Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens på cirka 10%. Vanligen får kvinnor vänta flera år innan diagnosen fastställs. Kvinnor som lever med endometrios påverkas i varierande grad av sjukdomen. En del påverkas knappt av sin sjukdom medan andra kan uppleva den som fullständigt handikappande. Sjukdomen har en betydande inverkan på såväl fyskiskt som psykosocialt välbefinnande och genomsyrar således alla aspekter av de drabbade kvinnornas liv. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att ta reda på vilken inverkan endometrios har på de drabbade kvinnornas livskvalitet. Metoden som användes var litteraturgranskning av nio kvalitativa och åtta kvantitativa originalartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Resultatet av studien visade att sjukdomen har en negativ påverkan på de drabbade kvinnornas livskvalitet. Endometrios-associerad smärta var de mest frekvent rapporterade symtomet och påverkade livskvalieten negativt. Förutom smärta ledde sjukdomen ofta till nedsatt självkänsla, depression, infertilitet och relationsproblematik samt inskränkningar i sexliv, socialt liv och arbetsliv. Vårdpersonal uppvisade ofta en negativ attityd till "typiskt kvinnliga åkommor" och normaliserade kvinnornas problem. Bristande kunskap om sjukdomen samt oförmåga att avgöra vad en normal menstruation innebär medförde att många kvinnor väntade länge med att söka hjälp för sina problem. Diagnostiskt dröjsmål bidrog till ett förlängt lidande för de drabbade kvinnorna.

Bakgrund: Primär dysmennoré är ett tillstånd som kännetecknas av krampliknande smärtor i nedre buken i samband med menstruation. Tillståndet orsakar även andra symtom som exempelvis huvudvärk och illamående. Om obehandlad kan det leda till central sensitisering och kronisk smärta. Då tillståndet drabbar mellan 45–90% av menstruerande kvinnor finns det stor sannolikhet att man som sjuksjuksköterska stöter på någon ur denna patientgrupp. För att kunna stödja och främja patientens delaktighet krävs kunskap om vilka behandlingar som kan vara effektiva och aktuella för patienten.  Syfte: Studiens syfte var att sammanställa forskning avseende effekten av akupunktur som behandling vid primär dysmenorré.  Metod: En icke-systematisk litteraturstudie användes som design. Litteraturstudien grundades på sju RCT studier från EBSCOhost och PubMed. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning innan de inkluderades i studien. Därefter användes en integrerad analys för att bearbetades artiklarnas resultat.   Resultat: Resultaten från analysen redovisas i fem kategorier: Smärta, Symtom, Livskvalité, Sidoeffekter samt Omedelbara och Långvariga effekter. Smärtintensiteten och -durationen minskades hos akupunkturgrupperna jämfört med obehandlade kontrollgrupperna. Färre och mindre allvarliga symtom rapporterades hos kvinnorna som behandlades med akupunktur. Fynden gällande effekt på livskvalitén var inkonsekventa. Akupunktur orsakade inga allvarliga negativa sidoeffekter. De positiva behandlingseffekterna kunde ses redan fem minuter efter påbörjad behandling och visades vara kvarstående i minst tre månader.  Slutsatser: Akupunktur är ett säkert behandlingsalternativ utan risk för allvarliga biverkningar. Akupunkturbehandling minskar smärtintensiteten hos patienter med primär dysmenorré. Fynden gällande effekten på livskvalitén och andra symtom är inkonsekventa. Mer forskning inom området behövs för att tydliggöra akupunkturens effekt som behandlingsalternativ vid primär dysmenorré.

Många kvinnor lever idag med sjukdomen endometrios. Detta är en sjukdom som präglas av ständig smärta och påverkar den drabbades liv och person. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometriosrelaterad smärta. Manifest kvalitativ innehållsanalys utfördes på nio vetenskapliga artiklar vilket resulterade i fyra kategorier: Att smärtan bidrar till begränsningar i dagligt liv, att samlivet med partnern blir lidande, att vara expert på att hantera sin egen smärta och att inte ta smärtan på allvar. Det framkom att endometriosrelaterad var outhärdlig och hade en negativ inverkan på livet. Många kände sig styrda av smärtan och behövde planera sitt liv efter den. Smärtan togs inte på allvar av hälso- och sjukvården och avvisades trots långvariga besvär och hanteringen av smärtan bestod till största delen av egenvård. Det finns bristande kunskap inom området av endometrios och relaterad smärta. Detta anser vi bidrar till att många som lever med smärtan inte tas på allvar. Mer forskning behövs därför för att kunna skapa en god och trygg vård med adekvat smärtbehandling för de som är drabbade av endometriosrelaterad smärta.

Bakgrund: Flertalet kvinnor i fertil ålder genomgår kognitiva, fysiska och emotionella symptom relaterade till sina menstruationscykler. Hormonhalterna i kroppen förändras kraftigt under ett cykliskt förlopp. Menstruationsbesvär förekommer hos majoriteten av kvinnor och hur dessa upplevs är väldigt individuellt. De flesta kvinnor upplever att deras besvär har en negativ påverkan på deras mående och fysiska prestation. De kvinnliga hormonerna östrogen och progesteron har potentiella effekter på träningskapacitet och prestanda. Förändringar av hormonnivåerna kan teoretiskt leda till förbättrad eller minskad prestanda vid olika tidpunkter under menstruationscykeln. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av sitt mående och träningsvanor under menstruationscykeln. Metod: En kvalitativ ansats har använts där datainsamlingen skett genom fyra semistrukturerade intervjuer som bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys. Inklusionskriterierna för studien var kvinnor med en regelbunden menstruationscykel som var i åldern 18-35 år samt tränade minst tolv gånger i månaden. Exklusionskriterierna var kvinnor som använde sig av hormonella preventivmedel. Resultat: Resultatet visade att mående och träningsvanor skiljer sig under menstruationscykelns olika faser. Av resultatet bildades kategorierna “Upplevelse av mående och träningsvanor under menstruationscykeln” med underkategorierna “fysiska och psykiska besvär” och “påverkan och anpassning av träning” samt “Upplevelse av träning under menstruationscykelns olika faser” med underkategorierna “under menstruation”, “före menstruation” och  “vid ägglossning”. Konklusion: Menstruationscykeln är något som påverkar alla kvinnor på ett eller annat sätt och besvären skiljer sig mellan individer. Att som fysioterapeut ha kunskap om menstruationscykeln och dess olika faser samt hur dessa faser upplevs av kvinnan själv är av vikt för att kunna ge individanpassad vård till kvinnor.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk östrogenberoende inflammatorisk sjukdomsom drabbar omkring 10 % av alla kvinnor i fertil ålder runt om i världen. Vägen tilldiagnos är svår och behandlingen bör individanpassas. Kvinnor känner sig oftamisstrodda och erbjuds inte alltid en god vård för sina besvär. Sjuksköterskan behöverse kvinnan ur ett helhetsperspektiv och är ofta den första kontakten kvinnan möter.Livsvärldsperspektivet användes som teoretisk referensram. Syfte: Syftet var attbeskriva hur kvinnors vardagsliv påverkades av sjukdomen endometrios. Metod: Enlitteraturöversikt med kvalitativ design baserad på 12 artiklar söktes i databaserna CINAHL och PsycInfo. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning utifrån ettgranskningsprotokoll. Dataanalysen är gjord utifrån Fribergs fem steg. Resultat:Resultatet presenterades i fyra kategorier och nio subkategorier: Påverkan på detpsykiska måendet (besvär av psykiska symtom och förändrad kroppsuppfattning),Påverkan på det sociala livet (ökad ensamhet, konsekvenser av fysiska symtom ochminskade sociala relationer), Påverkan på sexuella relationer (svårigheter medintimitet och oro för infertilitet) samt Påverkan på arbetslivet (utmaningar i arbetslivetoch påfrestad ekonomi). Slutsats: Endometrios begränsade kvinnors vardagsliv ochmedförde ett stort lidande. Sjukdomen påverkade kvinnor både psykiskt, fysiskt,socialt och sexuellt och resulterade i en känsla av ensamhet. Stöd och förståelse överkvinnans situation och individanpassad vård är centralt för sjuksköterskansomvårdnad och för att kunna erbjuda en god vård. / Background: Endometriosis is a chronic oestrogen-dependent inflammatory diseasethat affects about 10% of all women of reproductive age worldwide. The path todiagnosis is difficult and the treatment should be individualized. Women often feelmistrusted and are not always offered good care for their problems. The nurse needsto see the woman from a holistic perspective and is often the first contact the womanmeets. The lifeworld perspective was used as a theoretical framework. Aim: The aimwas to describe how women's everyday lives were affected by the diseaseendometriosis. Method: A literature review with a qualitative design based on 12articles searched in the databases CINAHL and PsycInfo. The articles were analyzedwith a quality protocol. Friberg´s analysis in five steps was used in the analysis process.Result: The results were presented in four categories and nine subcategories: Impacton psychological well-being (distress of psychological symptoms and changed bodyimage),Impact on social life (increased loneliness, consequences of physical symptomsand decreased social relationships), Impact on sexual relationships (difficulties withintimacy and concerns about infertility) and Impact on working life (challenges at workand strained economy). Conclusion: Endometriosis limited women's everyday livesand caused suffering. The disease affected the women mentally, physically, socially andsexually and resulted in a feeling of loneliness. Support and understanding of thewoman's situation and individualized care are central to the nurse's care and to beingable to offer good care.

No description available.

Bakgrund: Primär och sekundär dysmenorré hos barn är vanligt och bidrar till lidande och frånvaro från både skola och fritidsaktiviteter. Endometrios, som är den vanligaste orsaken till sekundär dysmenorré, innebär lidande och problematik som kan leda till kronisk smärta och infertilitet om det inte upptäcks och behandlas i tid. Skolsköterskan har en viktig funktion när det handlar om att identifiera, stötta och hjälpa barn med dysmenorré, varför det krävs kunskap om dysmenorré och endometrios hos skolsköterskan. Det är i nuläget oklart hur den kunskapen och erfarenheten ser ut. Syfte:Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors kunskap och erfarenheter av dysmenorré hos barn och vilka samband som finns mellan kunskap och erfarenhet. Metod: En studie med kvantitativ design av tvärsnittstyp genomfördes genom en webbenkät som 113 skolsköterskor i Skåne besvarade anonymt. Materialet bearbetades sedan för att mynna ut i beskrivande och analytisk statistik. Resultat: Resultatet visade att råden skolsköterskor generellt ger till barn med dysmenorré går i linje med rådande forskning. Det visade även att skolsköterskor, oavsett kunskapsnivå, är i behov av mer utbildning gällande dysmenorré. Slutsats: För att fler skolsköterskor ska kunna hjälpa barn med dysmenorré på bästa sätt bör de få mer utbildning inom området. Vidare forskning bör göras kring barnens upplevelse av skolsköterskans stöd i förhållande till dysmenorré. / Background: Primary and secondary dysmenorrhea are common problems in children and contributes to both suffering and absence from school and daily activities. Endometriosis, which is the most common cause of secondary dysmenorrhea, involves suffering and problems that can lead to chronic pain and infertility if not detected and treated in time. The school nurse has an important function when it comes to identifying, supporting, and helping children with dysmenorrhea, which is why knowledge of dysmenorrhea and endometriosis is required for the school nurse. It is currently unclear what the knowledge and experience look like. Purpose: The purpose of the study was to investigate school nurses' knowledge and experiences of dysmenorrhea in children and what connections exist between knowledge and experience. Method: A study with quantitative design of a cross-sectional type was conducted through a web survey that 113 school nurses in Skåne answered anonymously. The material was then processed to result in descriptive and analytical statistics. Results: The results showed that the advice school nurses generally give to children with dysmenorrhea is accurate according to current research. It also showed that school nurses, regardless of their level of knowledge, are in need of more education regarding dysmenorrhea. Conclusion: For more school nurses to be able to help children with dysmenorrhea in the best way, they should receive more education in the field. Further research is needed about how children experience the school nurse's support in relation to dysmenorrhea.

Bakgrund Endometrios är en hormonberoende sjukdom vilken påverkar kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen kan manifesteras genom symtom som tillexempel mensvärk, samlagssmärta. En av tio kvinnor i världen lever med endometrios vilket betyder att det finns stort behov av kunskap hos hälso- och sjukvården för att kunna erbjuda god vård till de berörda kvinnorna. För att ta reda på hur kvinnorna upplever bemötandet i vården vid endometrios har deras åsikter uppmärksammats för att presentera en samlad bild över hur fenomenet ser ut i verkligheten. Detta för att utifrån kvinnors erfarenheter och önskemål kunna förbättra bemötandet av hälso- och sjukvården. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av bemötandet vid endometrios. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt var vald metod för arbetet. Insamling av data skedde genom databaserna PubMed och CINAHL. Totalt 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. Både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades i litteraturöversikten. Resultat Resultatet sammanställdes till tre huvudkategorier: “Att bli bemött”, ”Bristande kommunikation” och “Förändrad självbild i samband med mötet”. Resultatet belyste att en bristande vårdmiljö samt avsaknaden av personcentrerad omvårdnad ledde till ökat vårdlidande för de berörda kvinnorna. Slutsats Trots att sjukdomen är vanlig upplevde kvinnorna otillfredsställande vård. Flertal kvinnor uppgav att deras symtom blivit normaliserade vilket hade resulterat i utebliven vård. Att befinna sig i en vårdsituation gällande endometrios innebar för många kvinnor en utsatthet då symtomen kunde vara nära kopplade integriteten och sexualiteten. Personcentrerad omvårdnad ansågs av många kvinnor vara viktigt för att uppleva ett respektfullt bemötande av vården. Kvinnornas upplevelser visade hur vården i de flesta fall inte levde upp till den kvalité som krävdes för att kunna erbjuda god vård vid endometrios. / Background Endometriosis is a hormonal dependent disease which affects women of fertile age. Symptoms like dysmenorrhea and dyspareunia are often associated with the disease. Endometriosis affects one in ten women, thus there is a need for knowledge and understanding within the medical field. So that the affected women are offered good care. To examine the woman's perspective of the phenomenon, women's statements were heard and observed to conduct an overall view of the issue. Ideally, women's experiences and wishes can be taken into account to promote better health care encounters. Aim The aim was to describe women’s experiences of encounters regarding endometriosis. Method This non-systematic literature review was conducted of 15 research articles. Data was collected through the databases PubMed and CINAHL. The Quality assessment was based on Sophiahemmet Högskolas scientific classification of studies which include qualitative as well as quantitative studies. Both qualitative and quantitative studies were included. Results Results were gathered into three main categories: “To not be acknowledged”, “Deficient communication” and “Altered self-image as a result of the meeting". Results highlight the impact of unsatisfying care and lack of person-centred care regarding endometriosis. Conclusions Although endometriosis is common, women are experiencing unsatisfying care. Several women speak about how their symptoms have been normalized which has resulted in a lack of care. Endometriosis is a disease that can affect intimacy and integrity; thus, women explained how they may experience discomfort and exposure during interventions with healthcare. Women explained that greater person-centred care would provide women with better encounters to healthcare while consultations due to endometriosis. The women's statements showed a lack of quality and support given by healthcare professionals which is needed in order to fulfil good quality care.

Dysmenorré är ett av de vanligaste gynekologiska tillstånden bland unga kvinnor med en prevalens kring 67%- 90% världen över. Tillståndet är uppdelat i primär- och sekundär dysmenorré och definieras som smärtsamma muskelkramper från nedre buken i kombination med bland annat illamående och diarré som uppkommer under menstruationen. Vid primär dysmenorré anses smärtan grunda sig i överproduktion av prostaglandiner i livmodern varpå det medför kontraktion i kärl och muskulatur. För behandling av dysmenorré avses smärtlindring genom inhibering av prostaglandinsyntesen det primära syftet vilket åstadkoms med icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID). Många kvinnor avstår från behandling med NSAID på grund av medförda biverkningar, kulturella anledningar eller utebliven effekt, som uppskattas till en fjärdedel av fallen. Detta har väckt intresse för icke syntetiska behandlingar som både är effektiva och har minimala biverkningar, såsom det växtbaserade läkemedlet ingefära. Syftet med arbetet är att värdera om ingefära är lika effektivt som NSAID avseende smärtlindring, hos kvinnor med primär dysmenorré. Denna litteraturstudie är baserad på fem randomiserade kontrollerade studier där två utav dem jämför NSAID med ingefära på primär dysmenorré, för bedömning om deras effektivitet i förhållande till varandra; två artiklar som jämför ingefära med placebo vid primär dysmenorré, för en säkerställning på ingefäras verkan; och en artikel som jämför NSAID med placebo på primär dysmenorré för styrkande av befintlig effekt. Studierna erhölls via databasen PubMed. Sammanställningen av resultaten påvisar att ingefära är effektivt som smärtlindring vid behandling av primär dysmenorré. I studierna som jämförde ingefära med placebo indikerade båda en signifikant skillnad avseende den smärtlindrande effekten (p<0.05). Däremot konstaterades ingen signifikant skillnad på smärtreduktionen mellan NSAID och ingefära (p>0.05). Det sammantagna resultatet av denna litteraturstudien är att ingefära är lika effektivt som NSAID vid primär dysmenorré avseende smärtlindring. Även fast ingefäras verkan har indikerats, krävs fler utförda högkvalificerade studier med höga deltagarantal för att säkerställa effekten av ingefära vid primär dysmenorré. Det kan även vara av intresse att analysera de specifika koncentrationerna av de verksamma komponenterna i ingefära, utvidga jämförelsen av ingefäras effekt med flera olika NSAID samt andra växtbaserade läkemedel och metoder som påvisat smärtlindring vid primär dysmenorré. / Dysmenorrhea is one of the most common gynecological condition reported by women with an estimated prevalence of 67% to 90% around the world. The condition is divided into primary and secondary dysmenorrhea and is defined as painful menstrual cramping in the abdominal region in combination with nausea, vomiting, insomnia, fatigue and diarrhea. The cause of the pain in primary dysmenorrhea is believed to result from an excessive increase in prostaglandin synthesis in the endometrium during the ovulatory cycle, which further causes vasoconstriction of the blood vessels in the uterine and increased uterine muscle contractions. The decrease of blood supply will result in ischemia and therefore induce pain. The treatments for dysmenorrhea include prostaglandin synthesis inhibitors such as Non -Steroidal Anti -Inflammatory Drugs (NSAID). NSAIDs are used as the first line therapy for pain relief of primary dysmenorrhea. In addition, one fourth of the patients don’t experience an effect of the drugs and some women don’t prefer the usage because of the lack of benefit, the adverse side effects or due to cultural reasons thus left with alternative treatments. Alternative non-synthetic treatments, such as herbal drugs, with effectiveness and low toxicity have been of high interest. Ginger, which is a herbal compound, have been reported to have beneficial effects on primary dysmenorrhea by inhibiting the prostaglandin synthesis and subsequent decrease of the pain. The aim of this study was to compare the effectiveness of ginger with NSAID on pain management in primary dysmenorrhea. This study is a literature review where five randomized controlled trials has been evaluated and analyzed. Two of them compared the pain management between NSAID and ginger in primary dysmenorrhea, two studies compared the pain management between placebo and ginger in primary dysmenorrhea and one study compared the pain management between NSAID and placebo in primary dysmenorrhea. All the studies where collected from the database PubMed. Overall the result showed that ginger influences pain relief in primary dysmenorrhea. In the two studies that evaluated gingers effect with placebo, both of them indicated a statistically significant difference in pain reduction (p<0.05). The treatment with ginger resulted in a pain reduction around 61% in the first study respectively around 34% in the second. In the studies which compared NSAID with ginger, the highest reduction NSAID could achieve was 56.5% whereas ginger achieved 60.1%. However, there were no statistically significant reduction in pain between them (p>0.05). The conclusion is that ginger as well as NSAID are effective in relieving pain in women with primary dysmenorrhea. Although the effect of ginger has been observed, further studies are necessary to establish gingers efficacy for the treatment of primary dysmenorrhea. Furthermore, it’s suggested that in the future extend the studies of ginger by comparing with multiple NSAID, other herbal compounds and methods used for primary dysmenorrhea with larger number of patients.