Under hösten 2007 gjordes en inventering av sötvattensmusslor i vattendrag och sjöar i Västra Götalands län, Sverige. Studien fokuserade på andelen juveniler i förhållande till total populationsstorlek hos ett antal arter, eftersom detta värde antas ge en indikation på föryngringens status inom musselpopulationerna. I detta projekt har fyra av de lokaler som studerades år 2007 besökts på nytt och en inventering av arten allmän dammussla (Anodonta anatina) har gjorts. Syftet var att se om det har skett någon förändring sedan den förra undersökningen. Har andelen juveniler inom de undersökta populationerna ökat eller minskat? Inventeringen i kombination med de statistiska analyserna kunde inte påvisa någon verklig förändring på någon av lokalerna. Detta innebär att musselpopulationerna på de undersökta lokalerna troligen inte har genomgått någon större förändring i reproduktion 2011 jämfört med 2007.

Storvuxna musslor i sötvatten (stormusslor) kan ha drabbats av en allvarlig tillbakagång i såväl Sverige som hela världen. Tidigare undersökningar i Sverige och andra delar av världen visar på en kraftig tillbakagång och brist på en fungerande föryngring hos arterna flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) och tjockskalig målarmussla (Unio crassus). I tidigare undersökningar i Sverige har fokus främst varit att försöka kartera arternas förekomst och utbredning, men inte dess föryngring. Syftet med denna studie är att undersöka föryngringen av samtliga arter stormusslor i vattensystemen Tidan, Lidan och Mariedalsån i Västra Götalands län. Sju lokaler valdes selektivt ut för att representera några av de bästa i de tre vattensystemen. Inventeringen utfördes främst med vattenkikare men även med luther- räfsa. Sedimentprov utfördes i lokalerna för undersökning av juvenila musslor. Musslorna räknades, artbestämdes, mättes och åldersbestämdes utifrån räknade vinterringar på skalen. Resultatet i studien pekar på att föryngringen är mycket dålig i flertalet lokaler även hos vanligt förekommande arter i landet som allmän dammussla (Anodonta anatina) och spetsig målarmussla (Unio tumidus). Förekomsten av arter stormusslor i lokalerna är dålig och tyder på relativt artfattiga vatten i Tidan, Lidan och Mariedalsån. Då de inventerade lokalerna ska representera några av de bästa i de tre vattensystemen är resultaten på föryngringen i vattendragen mycket oroväckande. Fortsatta studier bör göras på föryngringen i vattendragen för samtliga arter stormusslor i Västra Götalands län, nationellt och internationellt. / Freshwater mussels (Unionoida) may have been substantially reduced in Sweden as well as the whole world. Earlier studies show that the species Margaritifera margaritifera and Unio crassus has been substantially reduced and there are several localities with no reproduction in Sweden and in several other parts of the world. Other species of freshwater mussels in Sweden have not been studied very much and the focus of studies in Sweden has been on the species existence, not their reproduction. The purpose with this study is to examine the existence of reproduction of different kind of freshwater mussels in the water systems Tidan, Lidan and Mariedalsån in Sweden. Seven localities were choosing selective for the study to represent some of the best localities in the water systems. The freshwater mussels were studied on the bottom and in the sediment. The lengths of mussels were measured and the winter rings were counted to estimate the age of the mussels. The result of this study point on a very bad reproduction in several localities even with the most common species in Sweden and the diversity of species are low in the water systems Tidan, Lidan and Mariedalsån. These localities were supposed to represent some of the best localities in the water systems and because of that the result of the bad reproduction is very concerning. More studies of the reproduction of freshwater mussels even the more common species is recommended in Sweden and other countries of the world.

<p>Storvuxna musslor i sötvatten (stormusslor) kan ha drabbats av en allvarlig tillbakagång i såväl Sverige som hela världen. Tidigare undersökningar i Sverige och andra delar av världen visar på en kraftig tillbakagång och brist på en fungerande föryngring hos arterna flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) och tjockskalig målarmussla (Unio crassus). I tidigare undersökningar i Sverige har fokus främst varit att försöka kartera arternas förekomst och utbredning, men inte dess föryngring. Syftet med denna studie är att undersöka föryngringen av samtliga arter stormusslor i vattensystemen Tidan, Lidan och Mariedalsån i Västra Götalands län. Sju lokaler valdes selektivt ut för att representera några av de bästa i de tre vattensystemen. Inventeringen utfördes främst med vattenkikare men även med luther- räfsa. Sedimentprov utfördes i lokalerna för undersökning av juvenila musslor. Musslorna räknades, artbestämdes, mättes och åldersbestämdes utifrån räknade vinterringar på skalen. Resultatet i studien pekar på att föryngringen är mycket dålig i flertalet lokaler även hos vanligt förekommande arter i landet som allmän dammussla (Anodonta anatina) och spetsig målarmussla (Unio tumidus). Förekomsten av arter stormusslor i lokalerna är dålig och tyder på relativt artfattiga vatten i Tidan, Lidan och Mariedalsån. Då de inventerade lokalerna ska representera några av de bästa i de tre vattensystemen är resultaten på föryngringen i vattendragen mycket oroväckande. Fortsatta studier bör göras på föryngringen i vattendragen för samtliga arter stormusslor i Västra Götalands län, nationellt och internationellt.</p> / <p>Freshwater mussels (Unionoida) may have been substantially reduced in Sweden as well as the whole world. Earlier studies show that the species Margaritifera margaritifera and Unio crassus has been substantially reduced and there are several localities with no reproduction in Sweden and in several other parts of the world. Other species of freshwater mussels in Sweden have not been studied very much and the focus of studies in Sweden has been on the species existence, not their reproduction. The purpose with this study is to examine the existence of reproduction of different kind of freshwater mussels in the water systems Tidan, Lidan and Mariedalsån in Sweden. Seven localities were choosing selective for the study to represent some of the best localities in the water systems. The freshwater mussels were studied on the bottom and in the sediment. The lengths of mussels were measured and the winter rings were counted to estimate the age of the mussels. The result of this study point on a very bad reproduction in several localities even with the most common species in Sweden and the diversity of species are low in the water systems Tidan, Lidan and Mariedalsån. These localities were supposed to represent some of the best localities in the water systems and because of that the result of the bad reproduction is very concerning. More studies of the reproduction of freshwater mussels even the more common species is recommended in Sweden and other countries of the world.</p>

Sötvattensmusslor har en viktig roll i akvatiska ekosystem och de anses vara en av de mest sårbara och hotade organismgrupperna i sötvatten. Sverige har nio arter stormusslor, varav fyra är upptagna på den svenska rödlistan. Flest studier har gjorts på flodpärlmusslor (Margaritifera margaritifera) och hoten som den står inför. Undersökningar av de vanligare förekommande arterna i Västra Götalands län, har visat att även allmän dammussla (Anodonta anatina) och spetsig målarmussla (Unio tumidus) har problem med livskraftiga bestånd och föryngring. Stormusslor anses vara som mest sårbara när de som juvenila ligger nedgrävda i sedimenten. Den här studien har mätt kvaliteten av sedimenten i tolv mussellokaler i Västra Götalands län. Mätningar har gjorts av den centralt viktiga variabeln redoxpotentialen, för att se om den kan vara kopplad till den dåliga föryngringen. Även sammansättningen av vattendragens kantzoner inom mussellokalernas delavrinningsområden har studerats, då de är nära länkade till ekosystemen i sedimenten och även har en fundamental roll för hur vattendragens ekosystem fungerar. Analyser med hjälp av regressionsträd visade att den variabel med störst påverkan på musslornas täthet, var differensen i redoxpotentialer mellan 0 cm och 5 cm djup. Störst påverkan på föryngringen hade andelen sjöareal i delavrinningsområdet. Ett icke-parametriskt test som utfördes visade att andelen myrmark i kantzonen var positivt korrelerad till föryngringen av allmän dammussla (A. anatina). Andelen ungskog i kantzonen var negativt korrelerad till föryngringen av spetsig målarmussla (U. tumidus). Mer omfattande mätningar av redoxpotentialer än som varit möjliga i den här studien, skulle kunna ge värdefull kunskap om hur situationen verkligen förhåller sig i de juvenilas habitat. Vidare studier av stormusslornas populationer skulle underlätta bedömningen om livskraftiga bestånd. / Freshwater mussels, who have a central role in aquatic ecosystems, are considered one of the most vulnerable and threatened freshwater organism groups. Sweden has nine species of large freshwater mussels, which of four are listed in the national Red List. Most studies and research have been focused on the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) and its possible threats. Studies of more common species like the duck mussel (Anodonta anatina) and swollen river mussel (Unio tumidus) in Västra Götaland district, indicates severe difficulties of recruitment and viable populations. The most vulnerable phase in the life of freshwater mussels is considered to be the juvenile phase, when they are embedded in the sediment. The aim of this study has been to measure the quality of sediments at 12 of the earlier studied sites in Västra Götaland district. Redox potentials, which is a master variable in aquatic ecosystems and control parts of the chemistry in sediments, have been measured to analyze a possible correlation to the poor recruitment. The structure of the riparian buffer zones of the mussel’s unique catchment areas, have also been analyzed. The buffer zones are closely linked to the sediment ecosystems and have a fundamental role in the function of the ecosystems of streams. Analysis of regression trees indicated the most impacting factor on the mussel density, to be the difference of the mean redox value between the sediment surface and the depth of five centimeters. The variable with most impact on the recruitment was the proportion of area between catchment and lake. A none-parametric test showed a positive correlation between the proportion of marshes in the riparian buffer zone and the recruitment of A. anatina. A negative correlation existed between the proportion of young forests in the buffer zone and the recruitment of U. tumidus. More extended studies of redox potentials than was possible in this thesis, could contribute with valuable information of the quality of juvenile habitat. Further studies of the freshwater mussels could facilitate the evaluation of viable populations.

Sötvattensmusslor är viktiga i ekosystem där de finns, för människan utgör de även en ekosystemtjänst då de filtrerar vatten. De stora sötvattensmusslorna kallas stormusslor och finns i både sjöar och vattendrag i Sverige. I Vänern har fyra av de inhemska arterna noterats. Fetchen är längden på den öppna vattenytan från en punkt på land till närmsta land eller ö. Beroende på en strands storlek på fetch kan bottensedimentet se annorlunda ut. Musslorna är bottenlevande och spenderar mycket tid nedgrävda i bottensedimenten. När musslorna är uppe och filtrerar på bottenytan sitter de halvt nergrävda med bakänden uppåt. I denna rapport presenteras stormusslornas förekomst och dess relation till stränders fetch. Mer kunskap om stormusslorna behövs för att kunna utveckla ett mer anpassat naturvårdsarbete för dem. Inventering av musslor har skett på 20 olika platser i sydöstra Vänernområdet. Denna studie visar att en trend till ett samband finns mellan förekomst av stormusslor och lokalens fetch. Fetchen påverkar den maximala tätheten som musslorna kan uppnå. Analys ger statistisk signifikans på att tätheten minskar med ökad fetch. Tidigare forskning visar på liknande resultat. Emellertid tycks fler variabler vara beroende faktorer för hur mycket och om fetchen påverkar musslorna. / Freshwater bivalves are important organisms in the ecosystems they live, they also function as an ecosystem service for the human society. Swedish freshwater bivalves are divided into two groups; one with freshwater clams Sphaeriidae, and freshwater mussel with polyphile bivalves that are larger. Freshwater mussel lives in lakes and rivers, in Lake Vänern four species of the Swedish freshwater mussel have been observed. Fetch is the length of the open water from a point on shore to the nearest land or island. The structure of the lake bottom sediment can vary dependent on what value of fetch a shore has. In this report the freshwater mussel’s relation to the shore fetch is presented. More knowledge of the freshwater mussel is needed to develop a more suitable conservation work for them.    Inventory of mussel have been done on 20 different places in the southeast area of Lake Vänern. The results in this study shows a trend towards a relation between presence of freshwater mussel and shore fetch. Analysis on the highest density of mussel when the fetch data is divided in different classes shows a statistic significance for reduced density of mussel with increased fetch. Previous research shows similar results. However, more variables seem to be dependent factors for how and if fetch affect mussel.