One of the ways in which the attachment relationships we develop during infancy influence us throughout life is by emotion regulation. Although studies have shown that attachment orientations affect emotional functioning, the effect of attachment dimensions on overall emotional functioning and sociability has still not been investigated. The purpose of the present study was to examine if attachment dimensions predict emotional intelligence (EI) and sociability. The sample consisted of 75 psychology students at Stockholm University who completed the Attachment Style Questionnaire (ASQ; Feeney, Noller & Hanrahan, 1994) and a section of the Understanding Personal Potential (UPP; Sjöberg, 2001) that measures EI with self-report as well as performance measures, and sociability. The current data did not offer conclusive evidence for the impact of attachment on EI, but suggests that secure attachment predicts sociability. The results are discussed in relation to existing theory and a more integrative approach is suggested for future studies.

Depression- och ångestsymtom, som kan beskrivas som en del av emotionell ohälsa, är ett frekvent och växande problem inom den svenska ungdomspopulationen. Både en hög komorbiditet samt könsskillnader i ohälsa kan observeras. Samband mellan emotionsreglering och ohälsa har under senare år erhållit ett brett empiriskt stöd. Denna longitudinella studie syftade till att undersöka emotionsreglerings roll som mediator i utvecklandet av emotionell ohälsa över tid samt om det eventuella sambandet modereras av kön. Analyser visade att emotionsreglerings-strategierna kognitiv emotionsreglering och beteendemässigt undvikande medierade sambandet. Detta skiljde sig även åt mellan könen vad gäller kognitiv emotionsreglering. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att emotionsreglering kan utgöra en del av förklaringen av ökad emotionell ohälsa över tid hos ungdomar. Detta samband tycks även vara mer gällande för flickor. / Depressive and anxiety symptoms, which can be classified as types of emotional distress, anre common and growing issues among Swedish youth. Substantial comorbidity and gender differences concerning emotional distress have been observed. The relationship between emotion regulation and emotional distress have obtained convincing empirical support during the last couple of decades. This longitudinal study aimed to investigate the mediating role of emotion regulation in the development of emotional distress over time. The question of gender as a moderator of the relationship was also addressed. Analysis indicate that two emotion regulation strategies, cognitive emotion regulation and behavioral avoidance, do mediate the relationship. Gender differences were found in the cognitive strategy. The results of the study indicate that emotion regulation could be a part of the explanation for the increase of adolescent emotional distress over time. This relationship also seem to be more distinct for girls.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan ogiltig skolfrånvaro och grad av psykologiska, emotionella och sociala resurser. Vi undersökte både hemmasittande ungdomar (N = 13) och normalpopulation (N = 235) i två delstudier med en enkätbaserad tvärsnittsdesign. Resultatet visade att hemmasittande ungdomar upplevde mycket låg grad av psykologiska resurser. Resultaten visade även att graden av ogiltig skolfrånvaro hängde samman med graden av psykologiska resurser. Ogiltig skolfrånvaro hängde även till viss del samman med sociala och emotionella resurser. Ogiltigt skolfrånvarande ungdomar använde sig i lägre grad av adaptiv emotionsreglering och upplevde lägre socialt stöd från lärare. Vidare forskning behövs för att bekräfta resursernas betydelse. / The aim of this study was to examine the relationship between unauthorized absence from school and psychological, emotional and social resources. We examined two samples, one consisting of students with complete school absence (N = 13) and one population based reference group (N = 235), using a questionnaire based cross-sectional research design. Results showed that students with complete school absence experience a very low level of psychological resources. Results also showed that unauthorized absence from school was related to level of psychological resources. Unauthorized absence from school was also partly related to social and emotional resources. Students with unauthorized absence from school used adaptive emotional regulation strategies to a lesser extent, and experienced a lower level of social support from teachers. Further research is required to confirm the relevance of the psychological, emotional, and social resources.

Syftet med föreliggande studie var att genom medieringsanalyser pröva delar av Birrer, Morgan och Röthlin’s (2012) modell, detta genom att vid tre mättillfällen undersöka samband mellan dispositionell mindfulness, emotionsreglering, ältande samt coping. Som underlag för studien användes en enkät som sammanlagt 168 deltagare, varav 107 män och 61 kvinnor besvarade. Medelåldern på deltagarna var 17,73 år (SD=2,16). Resultatet av medieringsanalyserna visade att dispositionell mindfulness hade en signifikant indirekt effekt på coping genom emotionsreglering. Däremot visade resultatet ingen signifikant indirekt effekt mellan dispositionell mindfulness och coping genom mindre ältande. Utifrån föreliggande studiens resultat kan det föreslås att Birrer et al.’s (2012) modell inte är fullständigt funktionell. Föreliggande studie föreslår att emotionsreglering är en medierande variabel i sambandet mellan dispositionell mindfulness och coping bland idrottare. Idrottare med en hög nivå av dispositionell mindfulness kan genom emotionsreglering ha en bättre copingförmåga. Dispositionell mindfulness skapar därmed goda förutsättningar för idrottaren att kunna hantera stress i en idrottskontext. / The purpose of this study was to test parts of the model by Birrer, Morgan and Röthlin (2012) at three separate occasions, and through mediation analyses examine the relationship between trait mindfulness, emotion regulation, rumination and coping. As the basis of the study a survey was used in which 168 participants, 107 men and 61 women, answered. The average age of the participants was 17,73 years (SD=2,16). The result of the mediation analyses showed that trait mindfulness had a significant indirect effect on coping via emotion regulation. However the result did not show a significant indirect effect between trait mindfulness and coping via less rumination. From the result of this study it is suggested that Birrer et al.‘s (2012) model is not entirely functional. This study suggests that emotion regulation is a mediating variable in the relationship between trait mindfulness and coping within athletes. Athletes that have a high level of trait mindfulness can through emotion regulation also have a better coping ability. Trait mindfulness therefore creates good opportunities for the athlete to be able to handle stress in a sport context.

Regulating emotions is a vital part of everyday life. With the development of modern digital technology such as smartphones, research on emotion regulation has now entered a new era. Emerging questions include how and why different strategies for emotion regulation are being applied in the digital world, and what consequences this may have, when easily accessible tools for emotion regulation now are available at all times and places. This thesis presents a systematic review of current literature on cognitive strategies for emotion regulation in relation to smartphone use. A systematic search was done on PubMed, Scopus and Web of Science. 13 publications met the inclusion criterias. Identified cognitive strategies with significant correlations to smartphone use were blaming others, catastrophizing, cognitive reappraisal, mindfulness, positive reappraisal, rumination, self-blame, and emotional suppression. Findings indicate that engagement in specific cognitive strategies vary in both adaptivity and in correlation to different smartphone uses, implicating especially the adaptiveness of mindfulness in regard to problematic smartphone use. Limitations and implications for further research are discussed. / Emotionsreglering är en viktig del av livet. Med utvecklingen av modern digital teknologi som exempelvis smartphones, har nu forskningen om emotionsreglering tagit ett steg in i en ny era. Nya frågor inkluderar hur och varför olika strategier för emotionsreglering appliceras i den digitala världen, och vilka konsekvenser detta kan få, när digitala medel för emotionsreglering nu är tillgängliga på alla tider och platser. Denna rapport presenterar en systematisk litteraturöversikt över kognitiva strategier för emotionsreglering kopplade till smartphoneanvändande. En systematisk sökning gjordes på PubMed, Scopus och Web of Science. 13 artiklar uppfyllde inklusionskriterierna. Kognitiva strategier med signifikant korrelation till smartphoneanvändande var grubbel, katastroftankar, skuldbeläggande av sig själv och andra, undertryckande av känslouttryck, kognitiv omvärdering och medveten närvaro. Fynden indikerar att användandet av specifika kognitiva strategier varierar i både adaptivitet och i korrelation till olika former av smartphoneanvändande, med indikationer om att framför allt medveten närvaro är en adaptiv strategi i kontexten av problematiskt smartphoneanvändande. Begränsningar och implikationer för framtida forskning diskuteras.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka hur yogautövare, motionsutövare och kombinationsutövare skiljer sig åt i psykologiskt välbefinnande, stress, somatiska symtom och emotionsreglering. Vidare undersökte studien antal yoga tillfällen i veckan och dess samspel till de fyra variablerna (psykologiskt välbefinnande, stress, somatiska symtom och emotionsreglering). En kvantitativ design användes för att studera syftet och datainsamlingen genomfördes via webbenkät. Webbenkäten innehöll fyra olika frågeformulär: PSS-14, DERS, RPWB och SCL-90. Studien rekryterade totalt 152 deltagare, varav 98 kvinnor och 54 män. Av dem 152 deltagarna var 45 yogautövare, 56 motionsutövare och 51 kombinationsutövare. Studiens resultat visar att deltagare som utövar yoga tenderar att skatta sig lägre i upplevd stress, svårigheter av emotionsreglering och somatiska symtom samt högre i psykologiskt välbefinnande, i jämförelse med deltagare som endast utövar motion. Antal yoga tillfällen i veckan indikerade enbart ha ett positiv samband till psykologiskt välbefinnande, inget signifikant samband visades till resterande variabler stress, emotionsreglering och somatiska symtom. / The purpose of the present study was to investigate how yoga practitioners, exercisers andcombination practitioners differ in psychological well-being, stress, somatic symptoms andemotions regulation. Furthermore, the study examined the number of yoga sessions per weekand its interaction with the four variables (psychological well-being, stress, somaticsymptoms and emotions regulation). A quantitative design was used to study the purpose andthe data collection was carried out via a web survey. The web survey contained four differentquestionnaires: PSS-14, DERS, RPWB and SCL-90. The study recruited a total of 152participants, of which 98 were women and 54 men. Of these, 152 participants were 45 yogapractitioners, 56 exercisers and 51 combination practitioners. The results of the study showthat participants who practice yoga tend to rate themselves lower in perceived stress,difficulties of emotions regulation and somatic symptoms and higher in psychological wellbeing, in comparison with participants who only practice exercise. The number of yogasessions per week indicated only a positive association with psychological well-being, nosignificant association was shown with the remaining variables stress, emotions regulationand somatic symptoms.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka effekten av en Mindfulness-Acceptance-Commitment (MAC) intervention på dispositionell idrottsmindfulness, emotionsreglering och prestation (själv- och tränarskattad) över tid. Data samlades in i nämnda variabler före, under och efter interventionen, som innehöll åtta sessioner. Studiens deltagare var akademifotbollsspelare (n = 32 Målder = 17.06. SD = 0.72) från två olika fotbollslag. Envägs beroende ANOVA visade att MAC hade en statistiskt signifikant effekt på emotionsreglering och subskalorna acceptans och uppmärksamhet i dispositionell idrottsmindfulness. MAC hade ingen statistiskt signifikant effekt på prestation (själv- och tränarskattad) eller subskalan medvetenhet i dispositionell idrottsmindfulness. Uppföljande post-hoc test visade att deltagarna förändrats över tid i emotionsreglering och subskalan acceptans. Resultat visar att MAC har en effekt på vissa prestationsrelaterade utfall hos unga fotbollsspelare. / The aim of the present study was to examine the effect of a Mindfulness-Acceptance-Commitment (MAC) intervention on sport-specific dispositional mindfulness, emotion regulation, and performance (self- and coach-rated) over time. Data were collected on aforementioned variables before, during, and after the intervention, which consisted of eight sessions. The participants in the study were academy football players (n = 32, Mage 17.06, SD = 0.72) from two different football teams. One-way repeated measures ANOVA revealed that MAC had a statistically significant effect on emotion regulation and the subscales acceptance and attention in sport-specific dispositional mindfulness. MAC did not have a statistically significant effect on performance (self- and coach-rated) or the awareness subscale in sport-specific dispositional mindfulness. Follow-up post-hoc tests indicated that participants changed over time in emotion regulation and the acceptance subscale. The results demonstrate that MAC has an impact on certain performance-related outcomes for young football players.

Abstract  Individual psychological factors have been recognized to play an important role in the development of stress-related symptomatology. Despite extensive comorbidity between stress-related ill health and mood disorders, the advances in research on emotion regulation and transdiagnostics, have not been recognized in stress research to any considerable degree. In the current study, using a single subject design with multiple baselines across individuals (n=6), a transdiagnostic treatment intervention targeting maladaptive emotional regulation strategies was implemented on patients suffering from stress-related symptomatology. Results show that symptoms of exhaustion decreased in five of six participants on post-measures, with considerable convergence between measures of depression, anxiety and stress. Further investigation of treatment effects, alongside the processes linking emotion regulation and stress-related symptomatology are needed. / Sammanfattning  Individuella psykologiska faktorer spelar en viktig roll i utvecklingen av stressrelaterade symtom. Trots en omfattande samsjuklighet mellan å ena sidan stressrelaterad ohälsa, å andra sidan depression och ångest, har framsteg inom emotionsforskning och transdiagnostik inte uppmärksammats i någon stor utsträckning inom stressforskningen. I den aktuella studien användes en single subject design med multipla baslinjer mellan individer (n=6), för att implementera en emotionsinriktad transdiagnostisk behandling på patienter som lider av stressrelaterade symtom. Resultaten visar att fem av sex deltagare visade minskade tecken på utmattning efter genomgången behandling, med avsevärd konvergens mellan mått på depression, ångest och stress. För att kunna påvisa behandlingseffekter, samt förklara de processer som förbinder emotionsreglering och stressrelaterade symtom, behövs ytterligare forskning på området.

Familjeutredare på akut- och utredningshem är en yrkesgrupp som arbetar med utredning av föräldrars omsorgsförmåga. I arbetet träffar familjeutredaren dagligen människor som befinner sig i svåra livsskeenden. Detta ställer krav på familjeutredarens förmåga att hantera emotioner. Studiens syfte var att bidra till en djupare förståelse för familjeutredares emotionella lönearbete, vilka emotionella krav som ställs och hur de hanterar det. Studien utgick från Grundad teori (GT) och datainsamling innefattade sju semistrukturerade intervjuer. Studien resulterade i en teoretisk modell där utgångspunkten var ett emotionellt lönearbete som präglas av en moralisk konflikt. Det centrala i modellen är att arbetet kräver å ena sidan en balansering av förväntningarna på ett moraliskt upprätthållande arbete och å andra sidan det moraliska ifrågasättande som arbetet väcker. För att balansera denna konflikt använder sig familjeutredarna av emotionsstrategier. / Child protection investigators are an occupational group who investigates parentsability to take care of their children. In their everyday work child protection investigators meet parents who find themselves in a difficult life situation. The investigator must therefore have the ability to manage emotions. The aim of this study was to contribute to a deeper understanding of child protection investigators emotional labor, their emotional demands and how they handle them. The methodology used in this study was Grounded theory (GT). Data were collected from seven informants. The findings show that child protection investigators' emotional labor is characterized by a moral conflict. This conflict arises when child protection investigators start questioning the bases of their work. To balance this moral conflict they use emotion strategies.

Värdesättning av glädje är ett komplext fenomen relaterat till psykisk hälsa. Denna studie syftade till att undersöka värdesättning av glädje och dess specifika samband till emotionsreglering, emotionell uppmärksamhetskontroll och uppmärksamhetskontroll. Urvalet bestod av 252 vuxna deltagare (Målder=31.39, SDålder=12.09). Datainsamlingen gjordes via en online-enkät där deltagarna fick självskatta sin förmåga på skalorna: Valuing Happiness Scale, Emotional Attentional Control Scale, Attentional Control Scale och Emotion Regulation Questionnaire. Resultatet visar att det finns specifika samband mellan värdesättning av glädje och uppmärksamhetskontroll i neutrala och emotionellt krävande situationer. Endast emotionell uppmärksamhetskontroll förklarar en statistiskt signifikant varians i värdesättning av glädje när man kontrollerar för de andra variablerna. Fortsättningsvis fann denna studie att det inte förekommer könsskillnader i värdesättning av glädje i en svensk kontext. Däremot finns det statistiskt signifikanta könsskillnader i strategin expressive suppression för emotionsreglering, där män använder strategin mer frekvent än kvinnor. Framtida studier bör undersöka värdesättning av glädje och relationen till dessa psykologiska variabler närmre och fylla i kunskapsluckorna som finns på detta komplexa fenomen. / Valuing happiness is a complex phenomenon related to mental health. This study aimed to investigate valuing happiness and its specific relationship to emotion regulation, emotional attentional control, and attentional control. The sample consisted of 252 adult participants (Mage=31.39, SDage=12.09). The data collection was done via an online survey where the participants had to self-assess their ability on the scales: Valuing Happiness Scale, Emotional Attentional Control Scale, Attentional Control Scale and Emotion Regulation Questionnaire. The results show that there is a specific relationship between valuing happiness and attentional control in neutral and emotionally demanding situations. Only emotional attentional control explains statistically significant variance in valuing happiness when controlling for the other variables. Furthermore, this study found that there are no gender differences in valuing happiness in a Swedish context. In contrast, there are statistically significant gender differences in the expressive suppression strategy for emotion regulation, with men using the strategy more frequently than women. Future studies should examine the valuing of happiness and the relationship to these psychological variables more closely and fill in the knowledge gaps that exist regarding this complex phenomenon.