Syftet med denna studie är att med hjälp av en kvalitativ intervjustudie ta reda påvilka kunskaper som undervisning i bildämnet ger eleverna, vilken betydelseämnet har i skolan och för elevernas framtid. Studiens frågeställningar som blirbesvarade är varför man undervisar i bild och vilka praktiska respektive kognitivafärdigheter eleverna får möjlighet att utveckla inom bildämnet. Den tidigareforskningen fokuseras på synen av bildämnet, dess roll i barns och ungasutbildning, samt de färdigheter bildämnet kan bidra till att utvecklas hos eleven. Imetodavsnittet redogörs för studiens kvalitativa studie som baseras på tresemistrukturerade intervjuer, urvalet och studiens genomförande samt att studiensbearbetning av empiriskt material och analysmetod presenteras. Det empiriskamaterialet analyserades genom en fenomenografisk analysmetod, vilken fokuserarpå de betydelser en företeelse eller objekt ges, samt hur olika perspektiv avhändelser eller av objektet förknippas med varandra. I resultat och analyspresenteras och analyseras studiens empiriska material. Analysen är indelad i dekategorier som användes i den fenomenografiska metoden, som är relevanta tillstudiens syfte och frågeställningar. Resultatet av studien visar att de deltagandelärarna lär ut olika kognitiva förmågor. Studien visar också att lärarna har olikauppfattningar om bildämnets syfte i skolan och ämnets relevans för eleverskommunikativa förmåga. En slutsats jag drar av studien är att alla lärare bör hakunskaper om bildämnets roll för elevers utbildning, identitet och medborgerligarättigheter.

Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares uppfattningar kring barns praktiska färdigheter i utbildningen samt hur de skapar förutsättningar och möjligheter till barns lärande inom praktiska färdigheter. Våra frågeställningar är: Hur beskriver förskollärare praktisk färdighet i förskolan? Hur skapar förskollärare förutsättningar och möjligheter för barns utvecklande av praktiska färdigheter?Studiens metod är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk ansats, där den empiriska datan inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. I resultatet framkom det att fenomenet praktisk färdighet är ett mångtydigt begrepp. Det är ett begrepp som består av många olika delar som skapar en helhet i form av en individs praktiska färdighet, såsom motoriska färdigheter, sociala färdigheter, självständighet och ansvarstagande samt förmågan att veta hur, vad och varför. Det visade sig att förskollärare behöver reflektera och diskutera vad färdigheten innebär för dem, i syfte för att kunna skapa förutsättningarna och möjligheterna till att barn utvecklar en praktisk färdighet. Flera förskollärare betonar betydelsen av deras eget förhållningssätt och arbetssätt med utgångspunkt i barns intresse och behov.

Coronapandemin bröt ut våren 2020 och universiteten tvingades till undervisning på distans. Inom ingenjörsprogrammen tränar studenter sina praktiska färdigheter genom praktiska moment. I samband med distansundervisningen har även praktiska moment utförts på distans. I uppdrag från ITM-skolan syftar detta examensarbete till att undersöka studentupplevelsen av undervisningen under pandemin, när det gäller de praktiska momenten. För att undersöka detta, syftar arbetet vidare till att undersöka mängden praktiska moment som ingick i ingenjörsprogrammen Civilingenjör och Lärare, inom Energi och Miljö, (CLGYM TEMI) samt Civilingenjör i Energi och Miljö (CENMI). Vidare syftar arbetet till att undersöka hur de praktiska momenten har genomförts under COVID-19 pandemin. Bland annat studerades kommunikationen, samarbetet och återkopplingen. Utvecklingsdelen i detta examensarbete innefattas av att skapa ett stödmaterial till ITM-skolan med förbättringsförslag, baserat på studenternas upplevelse av praktiska moment samt forskning. Kursanalyser genomfördes av programmen CLGYM TEMI och CENMI för att kartlägga mängden praktiska moment som ingick. Studentupplevelsen och data om hur de praktiska momenten utfördes under pandemin, samlades in med hjälp av en enkät, som delades ut till studenter på KTH och besvarades av totalt 69 studenter. Enkäten var uppdelad i praktiska moment under pandemin, kommunikation, återkoppling, samarbete och praktisk träning på KTH. Genom enkätresultaten samt tidigare forskning om distansundervisning, sammanställdes ett stödmaterial med förslag som kan vara av användning vid en övergång från traditionell klassrumsundervisning till distansundervisning. Resultatet visade att CENMI hade fler planerade praktiska moment i utbildningen än vad CLGYM TEMI hade. Det bekräftades av enkätsvaren, där CLGYM TEMI studenter upplevde att det inte alls gavs tillräckligt med praktiska moment inom deras utbildning. Enkäten visade även att uppdelning i mindre grupper var den vanligaste åtgärden vid praktiska moment som utfördes fysiskt. Den vanligaste ersättningen för praktiska moment som utfördes på distans, var en digital omställning. Studenterna visade sig vara mer nöjda med samarbetsfaktorn av undervisningen, i jämförelse med återkopplingsfaktorn som de var minst nöjda med, under pandemin. Slutligen upplevde studenterna i stort sett att de praktiska momenten på distans inte har varit givande, då de saknat handlaget som tränas vid utförandet av praktiska moment. KTH behöver utveckla verktyg för att möjliggöra bättre ersättningar till praktiska moment på distans. Förslag är direktsända laborationer, fjärrstyrda laborationer (i mån om underhållskostnader), exkursioner och fältövningar med VR eller 360o-teknik samt elektroniska fältövningar och exkursioner. / The corona pandemic broke out in spring 2020 and universities were forced to turn to remote education. The engineering programs are characterized, among other things, by practical classes that develop the students' practical skills. The transition to distance education has led to practical exercises being carried out remotely. Commissioned by the ITM School, this thesis is aimed at examining the student experience of education during the pandemic, in terms of the practical exercises. To investigate this, the work is further aimed at examining the amount of practical training that is included in the engineering programs Master of Science and education in Energy and Environment and Master of Science in Energy and Environment (CLGYM TEMI). Further, the work aims at examining how the practical exercises have been carried out during the COVID-19 pandemic. Among other things, factors such as communication, collaboration and feedback were studied. The development part of this thesis involved the creation of a support material for the ITM School. The support material included improvement proposals, based on the students' experience of taking practical classes, during the pandemic, and also based on research. The course analyses were carried out on the programs CLGYM TEMI and CENMI to map the number of practical classes that were included. The student experience and data on how the practical exercises were carried out during the pandemic were collected with the help of a survey, which was distributed to students at KTH and was answered by a total of 69 students. The survey was divided into practical parts during the pandemic, communication, feedback, cooperation and practical training at KTH. Through the survey results and previous research on distance learning, a supporting material was compiled with suggestions that could be used in a transition from traditional classroom teaching to distance learning. The result showed that CENMI had more planned practical exercises in the program than CLGYM TEMI had. This was confirmed by the survey responses, where CLGYM TEMI students felt that there was not enough practical experience in their education at all. The survey also showed that division into smaller groups was the most common measure in practical operations performed physically during the pandemic. The most common replacement for practical exercises performed remotely, was the digital version. Students were more satisfied with the collaborative factor of the teaching, in comparison to the feedback factor that they were least satisfied with, during the pandemic. Finally, the students largely experienced that practical exercises at a distance has not been rewarding, as they lacked the practical touch that is trained in the performance of practical exercises. KTH needs to develop tools to enable better compensation for practical moments performed remotely. Proposals include live laboratory work, remote-controlled laboratory work, excursions and field exercises using VR or 360o technology, as well as electronic field exercises and excursions.