinical pregnancy for more than a year of trying. Between 10-15 % of all heterosexual couples of childbearing age are affected by the condition in each country. The cause that is found in 90 percent of cases is either male-, female- or common factors. When no cause is found, it is called unexplained or idiopathic infertility. Before diagnosis and possible treatment, careful investigations are therefore performed with analysis on both the woman and the man. The treatment is then determined based on the cause. In female infertility, in vitro fertilization (IVF) is the most common non-pharmacological procedure used primarily for unexplained infertility and age factors. The antiestrogen clomiphene citrate has for many decades been the first-line parmacological treatment for anovulatory infertility, but in the last 10 years it has been replaced by the aromatase inhibitor letrozole, which with a similar mechanism have effect on ovulation stimulation. Aim: The aim of this thesis was to evaluate and compare the treatment effects of the antiestrogen clomiphene citrate with the aromatase inhibitor letrozole in female infertility. Method: A literature search of related scientific studies was implemented in the medical database PubMed. The keywords used in the searchfield were ”female infertility”, ”clomiphene” and ”letrozole” and then five randomized controlled trial articles (RCT) were selected to be reviewed in the results part of the thesis. Results: All studies, except for study 5, showed that the aromatase inhibitor letrozole had a better effect than clomiphene citrate on ovulation stimulation and thus also to achieve a clinical pregnancy. Administration of letrozole also led to greater endometrial thickness and increased numer of mature follicles. In study 5 on the other hand, letrozole was shown to increase the likelihood of multiple pregnancies. There were a couple of cases of serious side effects during the administration of these drugs, however, the majority of the side effects were mild and occured in the form of headaches, nausea, gastrointestinal disorders, fattigue, and hot flashes. Conclusion: In conclusion, the results suggest that letrozole is a more effective alternative to infertility treatment for women. In addition, since it has a much lower half-life than clomiphene citrate, it is safer to use as low estrogen levels are not optimal in women of childbearing potential.

Abstrakt (svenska) Titel: Infertilitet – vems rätt att bestämma? En kvalitativ intervjustudie kring barnmorskors erfarenheter av att arbeta med infertilitet. Författare: Rebecka Kristensen Berlin, Umeå Universitet -Institutionen för Omvårdnad   Syfte: Att undersöka hur barnmorskans erfarenheter av parens reaktioner uppfattas i samband med infertilitetsproblematik. Studiedesign: En kvalitativ intervjustudie innefattande fyra barnmorskor har genomförts på en barnmorskemottagning. Intervjumaterialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys, vilket i korthet innebar följande steg: Materialet transkriberades ordagrant och bröts därefter ned i meningsbärande enheter, för att kunna sortera data utifrån innehåll. Kondensering utfördes i syfte att lyfta fram kärninnehållet. Abstraktion utfördes för att få fram koder, i syfte att reducera mängden text men även för att därefter kunna sammanfoga snarlika ämnen till underkategorier, vilka sedan grupperades i huvudkategorier tillhörande ett gemensamt tema. Resultat: De fyra huvudkategorier som uppkom var känslor, kommunikation, rättighet och prevention. Känslor: Oro, stress samt nedstämdhet var vanligt förekommande. Mäns känslor var svårare att identifiera då kvinnor ibland kom ensamma till besöken, samt män ibland dolde känslor bakom aggressivitet. Kommunikation: God information skapade förtroende. Råd om livsstilsförändringar samt vidareremittering var en viktig form av stöd. Rättighet: Ingen har rätt till barn, men alla ansågs ha rätt att försöka få barn. Privatekonomi samt samhällets krav påverkar dock i stor utsträckning paren vid misslyckade försök eller önskan om ytterligare barn. Prevention: Vikten av information kring infertilitet vid undervisning i skolan, vid preventivmedelsamtal och vid cellprovtagning poängterades. Slutsats: Att vara väl införstådd med de känslor som kan uppstå i samband med infertilitet möjliggör att ge tillfredställande stöd. Särskilda ansträngningar behöver göras för att nå män, såväl emotionellt som preventivt. Stort utrymme för förbättring finns gällande preventiva åtgärder, i syfte att fördjupa allmänhetens kunskaper kring infertilitet. Nyckelord: kvinnlig infertilitet; manlig infertilitet; känslor; barnmorska; kvalitativ forskning / Abstract (English)     Title: Infertility. Who´s right to decide? A qualitative interview study regarding midwives experiences to work with infertility. Author: Rebecka Kristensen Berlin, Umeå University- Department of nursing   Objective: To investigate midwives thoughts and experiences regarding couples reactions in connection with infertility.  Study design: A qualitative interview study comprising four midwives have been conducted. The resulting data was analyzed using qualitative content analysis, consisting of the following steps: The material was transcribed verbatim and then broken down into sentences, to aid in sorting the data based on content. Condensation was carried out in order to highlight the core content. Abstraction was performed to obtain codes, in order to reduce the amount of text , but also to subsequently merge similar content into subcategories , which were then grouped into categories. Results: Four main categories emerged. Feelings: anxiety, stress and depression were common. Men’s feelings were more difficult to identify since women sometimes came alone to appointments, and men sometimes concealed their feelings behind aggression. Communication: Good information created trust. Advice on lifestyle changes and referrals were important forms of support. Empowerment: No-one has the right to a child, but the right to try to have a child. Personal and societal demands, however, affect the couples at failure to conceive or desire for additional children. Prevention: The importance of information about fertility in school, at contraception counselling and routine smear exams was emphasized. Conclusion: Awareness of the feelings that infertility may give rise to, enables providing satisfactory support. Further efforts need to be made to reach males emotionally as well as preventatively. There is great possibility for improvement in regards to public awareness about infertility. Keywords: female infertility; male infertility; emotions; midwife; qualitative research

Infertilitet är ett relativt vanligt hälsoproblem i dagens samhälle. Infertilitet kan uppstå som resultat av en sjukdom där en störning av reproduktiva kroppsfunktioner hindrar uppkomsten av en graviditet och födsel av ett barn. Flertalet kvinnor som senarelägger starten på barnafödandet löper en större risk att drabbas av primär och sekundär infertilitet. Barnlöshet går inte alltid att förebygga och alla kvinnor som önskar att få barn kan inte alltid få barn. Syftet med det här arbetet var att belysa kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet efter misslyckade försök att bli mamma. Litteraturöversikt är den metod som har valts för att besvara syftet med det här arbetet. Integrerad analys är den dataanalysmetod som har används. Resultatet visar att isolering från omgivningen är vanlig förekommande bland kvinnor som är ofrivilligt barnlösa. Ofrivilligt barnlösa kvinnor kunde uppleva sin kropp som ett hinder för konception, vilket gav dem känslan av att vara ofullständiga i jämförelse med andra kvinnor. Sorgen över barnlösheten var ständigt närvarande hos kvinnorna. När kvinnorna accepterar sin situation som barnlös sker en personlig mognad och de börjar lägga fokus på sig själva och mål som är uppnåbara. Slutsatsen som framkommer i det här arbetet är att kvinnorna i den här litteraturöversikten oavsett kulturell bakgrund har liknande upplevelser i sin längtan efter ett barn. Att vara ofrivillig barnlös är en stor påfrestning för den som är drabbad. Det är av stor vikt att ofrivilligt barnlösa kvinnor erbjuds emotionellt stöd under sorgeprocessen som följer barnlösheten samt att stötta dem att identifiera strategier för att hantera sorgen.