Sötvattensmusslor har en viktig roll i akvatiska ekosystem och de anses vara en av de mest sårbara och hotade organismgrupperna i sötvatten. Sverige har nio arter stormusslor, varav fyra är upptagna på den svenska rödlistan. Flest studier har gjorts på flodpärlmusslor (Margaritifera margaritifera) och hoten som den står inför. Undersökningar av de vanligare förekommande arterna i Västra Götalands län, har visat att även allmän dammussla (Anodonta anatina) och spetsig målarmussla (Unio tumidus) har problem med livskraftiga bestånd och föryngring. Stormusslor anses vara som mest sårbara när de som juvenila ligger nedgrävda i sedimenten. Den här studien har mätt kvaliteten av sedimenten i tolv mussellokaler i Västra Götalands län. Mätningar har gjorts av den centralt viktiga variabeln redoxpotentialen, för att se om den kan vara kopplad till den dåliga föryngringen. Även sammansättningen av vattendragens kantzoner inom mussellokalernas delavrinningsområden har studerats, då de är nära länkade till ekosystemen i sedimenten och även har en fundamental roll för hur vattendragens ekosystem fungerar. Analyser med hjälp av regressionsträd visade att den variabel med störst påverkan på musslornas täthet, var differensen i redoxpotentialer mellan 0 cm och 5 cm djup. Störst påverkan på föryngringen hade andelen sjöareal i delavrinningsområdet. Ett icke-parametriskt test som utfördes visade att andelen myrmark i kantzonen var positivt korrelerad till föryngringen av allmän dammussla (A. anatina). Andelen ungskog i kantzonen var negativt korrelerad till föryngringen av spetsig målarmussla (U. tumidus). Mer omfattande mätningar av redoxpotentialer än som varit möjliga i den här studien, skulle kunna ge värdefull kunskap om hur situationen verkligen förhåller sig i de juvenilas habitat. Vidare studier av stormusslornas populationer skulle underlätta bedömningen om livskraftiga bestånd. / Freshwater mussels, who have a central role in aquatic ecosystems, are considered one of the most vulnerable and threatened freshwater organism groups. Sweden has nine species of large freshwater mussels, which of four are listed in the national Red List. Most studies and research have been focused on the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) and its possible threats. Studies of more common species like the duck mussel (Anodonta anatina) and swollen river mussel (Unio tumidus) in Västra Götaland district, indicates severe difficulties of recruitment and viable populations. The most vulnerable phase in the life of freshwater mussels is considered to be the juvenile phase, when they are embedded in the sediment. The aim of this study has been to measure the quality of sediments at 12 of the earlier studied sites in Västra Götaland district. Redox potentials, which is a master variable in aquatic ecosystems and control parts of the chemistry in sediments, have been measured to analyze a possible correlation to the poor recruitment. The structure of the riparian buffer zones of the mussel’s unique catchment areas, have also been analyzed. The buffer zones are closely linked to the sediment ecosystems and have a fundamental role in the function of the ecosystems of streams. Analysis of regression trees indicated the most impacting factor on the mussel density, to be the difference of the mean redox value between the sediment surface and the depth of five centimeters. The variable with most impact on the recruitment was the proportion of area between catchment and lake. A none-parametric test showed a positive correlation between the proportion of marshes in the riparian buffer zone and the recruitment of A. anatina. A negative correlation existed between the proportion of young forests in the buffer zone and the recruitment of U. tumidus. More extended studies of redox potentials than was possible in this thesis, could contribute with valuable information of the quality of juvenile habitat. Further studies of the freshwater mussels could facilitate the evaluation of viable populations.