<p>Flera internationella studier har visat att elever i åldrar som motsvarar Sveriges gymnasienivå har svårt att förstå genetiska begrepp. Den främsta orsaken till detta är begreppens abstrakta karaktär. Syftet med den här studien är att skapa en webbaserad övning som konkretiserar de biomolekylära begreppen associerade med det centrala dogmat. I övningen studeras en människlig gen och dess transkript på nukleotidnivå och tillhörande proteiner på aminosyranivå. Genom att navigera i en publik gendatabas får eleverna följa det genetiska informationsflödet från gen till protein via omoget och moget mRNA. Övningen ger också ett exempel på kopplingen mellan genotyp och fenotyp. En första version av övningen testades på 29 elever varav 22 genomförde ett kunskapstest före och efter övningen och 28 deltog i en enkätundersökning om deras inställning till övningen. Dessutom intervjuades tre biologilärare på gymnasienivå. Övningen modifierades utifrån testresultaten, elevernas svar i enkätundersökningen och lärarnas kommentarer. Framförallt var det proteinets koppling till genen och sambandet mellan genens kodon och proteinets aminosyror som behövde förtydligas i övningen. Den slutliga versionen av övningen är inkluderad i denna uppsats.</p>

Den här uppsatsen handlar om en viktig aspekt i instrumentalundervisningen - övning. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns någon viss ålder då man lär sig att öva,hur det går till, om man övar för någons skull och vad man måste ha lärt sig för att kunna öva. Undersökningen bygger på elva intervjuer med högskolestuderanden på musiklärarprogrammetsom har intervjuats om sin väg till den övning de har idag. Undersökningen visar att resultatet av processen att lära sig öva kommer ganska sent imusikutbildningen samt att de intervjuade studenterna har liknande orsaker till att de börjadeöva mer metodiskt. Orsakerna visade sig vara bland annat sökningar till nya utbildningar, elleren önskan att utvecklas mer på sitt instrument. / This essay focuses on an important aspect of teaching an instrument, namely practicing.The purpose is to study if there is a certain age at which instrumental students learn how topractice, how the learning takes place, if the way they learn how to practice is influenced bysomeone other than themselves and what they need to learn in order to practice. The survey is based on eleven interviews with college students in the Music TeacherEducation Program. The students were interviewed about how they learned to practice theway they practice today. The survey indicates that the effects of learning how to practice are manifested rather late inthe music career, and that the reasons for practicing in a more methodical manner aresomewhat similar among the students. Examples of motivation to practice are plans to gainadmission to a new institution, or a wish to develop instrumental skills.

Syftet med studien är att undersöka olika gitarrtekniker samt min egen tekniska utveckling med tonvikt på metodik och progression. Studiens teoretiska perspektiv är designteori och dess frågeställningar lyder: Vilka resurser använder jag när jag övar på några specifikt utvalda gitarrtekniker? På vilka sätt kan jag använda dessa resurser i undervisning? Under 8 veckor fokuserade jag intensivt på min egen teknikutveckling och att övningen skulle vara kvalitativ. Jag använde mig av loggbok, metronom, video och uppsatta mål för att nå en teknisk utveckling. Resultatet presenteras med hjälp av två teman: Resurser för kvalitativ teknikövning och Resurser för undervisning i elgitarrteknik. Under dessa teman beskrivs hur tekniska tillkortakommanden synliggörs och hanteras samt hur jag kan använda denna kunskap för att bidra till en utveckling av elevers eventuella tekniska problem. I diskussionen beskrivs resurser för att öva teknik samt resurser för elevanalys. / The purpose of this study is to examine the different guitar techniques as well as my own technological development with emphasis on methodology and progression. The theoretical perspective is design theory and the research questions are: What resources do I use when practicing some specifically selected guitar techniques? How can I use these resources in teaching? During the eight weeks, I intensely focused on my own technology development using logbook, metronome and video, with the goal to achieve technological development. The results are presented by two themes: Resources for the qualitative technique training and Resources for the teaching of guitar technique. These themes describe how my own technical shortcomings become visible and managed and how I can use this kind of knowledge to contribute to the development of students' potential technical problems. The discussion describes the resources to practice techniques and resources for student analysis.

Flera internationella studier har visat att elever i åldrar som motsvarar Sveriges gymnasienivå har svårt att förstå genetiska begrepp. Den främsta orsaken till detta är begreppens abstrakta karaktär. Syftet med den här studien är att skapa en webbaserad övning som konkretiserar de biomolekylära begreppen associerade med det centrala dogmat. I övningen studeras en människlig gen och dess transkript på nukleotidnivå och tillhörande proteiner på aminosyranivå. Genom att navigera i en publik gendatabas får eleverna följa det genetiska informationsflödet från gen till protein via omoget och moget mRNA. Övningen ger också ett exempel på kopplingen mellan genotyp och fenotyp. En första version av övningen testades på 29 elever varav 22 genomförde ett kunskapstest före och efter övningen och 28 deltog i en enkätundersökning om deras inställning till övningen. Dessutom intervjuades tre biologilärare på gymnasienivå. Övningen modifierades utifrån testresultaten, elevernas svar i enkätundersökningen och lärarnas kommentarer. Framförallt var det proteinets koppling till genen och sambandet mellan genens kodon och proteinets aminosyror som behövde förtydligas i övningen. Den slutliga versionen av övningen är inkluderad i denna uppsats.

This text is a personal reflection on my examination concert that took place on 17th May 2014. Instead of just preparing and performing a concert and then moving on to new projects, the writing of this text offered me a chance and an obligation to thoroughly reflect upon my work. I will shortly motivate how I made my choice of repertoire and why I chose the particular pieces. I wanted to make up an interesting program of pieces of different character. I also wanted to find pieces that would challenge me in different ways. I will then write about each piece and discuss the problems and challenges I had to solve and find a solution to. I will have a slightly different approach when discussing the different pieces. Regarding Alkan, after a brief introduction to the composer and the piano symphony, I will mainly focus on how to deal with and tackle the complex and highly demanding piano writing. Concerning the piano pieces by Pörn I will write about the emergence of them and describe them briefly. As I have had the opportunity to consult the composer while preparing his music, our cooperation has not only enabled me to get a detailed insight to his music, but it has also resulted in the composer making changes and rewriting certain passages. I will present some of these modifications, which for the most part appeared in the etudes. When it comes to the trio by Brahms, I will give an overview of some of the challenges in the piece, concerning ensemble playing and technically demanding passages in the piano part. Thereafter I will analyse the concert, first by writing about the impressions I had during and immediately after the concert, then by writing about the observations I gathered from listening to the recording. I found out that, in order to find solutions for certain interpretational or technical challenges, one needs to go beyond the printed score to find meaning, in other words, what it is that the composer wants to say. Sometimes there can be a discrepancy between the composer’s musical message and his suggestion of its execution. In some cases the performer has to decide whether he wants to carry out the composer’s instructions to the letter, or rather to find an own way of delivering the musical message. / <p>Christoffer Pörn: Tre berättelser för piano</p><p>Johannes Brahms: Trio för piano, klarinett och cello op 114</p><p>Christoffer Pörn: Tre etyder för piano</p><p>Charles-Valentin Alkan: Symfoni för piano op 39 </p><p>Medverkande: Anna Lisa Mühlig - klarinett, Jessie Liu - cello</p>

In this study I research and reflect on the way I have been practicing with my saxophone, how I have been collaborating with others and how I’ve worked with performance during my two master years, with a focus on improvisation. The study is a presentation of my Professional Integration Project on NAIP-European Master of Music-program. I have had many different projects that will be presented. By playing, listening, and analyzing free improvisation I wanted to learn more about myself as a musician and about improvisation in general. I am also going to present individual exercises for improvisation I’ve been using, as well as exercises for group improvisation. I am going to present time-lines of events to see how one thing leads to another. I will present the product of a piece with improvised aspects, that led me and my collaborators to find our own ways of rehearsing. By summarizing the many aspects, I present my findings by describing what I want to learn, and how I want to learn it, and how I’ve been working with free improvisation groups and music collaboration, and what is important for me while performing improvisations. The findings of my studies suggest that I have developed my improvisational skills by playing free improvisation and doing exercises. My projects has also shown that you can combine written music with improvisational aspects in a classical setting by using different ways of rehearsing. Lastly, I found that it is important that, while improvising, musicians have a total mental presence to avoid energy loss in the music. / <p>Självständiga arbete, Master, 40 hp.</p><p>Program examenskonsert:</p><p>ImprovisationKvintett</p><p>Jesper Eriksson saxofon, Linnea Andreassen röst, Maiju Kopra röst, Viktor Rydén röst, Amanda Larsson röst.</p><p>Jesper ErikssonKvartett (2014), uruppförande</p><p>Alexander Rydberg violin, Jesper Eriksson saxofon, Emma Augustsson cello, Anton Svanberg tuba.</p><p>ImprovisationTrio</p><p>Jesper Eriksson saxofon, Jaan Krivel röst och klarinett, Kristoffer Linder slagverk</p><p>Extranummer: Friimprovisationsorkester</p><p>Jesper Eriksson saxofon, Alexander Rydberg violin, Emma Augustsson cello, Anton Svanberg tuba, Linnea Andreassen röst, Maiju Kopra röst, Viktor Rydén röst, Amanda Larsson röst, Jaan Krivel röst och klarinett, Kristoffer Linder slagverk, Bernhard Greter piano.</p>

Studiens syfte är att se hur jag som trumslagare arbetar – och upplever arbetet – med att förbättra min förmåga att improvisera med en tydlig röd tråd. Under cirka tre månader video- och loggboksdokumenterade jag min övning för att se vilka metoder och strategier som användes för att utveckla det solistiska improvisationsspelet. I resultatet framgår att begräsningar är ett viktigt och flitigt använt verktyg under övningen. Genom att sätta upp ramar för improvisationen ökade min förmåga att bli medveten om vad som spelades och jag hade därför större kontroll över mitt spel vid speltillfället. I de fall då något tekniskt svårt övades användes två metoder, att öva en längre figur långsamt eller en del av figuren snabbt. Båda dessa användes framgångsrikt. I diskussionen ställer jag mina egna resultat i relation till annan litteratur och forskning på området. Jag analyserar även delar av mitt resultat ur ett fenomenologiskt perspektiv. / The purpose of this study is to examine how I, as a drummer, practice in order to improve my ability of improvising a clear idea. During approximately three months I videotaped and kept a logbook of my practice to find which methods and strategies were used to improve my improvisational solo performance. The result shows that the use of limitations is a powerful and frequently used tool during the practice. By implementing restrictions on the improvisation, my awareness of what I played increased granting me greater control of my performance. When something technically challenging was practiced two methods were used, to practice a longer passage slowly or a part of the passage fast. Both were used successfully. In the discussion I compare my own results with those of other literature and research on the subject. I also analyze parts of my result from a phenomenological point of view.

I denna undersökning har jag studerat hur violinstudenter på högskolenivå resonerar kring sina övningsmetoder och vilka förberedelser, metoder och mentala strukturer de anser vara bäst för att lyckas med sin övning. Jag har även undersökt vilka metoder de anger att de använder för att stärka sitt självförtroende och hur de anser sig påverkas av stress. Datainsamlingen har skett genom fyra kvalitativa intervjuer med violinstudenter när de var under slutfasen av sina studier vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Resultatet från intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av teorier från tidigare forskning om violinmetodik och mental träning. Studiens viktigaste resultat är att undersökningsdeltagarna angav en faktor som helt väsentlig för att lyckas med sin övning vilket är vikten av att ha mål i sin övning. De menade även att ett musikaliskt mål leder till bättre övning än ett speltekniskt mål, att det går att lyckas genom att undvika att misslyckas och att det är viktigt för självförtroendet att reda ut osäkerheter i repertoaren. De menade även att förmågan kunna spela ut är viktigt för att lyckas med övningen samt att olika nivåer i grundteknik mellan lärarstudenter och musikerstudenter tycks påverka övningens kvalitet.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur jag med hjälp av den kognitiva neurovetenskapens forskning om hjärnans koncentrations- och uppmärksamhetsförmåga, kan förbättra och effektivisera min instudering och framförandet som pianist av tre verk med tre skilda speltekniska krav från tre olika tidsepoker. Jag har strävat efter att hitta metoder för att kontrollera min koncentration och uppmärksamhet bättre vid övning och framförande. Vidare vill jag genom bredden av repertoaren, skapa en mall som kan hjälpa mig och framtida musiker förbättra spelet genom kontrollerad koncentration vid övning och framförande. I det här arbetet har jag valt tre verk som är skrivna av kompositörerna J.S. Bach, W. A Mozart och F. Chopin. Verken är Preludium och fuga i Bess-dur BWV 866, Sonat nr 4 i Ess-dur och Ballade nr 3 i Ass-dur. Dessa är verk som pianister vid ett eller annat tillfälle spelar och tacklar de eviga svårigheterna som är att behärska polyfonin, artikulationen och flexibiliteten i sitt spel. Jag har skrivit om arbetsminnet roll för koncentrationen och inspirerats och strävat efter att hitta en mall för att kontrollera min koncentration och applicera mallen på verkens svårigheter och vad min lärare föreslagit att jag förbättrar i mitt spel. Mitt arbete har resulterat i att jag utifrån en mall på olika sätt har applicerat forskningen om hjärnans arbetsminne och dess roll för koncentrationen till att hjälpa mig i musicerandet, hur mallen har sett ut för att kontrollera koncentrationen, hur jag har applicerat och arbetat utifrån den i min instudering och framförande och därigenom har kunnat förbättra mitt spel.

Övning är en helt central del av tillvaron för alla som aspirerar att bli professionella klassiska musiker och som med så mycket annat så finns det digitala verktyg avsedda för att underlätta och effektivisera denna process. I studien undersöktes hur applikationen Modacity i kombination med inspelning kan användas och om den erbjöd några fördelar resp. nackdelar under instuderingen av Capriccio da Camera av Berhard Krol. Studien kom fram till att övning med Modacity erbjuder en mängd fördelar gentemot traditionell övning. Framförallt så underlättar applikationens logiska arbetsflöde att uppnå ”flow” och leder till ökad effektivitet i övningen. Den är dock inte en helhetslösning för hela instuderingen av ett nytt stycke och vissa tekniska begränsningar gör att användbarheten minskar något. Sammantaget så är dock applikationen ett potent hjälpmedel och området med mobilapplikationer i övningen kommer säkerligen att fortsätta utvecklas i framtiden.