No description available.

I denna studie har vi fokuserat på långtidsarbetslösas berättelser och erfarenheter. Studiens syfte är att undersöka hur långtidsarbetslösa upplever interaktionen i mötet med Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsenheten och vilka konsekvenser upplever de att mötet emotionellt får. Studien som genomförts är explorativ som innebär att vi vill få veta mer om individernas egna berättelser. Genom att besvara syftet har tre frågeställningar ställts upp: (1)I hur hög utsträckning omfamnas rollen som långtidsarbetslös i interaktionen med handläggare på Arbetsförmedlingen/Arbetsmarknadskonsulent? (2)Vilka emotioner skapar interaktionen för intervjupersonerna i mötet med handläggare på Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadskonsulenten?(3) Hur skiljer sig intervjupersonernas upplevelser i mötet med Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsenheten? Metoden som använts är kvalitativ och 11 personer inom målgruppen har intervjuats. Den teoretiska referensram som använts är roller och emotioner. Ytterligare har även en jämförelse gjorts för att belysa eventuella skillnader gällande upplevelser i mötet med både handläggare på Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadskonsulenter.  Resultatet som framkommit är relativt överensstämmande hos alla intervjupersoner som deltagit i studien. Intervjupersonerna uttrycker en missnöjdhet över ständiga byten av handläggare på Arbetsförmedlingen. Detta har tolkats av oss och benämns som den cyniska aktören i mötet. Intervjupersonerna önskar att det finns ett emotionellt utbyte och tillit mellan dem, handläggaren på Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadskonsulenten på Arbetsmarknadsenheten. Intervjupersonerna vill bli bemötta som människor och inte statistik, de upplever att handläggarna på Arbetsförmedlingen arbetar efter rutin och inte lyssnar och tror på dem i mötet. I mötet med Arbetsmarknadskonsulenterna upplever däremot intervjupersonerna att de blir bemötta som människor och det emotionella utbytet och tilliten finns i samspelet. På Arbetsmarknadsenheten sker inga ständiga byten av Arbetsmarknadskonsulenterna som det görs av handläggarna på Arbetsförmedlingen vilket resulterar i att en tillit har byggts upp i mötet och den ärliga aktören antas istället. Slutsatsen är att det är viktigt för individen att bli trodd och lyssnad på i mötet om inte detta sker så antas den cyniska aktören av deltagaren.

Syftet med studien var att bidra till en djupare förståelse för de mest centrala aspekterna av emotionshanteringen i gisslandramat och hur cheferna hanterade sina egna och andras emotioner under denna händelse. Det empiriska materialet byggde på fjorton intervjuer med chefer i olika befattningar och med skiljda organisationstillhörigheter inom olika krishanteringsorganisationer. Krishanteringsorganisationer är avsedda att hantera kriser som uppstår i samhället. Intervjuerna analyserades enligt en grundad teoriansats. Resultatet visade att när aktörer inom en krishanteringsorganisation möter en antagonistisk stressor (orsakad av människan) har två typer av emotionella normer betydelse. Dessa två normer kallades för ”emotionellt styrande system”. De är i normala fall latent inbyggda i det dagliga arbetet i verksamheterna men i denna akuta händelse kunde de observeras genom att rama in aktörernas emotionshantering. Den första normen kunde förklaras som ”fokus på uppgiften och låt inte emotioner störa”. Den andra normen sattes igång ungefär samtidigt och förklarades som ”tillhandahåll arbetsgruppen fysisk och psykisk trygghet”. Det emotionellt styrande systemet har en lång historia i organisationskulturen och förs vidare genom sociala processer. Resultatet kan antas vara kännetecknande utifrån yrkesgrupper som hanterar påfrestande arbetsuppgifter. Det skulle därför vara intressant att redovisa studien i utbildningssammanhang för de organisationer som hanterar kriser i samhället. / The purpose of this study was to contribute to a deeper understanding of the key aspects of emotion management during the hostage-taking and how managers handled their own and others' emotions through this event. The empirical data consisted of fourteen interviews with leaders in various positions and with separated organizational affiliations in various crisis management organizations. These kinds of organizations are intended to deal with crises that arise in society. The interviews were analyzed using a grounded theory approach. The results showed that when agents in a crisis management organization meet an antagonistic stressor (caused by man) two types of emotional norms are of importance. These two norms were called “emotional ruled system”. They are normally latent embedded in the everyday interactions but in acute, potentially dangerous situations they will be observed by framing the leaders' emotion handling. The first embedded norm could be explained as "focus on task and do not let emotions interfere". The second norm begins to operate simultaneously, and can be summarized as “provide the task force with maximum physical and psychological security”. The emotional ruled system has a long history in organizational culture and is passed on through social processes. The result can be assumed to be characteristic for professionals who handle demanding tasks. It would therefore be interesting to report the study in educational contexts for these professionals.

I denna studie har jag beskrivit delar av socialarbetares emotionella arbete i mötet föräldrar och/eller barn. Jag undersöker på vilket sätt personer som jobbar i eller i anslutning till socialtjänsten arbetar emotionellt i mötet med sina klienter, samt hur detta påverkar dem. Jag har även undersökt huruvida stöd från kolleger och ledning underlättar det emotionella arbetet. Studien har genomförts med utgångspunkt i emotionssociologisk forskning. De teoretiska begrepp som studien utgår från är framförallt emotioner, emotionellt arbete, tillit samt emotionshantering. Detta för att skapa förståelse för intervjupersonernas emotionella situation på arbetsplatsen. Arbetet har genomförts med hjälp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna är personer som jobbar inom eller i anslutning till socialtjänsten, direkt eller indirekt med barn och familjer. De huvudsakliga resultaten visar att socialarbetarna väljer de att försöka trycka bort sina egna emotioner i mötet med klienter. Detta kan de ta igen i efterhand exempelvis genom att diskutera med sina kolleger, och att släppa fram känslor exempelvis genom att gråta. En svårighet de upplever är att inte bara behöver hantera sina egna emotioner, utan även klienternas.Socialarbetarna påverkas av arbetet genom att de har svårt att släppa arbetet på fritiden och har ibland sömnsvårigheter. De upplever ett stort ansvar som kan vara svårt att släppa. De menar trots allt att det egna livet ändå rullar på, vilket gör att de lär sig hantera tankar på jobbet med tiden och mer erfarenhet.Nära relationer till kolleger är viktiga för välmåendet, medan relationer till chefer tycks vara sekundärt i den aktuella studien. Goda relationer på arbetsplatsen tycks underlätta de svårigheter som kan uppstå. De hanterar sina känslor på olika sätt, men att ha avlastning av kolleger och i form av handledning tycks vara två av de viktigaste delarna. / In this study I have described parts of social workers emotional labout i the meeting with parents and/or children. I have studied the way people who work with social services work with their emotions in relations with the clients, and how this effects the social workers. I also studied in what way support from colleagues and manegement can help with the emotion labour. The study has been implemented with the base in sociologic research with emotions in centre. The theoretic concepts that has been used is first and foremost emotions, emotional labour, trust and handling emotions. I have used these concepts to try and create understanding for the inteviewees emotional situation in the workplace. In this study I have done six semi-structured interviews. The interviewees is people who work with or in close contact to the social services, direct or indirect with children and families. The primary results shows that social workers chose to try and hide their own emotions in the meeting with clients. They can compensate this afterward, for example by talking with colleagues, and let their emotions some forward for example by crying. One thing they say is hard is dealing with not only their own emotions, but also the clients.The social workers are affected by their work in the way that they have a hard time to let the work go when they go home for the day, and sometimes they have trouble sleeping. They experience a big responsability that can be hard to let go. Although, they say their own life runs it course, which makes it easier to learn to handle thoughts about work. Time and experience also helps. Close relationships to colleagues are important for their wellbeing, but the relation to manegers seems to be less important in this study. Good relations on the workplace seems to make hardships easier. They handle their emotions in different ways, but support by colleagues and by guidance appears to be two of the most important parts.

Att behöva hantera andra människors emotioner samtidigt som arbetaren förväntades kunna reglera sina egna emotioner i arbetet kunde i många arbetssituationer upplevas som påfrestande. Syftet med studien var att undersöka hur det är för anställda att arbeta med människor som befinner sig i utsatta situationer. Forskningsstudien tittade även närmare på emotionell påverkan och interaktion i den professionella arbetsrollen. Studien var kvalitativ där 10 personer intervjuades semistrukturerat. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analysmetod. Studiens resultat visade att en känslomässig konflikt uppstod i arbetssituationer där den anställda upplevde känslor som ofta inte kunde uppvisas utåt på grund av att en bestämd interaktion och uppträdandeform ingick i arbetsrollen. Effekten blev att arbetaren endast visade upp sina känslor på en ytlig nivå (surface acting) utan att ta del av känslan på djupet. Ytterligare resultat var att arbetaren förväntades se på arbetssituationer utifrån ett större perspektiv. Detta skedde på sättet att arbetaren ska kunna sätta sig in i andra människors känslor. Exempelvis genom att lyssna, ta emot och bekräfta. Detta kunde upplevas som emotionellt ansträngande i längden. En majoritet kunde känna en utmattning när de kom hem från sitt arbete, men ingen utbrändhet har visats i den här studien. / Having to deal with other people's emotions at the same time as the worker was expected to be able to regulate their own emotions at work could in many work situations be perceived as stressful. The purpose of the study was to investigate what it is like for employees to work with people who are in vulnerable situations. The research study also looked more closely at emotional impact and interaction in the professional work role. The study was qualitative where 10 people were interviewed in a semi-structured way. The empirical material was analyzed using a thematic analysis method. The results of the study showed that a feeling of conflict arose in work situations where the employee experienced emotions that often could not be expressed outwards due to a determined interaction and form of behavior being included in the work role. The effect became that the worker only showed their feelings on a superficial level (surface acting) without taking part in the feeling in depth. An additional result was that the worker was expected to look at work situations from a larger perspective. This was done in the way that the worker should be able to understand other people's feelings. For example, by listening, receiving and confirming. This could be experienced as emotionally exhausting in the long run. A majority could feel exhausted when they came home from work, but no burnout has been shown in this study.

Denna studie har, utifrån den hermeneutiska traditionen, utförts på en psykiatrisk verksamhet i syfte att nå en förståelse för vad det på mikronivå kan innebära att arbeta emotionellt. Inledningsvis fördjupade vi oss i vetenskapliga artiklar vilka gav oss verktyg att arbeta med för att öka förståelsen av fältet. Detta uppmärksammade viktiga faktorer som betydelsen av samarbete, gemenskap och emotionshantering som de anställda utför. Psykiatrin betraktas som ett emotionellt arbete vilket gör att de anställda kan påverkas av de starka emotioner som råder. Den känslomässiga karaktären kan medföra ett behov för den anställde att hantera sina emotioner i syfte att undvika den eventuella belastningen det kan innebära. Strategier de anställda använder sig utav kan exempelvis vara genom deras förhållning gentemot patienterna och emotionerna, det samarbete som återfinns bland kollegorna samt de interaktionsritualer de ingår i. Vårt empiriska material samlades in genom kvalitativa intervjuer som sedan studerades utifrån teorierna kring emotionellt arbete, interaktionsritualer och effektiva team. Detta, tillsammans med vetenskapliga artiklar, gav oss material för att kunna besvara vår frågeställning. / This study has, based on hermeneutic science, taken place in a psychiatric workplace in order to reach an understanding of what it can imply on micro level to work in such organizations. We initiated the study by reading scientific articles in order to increase our understanding of the field which also gave us tools to work with. This brought up the significance of collaboration and solidarity in the workplace and also the management of emotions the employees performs as important components for the study. The psychiatry is seen as an emotional labor which implies that employees may be affected by the strong emotions that are found at work. The emotional nature may imply the need for the employees to manage their emotions in order to avoid the possible impact it might entail. Their attitude towards patients and emotions along with the interaction rituals and collaboration within the workgroup are examples of strategies the employees use to manage the emotions. This stated above was studied based on the theories of emotional labor, interaction rituals and effective teams. This, along with scientific articles and qualitative interviews, gave us material to reach a result.

År 2006 kom ett riksdagskrav till Polismyndigheten om att implementera handledningssamtal i syfte att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. Tre år senare hade det inte utförts i någon större utsträckning och Rikspolisstyrelsen förklarade situationen med ekonomisk resursbrist. I den händelsestyrda och ofta påfrestande miljö svenska poliser arbetar i är samtalsstöd en viktig faktor för emotionell bearbetning. Studiens syfte var att nå ökad kunskap om stödsamtal som verktyg inom Polisen genom att undersöka svenska polisers uppfattningar om stödsamtal och hur dessa tillämpas. Grundad teori har varit den metodologiska utgångspunkten. 5 semistrukturerade intervjuer med intervjuguide genomfördes; 2 deltagare är kvinnor och 3 är män. Resultatet visade att organisatoriska förutsättningar är centralt för chefers skapande av en trygg grupp och miljö för medarbetarnas upplevda möjlighet att uttrycka känslor i. Formellt samtalsstöd används främst för att behandla praktiska frågor efter en svår händelse, medan informella samtal är den huvudsakliga arenan för emotionsbearbetning. Stödsamtalets funktion för polisyrket kan förstås av kärnvariabeln ”upprätthållande av den emotionella organisatoriska normen genom organisationskultur”. Studiens praktiska implikationer är att medvetandegöra chefer om deras roll i att en miljö som är positiv för samtalsklimatet. Vidare forskning skulle kunna fortsatt intressera sig för den sociala anpassning som sker till följd av polisens organisationskultur. / In 2006, the Swedish parliament demanded of the Police Authority that counseling be implemented as means of improving the psychosocial working environment. In 2009, it had not been executed to any greater extent due to lacking financial resources. In the operational environment in which police officers work, counseling is an important factor in emotional processing.  The aim of this study was to attain knowledge of how counseling can be used within the Police force by studying Swedish police officers’ perception of counseling and its application. Grounded theory has been the methodological approach. Five semi-structured interviews were conducted; two participants were women, three were men. The results showed that organizational conditions are key in police managers’ shaping of a group, and of an environment for the coworkers' perceived opportunity to express feelings. Formal counseling is used mainly to deal with practicalities after a difficult incident, whilst informal dialogue is the main arena for emotional processing. The role of supportive counseling in the police force can be understood by the core variable ”the upholding of the emotional organizational norm through organization culture”.  The practical implications of this study are to increase police managers’ awareness of their role in shaping a positive environment for the conversation climate. Further research could look into the social adaptation that occurs as a result of the organization culture within the police force.

Familjeutredare på akut- och utredningshem är en yrkesgrupp som arbetar med utredning av föräldrars omsorgsförmåga. I arbetet träffar familjeutredaren dagligen människor som befinner sig i svåra livsskeenden. Detta ställer krav på familjeutredarens förmåga att hantera emotioner. Studiens syfte var att bidra till en djupare förståelse för familjeutredares emotionella lönearbete, vilka emotionella krav som ställs och hur de hanterar det. Studien utgick från Grundad teori (GT) och datainsamling innefattade sju semistrukturerade intervjuer. Studien resulterade i en teoretisk modell där utgångspunkten var ett emotionellt lönearbete som präglas av en moralisk konflikt. Det centrala i modellen är att arbetet kräver å ena sidan en balansering av förväntningarna på ett moraliskt upprätthållande arbete och å andra sidan det moraliska ifrågasättande som arbetet väcker. För att balansera denna konflikt använder sig familjeutredarna av emotionsstrategier. / Child protection investigators are an occupational group who investigates parentsability to take care of their children. In their everyday work child protection investigators meet parents who find themselves in a difficult life situation. The investigator must therefore have the ability to manage emotions. The aim of this study was to contribute to a deeper understanding of child protection investigators emotional labor, their emotional demands and how they handle them. The methodology used in this study was Grounded theory (GT). Data were collected from seven informants. The findings show that child protection investigators' emotional labor is characterized by a moral conflict. This conflict arises when child protection investigators start questioning the bases of their work. To balance this moral conflict they use emotion strategies.