Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har nedsatta kognitiva förmågor och bristande interaktions- och kommunikationsförmågor, vilket leder till svårigheter i aktiviteter ihop med andra i skolmiljön. Kognitiva dysfunktioner leder till delaktighetsinskränkning och påverkar aktivitetsutförande i vardagsaktiviteter samt skolaktiviteter. Skolmiljön och skolaktiviteter är inte individanpassade vilket skapar problem i aktivitetsutförande för elever med olika funktionshinder. Syftet var att undersöka vilka interventioner som påverkar aktivitetsutförandet i skolan för barn med ADHD eller AST. Datainsamlingen utfördes i databaserna Web of science, PsycInfo, ERIC, PubMed och AMED och resulterade i 17 vetenskapliga artiklar. Efter analys skapades tre teman som benämns kognitiva interventioner, sensoriska interventioner samt utbildning och samverkan. I resultatet beskrivs att interventioner i skolan fokuserar på att förbättra elevernas kognitiva strategier, förändra beteenden och vikten av samverkan och utbildning. Hjälpmedel och miljöanpassningar ger i kombination med strategier och beteendeförändringar förbättrat aktivitetsutförande och en ökad delaktighet i skolaktiviteter.

Syftet med denna studie är att med hjälp av en kvalitativ intervjustudie ta reda påvilka kunskaper som undervisning i bildämnet ger eleverna, vilken betydelseämnet har i skolan och för elevernas framtid. Studiens frågeställningar som blirbesvarade är varför man undervisar i bild och vilka praktiska respektive kognitivafärdigheter eleverna får möjlighet att utveckla inom bildämnet. Den tidigareforskningen fokuseras på synen av bildämnet, dess roll i barns och ungasutbildning, samt de färdigheter bildämnet kan bidra till att utvecklas hos eleven. Imetodavsnittet redogörs för studiens kvalitativa studie som baseras på tresemistrukturerade intervjuer, urvalet och studiens genomförande samt att studiensbearbetning av empiriskt material och analysmetod presenteras. Det empiriskamaterialet analyserades genom en fenomenografisk analysmetod, vilken fokuserarpå de betydelser en företeelse eller objekt ges, samt hur olika perspektiv avhändelser eller av objektet förknippas med varandra. I resultat och analyspresenteras och analyseras studiens empiriska material. Analysen är indelad i dekategorier som användes i den fenomenografiska metoden, som är relevanta tillstudiens syfte och frågeställningar. Resultatet av studien visar att de deltagandelärarna lär ut olika kognitiva förmågor. Studien visar också att lärarna har olikauppfattningar om bildämnets syfte i skolan och ämnets relevans för eleverskommunikativa förmåga. En slutsats jag drar av studien är att alla lärare bör hakunskaper om bildämnets roll för elevers utbildning, identitet och medborgerligarättigheter.

Syftet med studien är att beskriva och analysera vilka synsätt förskollärare har gentemot högläsning och hur de relaterar högläsningen till förskolebarns språkutveckling. Studiens frågeställningar är följande: Hur arbetar förskollärarna med högläsning? Vilken betydelse ger förskollärare till högläsningen för att stimulera förskolebarns språkutveckling? Vi som format denna studie har valt att använda oss av en enkät med öppna frågor i ett kvalitativt syfte som metodval. Enkäten innehöll 12 frågor kring förskollärarnas uppfattningar, förhållnings- och synsätt gentemot högläsningens funktioner till barns språkutveckling. Frågorna är utformade utefter studiens syfte och frågeställningar. Med hjälp av respondenternas tankar och åsikter kring högläsning har vi som framställt denna studie erövrat en djupare förståelse för högläsningens inflytande för barns språkliga lärande och innebörden av aktivitetens planering, utformande samt innehåll. Slutsatsen är att högläsningen är ett språkfrämjande arbetssätt för att stimulera och utveckla barnens språkliga lärande. Inom högläsningen innefattas det olika metoder såsom: digitala verktyg, QR-koder, läspåsar och varierande barnlitteraturer. Med hjälp av de olika metoderna som beskrivs i resultatkapitlet främjas både förskollärarnas arbetssätt och barnens delaktighet i deras språkliga utveckling.