Syftet med studien är att beskriva och analysera vilka synsätt förskollärare har gentemot högläsning och hur de relaterar högläsningen till förskolebarns språkutveckling. Studiens frågeställningar är följande: Hur arbetar förskollärarna med högläsning? Vilken betydelse ger förskollärare till högläsningen för att stimulera förskolebarns språkutveckling? Vi som format denna studie har valt att använda oss av en enkät med öppna frågor i ett kvalitativt syfte som metodval. Enkäten innehöll 12 frågor kring förskollärarnas uppfattningar, förhållnings- och synsätt gentemot högläsningens funktioner till barns språkutveckling. Frågorna är utformade utefter studiens syfte och frågeställningar. Med hjälp av respondenternas tankar och åsikter kring högläsning har vi som framställt denna studie erövrat en djupare förståelse för högläsningens inflytande för barns språkliga lärande och innebörden av aktivitetens planering, utformande samt innehåll. Slutsatsen är att högläsningen är ett språkfrämjande arbetssätt för att stimulera och utveckla barnens språkliga lärande. Inom högläsningen innefattas det olika metoder såsom: digitala verktyg, QR-koder, läspåsar och varierande barnlitteraturer. Med hjälp av de olika metoderna som beskrivs i resultatkapitlet främjas både förskollärarnas arbetssätt och barnens delaktighet i deras språkliga utveckling.

Världen har alltid varit social och miljömässigt föränderlig, men den post modernalivsstilen och ingripandet på naturens rytmer har påskyndat den omvälvande förändringensom vi upplever idag. Klimatförändring och miljöförstörelse i denna bemärkelse har attgöra med den samtida sekulära förståelsen av människans relation till naturen och denonödiga utvinningen av naturliga resurser. Klimatrörelsen med utgångspunkt ivetenskapliga och traditionella kunskaper utvecklar en ideologisk plattform och enekologisk helhetssyn för att förändra tanke- samt handlingsmönster, och motverkaklimatförändringens förödelser som ett preludium i skapandet av en hållbar framtid. Syftet med denna studie är att kartlägga de filosofiska spår av urfolks visdomar som kanfinnas i dagens klimatrörelsers principer och övertygelser. Ett annat syfte är att reda utden traditionella filosofins roll i de nutida progressiva sociala rörelserna samt att avgöraom dessa världsbilder utgör relevanta tillägg eller alternativa till ett nytt perspektiv somkan leda mänskligheten ur en överhängande klimatkollaps. För att uppnå syftet med denhär studien har en resumé av olika urfolks världsbilder samt av samtida miljö-ochklimatrörelser verksamma i Sverige och i världen insamlats. Den kvalitativa metoden iform av en diskursanalys används i undersökningen för att koppla materialet till de temansom undersöks och dra fram ett nyanserat resultat. Resultatet visar att ekologiska idéer om att se världen som ett sammanlänkat system, attrespektera och bevara mångfald och återställa balans och harmoni med naturen ärfilosofiska beståndsdelar som kan spåras till urfolks världsbilder. Dessa kopplas dessutomtill principer och miljömässiga ståndpunkter hos de olika grenarna av de nutida klimatrörelserna. Det faktum att dessa filosofiska element inspirerar till en miljömässigt sundlivsstil och en hållbar utveckling gör detta till relevanta alternativa/tillägg till modernttänkande och livsstil. En kort analys och tillämpning av undersökningens resultat medutgångspunkt av Durkheims teori The social as sacred bekräftar den traditionellafilosofins giltighet och relevans i dagens miljö och sociala verklighet.