Betydelsen av god anda och stridsmoral för att nå framgång i strid är vida omskrivet historiskt av såväl fältherrar som krigsvetare. Militärt tänkande har alltid strävat mot att finna svar på hur seger uppnås, vilket renderat i krigföringsprinciper. En av krigföringsprinciperna utgörs av ”Principen om god anda”, vilken innefattar bland annat vilja och stridsmoral. God anda är väl beforskat, men inte ur och mot en svensk kontext. Om god andas betydelse och påverkan för svensk personal i stridssituationer bättre kan förstås kan detta också påverka vikten av att beakta krigföringsprincipen och att ge god anda mer central roll och betydelse. Studiens syfte är att få djupare förståelse för hur god anda uppfattas och värderas hos svensk militär personal med erfarenheter av skarpa stridssituationer. Genom en induktiv ansats, exploration och en empiriskt grundad teori skapas denna förståelse. Resultatet visar att god anda uppfattas och förstås som en förmågeskapande process som utgör grunden till, och har direkt påverkan på enhetens förmåga. Enheter med stridserfarenhet kan nå en djupare god anda, och därmed även nå längre och djupare i den förmågeskapande processen. Resultatet visar även att god anda värderas som en mycket viktig grund till att skapa förutsättningar för effektivitet och framgång i strid. En slutsats är att betydelsen av god anda är undervärderad som krigföringsprincip och förmågeskapande process i svenska doktriner och reglementen. Detta genom att resultatet, styrkt i tidigare forskning, tydligt visar på hur god anda utgör grundfundamentet till effektivitet och förmåga i strid.

Background: The principles of war have a central but debated role in modern doctrine with heritage dating back to Sun Tzu. Despite that the principles are used in several modern doctrines, there is surprisingly little research to be found on these principles. The principles of security and surprise, are both argued as being key components in amphibious operations, though can also be seen as contradictory. Method: This thesis explores the principles of war by studying the theory of security, developing a theory with a set of success factors. These factors consist of physical protection, information supremacy and reserves. Hypothetically, the presence of these factors explains the outcome of amphibious raids. The theory is examined in a qualitative text analysis on two case studies on the raids on St Nazaire and Makin Island where the success factors are tested by a deductive dihedral design. The results open for a final discussion in comparison with Jimmy Johansson’s research of the principle of surprise previously made on the same raids. Results: The results show that security, through the presence of success factors, is positively affecting the outcome of amphibious raids, though further research is necessary. Security and surprise although contradictory can work in synergy with a successful surprise element leading to increased security and information supremacy a prerequisite for surprise.