Historiskt sett har mycket förändrats inom den kvinnliga sexualiteten, kvinnorna har gått från att inte ha några rättigheter alls till att under 1900-talet få fler och fler rättigheter. Hjärnan har stor betydelse för den sexuella lusten och många faktorer påverkar kvinnans lust. Påverkande faktorer på kvinnors lust och sexualliv efter att de har fött barn är bland annat fysiska, psykiska och hormonella. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av den sexuella lusten och sexuallivet efter att de har fött sitt första barn. Författarna har intervjuat kvinnor om deras upplevelse av sin sexuella lust samt sexuallivet när barnet var 9-18 månader, då kvinnan förmodas ha uppnått en trygghet i sin föräldraroll. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes vid analys och tolkning av intervjuerna i syfte att hitta essensen och få fram ett resultat. Förändringen det innebär att bli mamma leder till att den sexuella lusten minskar för flertalet kvinnor. Detta påverkade i sin tur att sexuallivet med partnern minskade i frekvens. En framträdande faktor som påverkade lusten och sexuallivet var trötthet, vilket gjorde att sömnen prioriterades. Kvinnorna kände sig även distraherade av barnets närvaro vid samlag samt att amningen innebar att bröstens syfte förändrades. De flesta kvinnorna upplevde trots allt att mammarollen medfört positiva förändringar för dem själva, hur de såg på sin kropp samt att de fått ett nyvunnet självförtroende. En minskad sexuell lust eller en minskad frekvens av sexuallivet under en period av livet innebar inte att kvinnan upplevde en nedsatt sexuell hälsa. Kvinnorna hade önskat en rakare kommunikation med barnmorskan runt den sexuella hälsan. Det är således av stor vikt att barnmorskor förbättrar sin kunskapsnivå om den kvinnliga sexuella hälsan.Abstract: Historically, much has changed in female sexuality, women have gone from not having any rights at all to in the 1900s getting more and more rights. The brain are important for sexual desire and many factors affect a woman´s desire. Influencing factors on women's desire and intimate sexual relationship after they have given birth include physical, psychological and hormonal. The aim of the study was to describe women's experience of sexual desire and intimate sexual relationship after she has given birth to her first child. The authors have interviewed nine women about their experience of sexual desire and intimate sexual relationship when the child was 9-18 months old, when the woman is believed to have achieved a sense of security in her parental role. A qualitative content analysis with an inductive approach was used in the analysis and interpretation of the interviews in order to find the essence and get a result. The change it means to be a mother leads to a decrease in sexual desire for most women. This in turn affected the intimate sexual relationship with the partner which decreased in frequency. A prominent factor influencing desire and intimate sexual relationship were fatigue, which made sleep a priority. The women also felt distracted by the child's presence during intercourse and that breastfeeding meant that the breasts purpose changed. Most women felt that motherhood after all brought positive changes for themselves, how they viewed their body and that they received a new confidence. A decrease in sexual desire or a decreased frequency of the intimate sexual relationship during a period of life does not mean that the woman experienced decreased sexual health. The women would have preferred a more direct communication with the midwife around sexual health. It is thus very important that midwives improve their level of knowledge about female sexual health. / Program: Barnmorskeutbildning

Bakgrund: Kvinnor påverkas av Covid-19 pandemin som bidragit till att förändringar skett inom vården under förlossning samt postnatalt. Forskning har visat att pandemin påverkar kvinnornas psykiska hälsa negativt. Det fanns en oro bland kvinnor att få symptom eller smittas av Covid-19 samt en rädsla över att vårdpersonalen inte skulle vilja vårda dem då. För att öka kunskapen om hur kvinnor upplever sin vårdtid i samband med barnafödande under pandemin, behövs mer forskning. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sin vårdtid i samband med barnafödande under pågående Covid-19 pandemi. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade individuella intervjuer utfördes med 10 kvinnor som fött barn under Covid-19 pandemin. Resultat: Dataanalysen resulterade i ett tema, tre kategorier och nio subkategorier. Det övergripande temat som framkom var följande:“Covid-19 pandemin bidrog till känslor av ensamhet och övergivenhet samt ett ökat behov av stöd och trygghet” samt kategorierna: “ Partnerns stödjande roll och möjlighet till delaktighet”, “Vårdpersonalens stödjande roll“ och “Vårdmiljöns betydelse”. Konklusion: Partnerns närvaro är viktig för att kvinnornas ska känna stöd och trygghet. Det finns ett ökat behov av närvaro, kommunikation samt information från barnmorskan. / Background: Women is affected by the Covid-19 pandemic that contributed to changes in health care during childbirth and postnatal. Research has shown that the pandemic had negatively affected women´s mental health. There is concern among women about getting symptoms or being infected with Covid-19 and fear that the midwife would not want to care for them. To increase knowledge about how women experience their hospital stay in connection with childbearing during ongoing pandemic, more research is needed. Aim: To describe women´s experiences of their hospital stay in connection with childbearing during ongoing Covid-19 pandemic. Method: Qualitative content analysis with an inductive approach. Semistructured individual interviews were conducted with 10 women who gave birth during Covid-19 pandemic. Results: Data analysis resulted in one theme, three categories and nine subcategories. The overall theme that emerged was following: ”Covid-19 pandemic contributed to feelings of loneliness and abandonment as well as an increased need for support and security” and categories: ”Partner´s supportive role and opportunity for participation”, ”Health professionals supportive role” and ”The importance of the care environment”. Conclusion: Presence of the partner is important for women to feel support and security. There is an increased need for attendance, communication and information from midwives.

Föreliggande arbete är en kvalitativ studie som behandlar valet att bli förälder. Det som undersöks är svenska unga vuxnas samtal kring när tiden är rätt för att bli förälder, livet som förälder kontra livet utan barn, det ideala livet, det goda föräldraskapet och en bra barndom. Studien är ett bidrag till den västerländska debatten om sjunkande födelsetal och uppskjutet barnafödande. De empiriska analyserna i arbetet är baserade på fokusgrupper med sammanlagt 35 individer mellan 24 och 39 år. Deltagarna har olika bakgrunder sett till utbildning, arbete och bostadsort. 15 var förstagångsföräldrar eller väntade sitt första barn. Resterande 20 hade inte barn. När är tiden rätt för barn? Varför har medelåldern för förstagångsföräldrar ökat? Vilka föreställningar finns kring livet som förälder jämfört med livet utan barn? Dessa var de övergripande frågorna som diskuterades i grupperna. Användandet av fokusgrupper och den diskursiva analysen visade sig vara fruktbara i studiet av ideal och föreställningar kring föräldraskap och övergången till föräldraskap. Resultatet av studien belyser komplexiteten kring valet att bli eller att vänta med att bli förälder; det visar på hur människors liv och förståelse av sig själva påverkas av många motstridiga föreställningar och ideal. Föräldraskap, familj, släktskap, vänskap, kärlek, ålder, biologi, och den oberoende individen är några av de fenomen som framstår som diskurser i fokusgruppsdeltagarnas diskussioner kring tiden för föräldraskap. Denna studie visar hur olika individer förhåller sig till olika diskurser och subjektspositioner, och hur olika individer på olika sätt löser dilemman som motstridiga ideal resulterar i. I avhandlingen undersöks och belyses diskursiva, kulturella strukturer och individers aktiva positionerande gentemot dessa. / The present thesis is a qualitative study of reproductive decision-making. It explores ways in which Swedish young adults talk about the timing of parenthood, the ideal life, good parenthood and the auspicious childhood. The work contributes to the debate on why fertility rates are declining and why the transition to parenthood is being postponed in the contemporary Western world. The empirical analysis is based on focus group data including in total 35 participants, between 24 and 39 years of age, with varying educational, occupational, and geographical backgrounds. The participants were new first-time parents, a few who were expecting their first child and some who were childless. The broad guiding questions of the focus group discussions were the timing of parenthood, the general postponement of parenthood, and the childless life contra life as a parent. The focus group method proved to be very useful in exploring ideas and ideals related to the timing of parenthood, as did the discourse analytical approach that was applied. The study illuminates the complexity of reproductive decision-making; it is an exploration of a range of notions and discourses that impact on people’s lives and ways of understanding the world, such as discourses on kin, family, friendship, the romantic relationship, parenthood, age, biology, and the independent, individualized individual. It is also a study of individual positioning towards different, often contradictory ideals, and individual strategies when trying to solve the pertinent dilemmas caused by contrasting notions. Thus, the study is an exploration of general, cultural discursive structures as well as of the different ways in which the subject actively draws upon them.

Föreliggande arbete är en kvalitativ studie som behandlar valet att bli förälder. Det som undersöks är svenska unga vuxnas samtal kring när tiden är rätt för att bli förälder, livet som förälder kontra livet utan barn, det ideala livet, det goda föräldraskapet och en bra barndom. Studien är ett bidrag till den västerländska debatten om sjunkande födelsetal och uppskjutet barnafödande. De empiriska analyserna i arbetet är baserade på fokusgrupper med sammanlagt 35 individer mellan 24 och 39 år. Deltagarna har olika bakgrunder sett till utbildning, arbete och bostadsort. 15 var förstagångsföräldrar eller väntade sitt första barn. Resterande 20 hade inte barn. När är tiden rätt för barn? Varför har medelåldern för förstagångsföräldrar ökat? Vilka föreställningar finns kring livet som förälder jämfört med livet utan barn? Dessa var de övergripande frågorna som diskuterades i grupperna. Användandet av fokusgrupper och den diskursiva analysen visade sig vara fruktbara i studiet av ideal och föreställningar kring föräldraskap och övergången till föräldraskap. Resultatet av studien belyser komplexiteten kring valet att bli eller att vänta med att bli förälder; det visar på hur människors liv och förståelse av sig själva påverkas av många motstridiga föreställningar och ideal. Föräldraskap, familj, släktskap, vänskap, kärlek, ålder, biologi, och den oberoende individen är några av de fenomen som framstår som diskurser i fokusgruppsdeltagarnas diskussioner kring tiden för föräldraskap. Denna studie visar hur olika individer förhåller sig till olika diskurser och subjektspositioner, och hur olika individer på olika sätt löser dilemman som motstridiga ideal resulterar i. I avhandlingen undersöks och belyses diskursiva, kulturella strukturer och individers aktiva positionerande gentemot dessa. / The present thesis is a qualitative study of reproductive decision-making. It explores ways in which Swedish young adults talk about the timing of parenthood, the ideal life, good parenthood and the auspicious childhood. The work contributes to the debate on why fertility rates are declining and why the transition to parenthood is being postponed in the contemporary Western world. The empirical analysis is based on focus group data including in total 35 participants, between 24 and 39 years of age, with varying educational, occupational, and geographical backgrounds. The participants were new first-time parents, a few who were expecting their first child and some who were childless. The broad guiding questions of the focus group discussions were the timing of parenthood, the general postponement of parenthood, and the childless life contra life as a parent. The focus group method proved to be very useful in exploring ideas and ideals related to the timing of parenthood, as did the discourse analytical approach that was applied. The study illuminates the complexity of reproductive decision-making; it is an exploration of a range of notions and discourses that impact on people’s lives and ways of understanding the world, such as discourses on kin, family, friendship, the romantic relationship, parenthood, age, biology, and the independent, individualized individual. It is also a study of individual positioning towards different, often contradictory ideals, and individual strategies when trying to solve the pertinent dilemmas caused by contrasting notions. Thus, the study is an exploration of general, cultural discursive structures as well as of the different ways in which the subject actively draws upon them.

ABSTRACT:  Background: Women’s mental illness can have a negative impact on the woman’s relationship with both children and partners, which means that the woman is the focus when it comes to maternity care. The mental health and well-being of the woman’s partner is also affected by the woman’s mental well-being. There is not much research on how midwives can work in a professional manner to prevent negative experiences in the woman’s partner. It is the midwifes responsibility to identify which risk and health related factors can affect men’s mental health in order to timely initiate the right efforts, which in turn makes it easy to bond in the new family. Aim: To illuminate male partners mental health during complicated pregnancy and childbirth and how they experience the professional support from midwives. Method: A literature study with a qualitative design was used. Thirteen scientific articles with a descriptive method were retrieved from the databases CINAHL, PsycInfo and PubMed. Qualitative content analysis was used to analyze the results of the articles after quality review. Results: As a result of the study two themes and eight subthemes emerged. The first theme was: Witnessing trauma, this theme has five subthemes. The second theme was: Lack of support from midwives and healthcare staff and has three subthemes. Conclusion: The study’s results showed that witnessing trauma has a negative impact on men’s well-being, mental health, relationships with both children and partners as well as future pregnancy short-and long-term. Good communication between midwives and male partners can improve their relationship, limit development and effects of psychological trauma, and reduce feelings of isolation. / SAMMANFATTNING  Bakgrund: Kvinnors psykiska ohälsa kan ha en negativ inverkan på kvinnans relation till både barn och partner, vilket gjort att kvinnan är i fokus när det gäller mödravård. Kvinnans partners psykiska hälsa och välbefinnande påverkas också av kvinnans psykiska mående. Det finns inte mycket forskning om hur barnmorskan kan arbeta på ett professionellt sätt för att förebygga negativa upplevelser hos kvinnans partner. Det är barnmorskans ansvar att identifiera vilka risk-och hälsorelaterade faktorer som kan påverka mäns psykiska hälsa. För att i tid sätta in rätt insatser, vilket i sin tur underlättar anknytningen i den nya familjen. Syftet: Att belysa manliga partners psykiska hälsa vid komplicerad graviditet och förlossning samt hur de upplever det professionella stödet från barnmorska. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design användes. Tretton vetenskapliga artiklar med en beskrivande metod hämtades från databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera artiklarnas resultat efter kvalitetsgranskning. Resultat: I studiens resultat framkom två teman och åtta subteman. Första teman var: Att bevittna trauma, detta tema har fem subteman. Den andra temat var: Brist på stöd från barnmorska och vårdpersonal och har tre subteman. Slutsats: Studiens resultat visade att bevittnat trauma har negativ påverkan på mäns välbefinnande, psykiska hälsa, relation med både barn och partner samt framtida graviditet kort-och långsiktigt. God kommunikation mellan barnmorska och manliga partners kan förbättra deras relation, begränsa utveckling och effekter av psykiskt trauma samt minska känslan av isolering.