Bakgrund: Tidigare forskning har visat att föda barn vaginalt är en riskfaktor för att drabbas av bäckenbottenkomplikationer. Det har även rapporterats att det saknas kunskap om hur bäckenbottenkomplikationer bäst ska förebyggas samt att kvinnor som drabbas upplever sig oprofessionellt bemötta av vårdpersonal när kvinnor söker hjälp. Forskningen påvisar att träning av bäckenbottenmuskulatur kan minska symtom vid prolaps samt förebygga urininkontinens. Syftet med detta arbete var att undersöka och kartlägga svenska barnmorskeutbildningars undervisning rörande vårdåtgärder som förebygger bäckenbottenkomplikationer och stöd till kvinnor för att upprätthålla livskvalitet efter redan uppkomna bäckenbottenkomplikationer. Metod: Data samlades in med ett frågeformulär där elva av tretton (85 %) lärosäten som bedriver barnmorskeutbildning svarade. Frågorna var till största del slutna flervalsfrågor som bearbetades med dataprogrammet Excel. Resultatet visade att undervisningens fokus var störst inom förebyggande av komplikationer i samband med barnets födelse och inom redan uppkomna bäckenbottenkomplikationer. Vidare visade resultatet att inom uppkomna bäckenbottenkomplikationer låg undervisningens fokus på bristningar och analrupturer, dock fokuserades det i lägre utsträckning på inkontinens, prolaps och diagnostiserande ultraljud. Inom området hur kvinnors dagliga liv påverkas efter att ha drabbats av en bäckenbottenkomplikation låg lika stor del på problembaserat lärande som på föreläsningar och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Några lärosäten uttryckte att barnmorskeutbildningen var tidspressad och att de måste prioritera vad som skulle ingå i undervisningen. Slutsats var att största fokus i undervisning om bäckenbottenkomplikationer låg under barnets födelse samt bristningar och analrupturer. / Background: Previous research showed that vaginal birth was a risk factor for pelvic floor complications. It was also reported that there was lack of knowledge of how to best prevent pelvic floor complications, and that women who sought help experienced a poor response from healthcare professionals. Research states that exercise of pelvic floor muscles can help to reduce symptoms of prolapse and prevent urinary incontinence. The purpose of this work was to investigate and to map how Swedish midwifery education was conducted regarding preventing pelvic floor complications and how to support women maintain quality of life when a pelvic floor complication already had occurred. Method: Data was collected using a questionnaire where eleven of the thirteen (85%) universities who conducted midwifery education responded. Most of the questions were closed multiple choice- questions that were processed using the data program Excel. The result showed that the focus of the education laid in preventing complications associated with the birth of the child and in already existing pelvic floor complications. Further the result showed, that in pelvic floor complications, the training focused on tears and obstetric anal sphincter injuries, however, to lesser extent on incontinence, prolapse and diagnostic ultrasound. In the field of ​​how women's daily lives are affected after suffering from a pelvic floor complication, the same part of problem-based learning as to lecturing and clinical practice. Some Universities expressed that the midwifery program was time pressured and that they had to higher education prioritize the content. The conclusion was that the greatest focus of the education on pelvic floor complications was during the child's birth, as well as on tears and obstetric anal sphincter injuries.

Bakgrund: Att föda barn är en av de största livshändelserna en människa kan genomgå. Förlossningssmärtan upplevs smärtsam och unik. De flesta kvinnor använder smärtlindring under sin förlossning men det finns även de kvinnor som önskar att föda utan smärtlindring. Barnmorskans stöd är centralt åt den födande kvinnan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenhet av att ge stöd åt kvinnor som önskar föda utan farmakologisk smärtlindring. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där innehållsanalys användes som analysmetod. Sex barnmorskor från olika delar av Sverige intervjuades. Resultat: Fyra kategorier och dess underkategorier framkom: Att vara en närvarande guide, Att bekräfta kvinnans egen kraft, Att ha en egen kunskap och erfarenhet och Att ges organisatoriska möjligheter och förutsättningar. Konklusion: Barnmorskan fungerar som en närvarande guide för den födande kvinnan och partner. Hen behöver en förankrad kunskap och känna tillit till kvinnans egna förmåga. Förutsättningar i organisationen påverkar barnmorskans arbetssätt där arbetsplatskultur och fysisk miljö har en betydande roll. Att kunna arbeta en barnmorska per födande är önskvärt. Implikation: Fortsatt forskning med fokus på organisation behövs eftersom främjande faktorer bidrar till en förbättrad omvårdnad för den födande kvinnan och ger en mer kvinnocentrerad vård där den födande kvinnans egna preferenser kan uppnås.

Bakgrund: En förlossning kan väcka många känslor hos den födande kvinnan, både positiva och negativa. Denegativa känslorna kan försvåra och bromsa kvinnans förlossningsförlopp. En hjälp i att kvinnan ska upplevafödandet som hanterbart kan vara Föda utan rädsla [FUR] metodens fyra verktyg; andningen, avspänningen,röstens kraft och tankens kraft. Syfte: Syftet med studien var att jämföra vilka skillnader som fanns mellanfödande kvinnor som använt sig av metoden Föda utan rädsla och födande kvinnor som inte använt sig avmetoden, genom att jämföra bakgrundsvariabler, förlossningsvariabler och förlossningsupplevelse. Metod:Kvantitativ retrospektiv studie. Urvalet bestod av 4421 kvinnor som fött barn vid en förlossningsavdelning iMellansverige under januari 2020-november 2021. Variabler från kvinnornas förlossningsjournaler hämtadesautomatiskt till SPSS och innehöll avidentifierad information. Data analyserades i statistikprogrammet SPSSmed deskriptiv design, chi-två test och logistisk regression. Resultat: Resultatet visar att förstföderskoranvände metoden i större utsträckning än omföderskor. En lägre andel kvinnor som använde FUR-metodenavslutade förlossningen med akut kejsarsnitt (4,4 procent VS 12,4 procent). Slutsats: Studien har visat attFUR-metoden kan påverka förlossningsutfallet. Användandet av FUR-metoden påverkade inte hur kvinnanskattade sin förlossningsupplevelse. För att grundligt kartlägga metodens effekt behövs därför vidare studier.Klinisk tillämpbarhet: Om studiens resultat kan bekräftas genom vidare forskning, bör personal utbildas inomFUR-metoden och barnmorskor på mödravården bör uppmuntra både förstföderskor och omföderskor attbekanta sig med FUR-metoden.

The populations of three–spined sticklebacks (Gasterosteus aculeatus) in the Baltic Sea have increased tenfold over the last decade. A large increase in abundance can alter the offshore and coastal food webs. Despite of these facts, there are large gaps in the knowledge about the stickleback ecology in the Baltic and the possible effect they might have on their environment. Earlier investigations state that stickleback mainly occupy the deeper areas offshore, and only migrate to the shallow areas during May–July to spawn. Observations by recreational fishermen indicate that this may be incorrect, and that some adult sticklebacks are present in the shallow areas even during the winter. One aim of this study was to investigate the timing of stickleback migration to a shallow coastal area in Kalmar Sound. The study also aimed to examine the relative abundance in two adjacent shallow areas in the archipelago south of Kalmar, where one of the areas is a pike spawning ground. A one month long test fishing with fyke nets was started on the first day after ice break. Results show that the sticklebacks are present in the bays immediately after the ice break, and that high abundances coincide with the pike spawning period. Stomach analyses showed that sticklebacks consumed a large proportion of crustaceans, but also fish eggs were found. These results shed new light on the management actions for many of the coastal spring spawning fish species that have shown decreasing abundances during the last decades. / Bestånden av storspigg (Gasterosteus aculeatus) i Östersjön har ökat markant, data visar på en tiofaldig ökning under det senaste decenniet. Ökningen kan medföra att bl.a. näringsväven, till havs och längs kusterna förändras. Trots vetskapen om detta finns det kunskapsluckor kring spiggens ekologi och dess möjliga påverkan på sin omgivning. Litteratur säger att spiggen till största del bara befinner sig inne längs kusterna under maj-juli. Observationer från sportfiskare tyder på att detta inte stämmer, och att vuxen storspigg befinner sig inne längs kusten och i skärgårdsvikar året om. Ett syfte med studien var att undersöka när spiggen kom in till de grunda vikarna i Kalmarsund. Studien jämförde även spiggtätheterna mellan två närliggande områden där den största skillnaden var födan. Ett månadslångt provfiske inleddes den första isfria dagen i två skyddade vikar söder om Kalmar, där en av lokalerna var en dokumenterad leklokal för gäddor. Resultaten visade att spiggen fanns i vikarna direkt efter islossningen, och vid fisket sammanföll de största spiggfångsterna med gäddleken. Maganalyser visade att en stor andel av födan bestod av olika kräftdjur, men även romkorn hittades. Resultaten tyder på andra förutsättningar för många av de hårt ansatta vårlekande fiskarterna än vad som tidigare är dokumenterat.

Most labour rooms in Sweden pretty much all look the same. They have a white plastic floor and a light colored wall. The room has one bed, and next to the bed you find machines that will help you if anything goes wrong. These rooms are made to give birth in - but somehow they’re not made for that at all. This project is based on research showing that home births can lower the risk of several medical interventions, infections and helps to get a better birthing experience overall (in low risk pregnancies). In Sweden only about 0,1% give birth at home, which is something that might change with time - but not everyone has the possibility, or feel safe enough, to give birth in their own home - or even want to. In Swedish history there was a transition from giving birth at home to giving birth at the hospital - and during this transition there also existed delivery homes. These were places that gave the opportunity to give birth in a home like setting - but with a more evolved medical security than in the home. These homes were later found not as cheap to run as the cost effective hospitals - and were all eventually shut down. Until now. The project uses biophilic design and rounded shapes to connect to the shapes of nature, while at the same time combining it with the rural Swedish home. The project becomes a space to give birth in - but also share experiences, meeting family on your terms, celebrate the life created and mourn when life gets taken away too soon. The birth of a child is one of the biggest things that can happen in a persons life. And we should give birth, not only with medical support - but with spatial support as well.

Bakgrund: Barnmorskan ska arbeta utefter evidens och beprövad erfarenhet. Föda Utan Rädsla är en metod som bygger på beprövad erfarenhet och har införts inom mödrahälsovården och förlossningskliniker i Sverige för att få kvinnan att känna sig trygg under förlossningen. Föda Utan Rädsla har införts i mödrahälsovården och på förlossningskliniker utan vetenskaplig utvärdering av metoden.Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter av metoden Föda Utan Rädsla under förlossningen.Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats valdes. Tio barnmorskor intervjuades. Det manifesta innehållet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade fyra kategorier Att närvara, Att medverka, Att möjliggöra samt Att skapa trygghet. Att närvara handlade om att barnmorskorna ansåg att närvaro och tillgänglighet var viktigt men även att vara lyhörd inför parens förutsättningar. Att medverka bestod i att barnmorskan samverkade med paret och partnern blev delaktig. Att möjliggöra innebar att metoden medförde ett strukturerat arbetssätt. För att möjliggöra användandet behövdes regelbundna utbildningstillfällen och tillämpas vid rätt tidpunkt. Att skapa trygghet innebar att Föda Utan Rädsla var ett tryggt och naturligt arbetssätt. Metoden fungerade som ett tryggt bemötande och förhållningssätt som bidrog till helheten av förlossningen. Slutsats: Föda Utan Rädsla skulle kunna bidra till en positiv förlossningsupplevelse vilket är målet med förlossningsvården. Föda Utan Rädsla kan även bidra till ökad delaktighet hos partnern. Med Föda Utan Rädsla möjliggörs ökad närvaro på rummet. Barnmorskorna lade inte stor vikt vid alla verktygen i Föda Utan Rädsla, utan metoden sågs mer som ett förhållningssätt och inte som någon ny kunskap. / Background: The midwife must work according to evidence and experience. Confident Birth Method is a method built on experience, to make the woman feel safe during childbirth. Confident Birth Method has been introduced in maternal health care and in maternity wards, without scientifically evaluation of the method.Aim: The aim was to describe midwives' experiences of the Confident Birth Method during childbirth.Method: A qualitative design with an inductive approach was chosen. Ten midwives were interviewed. The manifest content was analyzed using a qualitative content analysis.Findings: The analysis generated four categories To be present, To participate, To enable and To create security. To be present meant that the midwives considered presence and availability to be important, but also being sensitive to the couples' circumstances. To Participate consisted of the midwife´s collaboration with the couple and the partner became more involved. To Enable meant that the method entailed a structured way of working. To enable its use, regular training sessions were needed and applying the method at the right time. Creating security meant that the Confident Birth Method was a safe and natural way of working. The method functioned as an approach that contributed to the entirety of the birth.Conclusion: The Confident Birth Method could contribute to a positive birth experience, which is the goal of maternity care. The Confident Birth Method can also contribute to increased participation by the partner. With The Confident Birth Method, increased presence in the room is enabled. The midwives did not attach great importance to all the tools in The Confident Birth Method, the method was seen more as an approach and not as any new knowledge

Water constraints for humans and nature are gaining more and more public attention as a critical environmental dilemma that needs to be addressed. When aquifers and rivers are running dry, the debate refers to an ongoing “world water crisis”. This thesis focuses on the water and agricultural production complexity in a global, regional and local perspective during different phases of development. It addresses the river basin closing process in light of consumptive water use changes, land use alterations, past and future food production in waterscarce developing countries in general, and a south Indian case study basin in particular, the Bhavani basin in Tamil Nadu. The study focuses on early phases of global agricultural development and addresses consumptive use and river depletion in response to land use change and irrigation expansion. It shows that focus must be shifted from a water use to a consumptive water use notion that considers both green and blue water resources. The Bhavani basin development trajectory reveals a dynamic interplay between land and water resources and different socio-political groups during the “green revolution” period. The present system has emerged as a step-by-step adaptation in response to hydro-climatic variability, human demands and infrastructure constraints. The study reveals three kinds of basin closure: allocation closure; hydrological closure; and perception wise closure. Many concerted actions on multiple scales have contributed to an increasing water use complexity even after closure. The study shows the extent to which natural variability hides creeping changes, and that the “average year” is a deceptive basis for water allocation planning. Future consumptive water requirements to feed growing populations in the developing world is analysed with a back-casting country-based approach. The study shows a doubling of water requirements by 2050 and how the challenge can be halved by increased water productivity. Since blue water accessibility for irrigation clearly will be insufficient, additional green water has to be acquired by horizontal agricultural expansion into other terrestrial ecosystems. The task will be substantial and increase the importance of global food trade. / Vattenbrist för människor och ekosystem är en mer och mer uppmärksammad miljöfråga. Sjunkande grundvattennivåer och uttorkade floder gör att många talar om en ”global vattenkris”. Denna avhandling fokuserar på de komplexa sambanden mellan vatten och jordbruksproduktion utifrån ett globalt, regionalt och lokalt perspektiv under olika utvecklingsfaser under fyra sekler. Den redogör för hur avrinningsområden överintecknas och slutligen ”stängs” för ytterligare vattenutvinning. Effekterna av ökad vattenutvinning i relation till historisk och framtida matproduktion analyseras generellt i utvecklingsländer med vattenbrist, och i detalj i en fallstudie i Bhavani avrinningsområde i Tamil Nadu i södra Indien. Studien visar för den tidiga jordbruksutvecklingen på global nivå hur förändrad markanvändning och bevattningsexpansion leder till förändrad balans mellan evapotranspiration och avrinning, med uttorkning av vattendrag som följd. Den visar vidare vikten av ett paradigmskifte där fokus flyttas från vattenanvändning till ”konsumerande” vattenanvändning, och som inkluderar både grönvatten- och blåvattenresurser. Analysen av Bhavaniområdets utvecklingskurva under det senaste seklets jordbruksutveckling visar på ett dynamiskt växelspel mellan land- och vattenresurser och mellan olika samhällsgrupper. Den nuvarande vattenanvändningssituationen har stegvis växt fram som en respons på hydroklimatisk variabilitet, människors behov och infrastrukturbegränsningar. Studien påvisar att ett avrinningsområde kan ses som ”stängt” på tre skilda sätt: när flödet är överintecknat, när utflödet sinar, och när vattenanvändare upplever att behoven överstiger tillgången. Även efter ”stängning” har etablering och intensifiering av vattenutvinning fortsatt och resulterat i ett alltmer komplext och sammanflätat vattenanvändningsmönster. Studien visar vidare hur hög hydroklimatisk variabilitet, dels gör att ”genomsnittlig vattentillgång” är förledande vid planering av vattenfördelning i ett avrinningsområde, och dels döljer smygande kumulativa effekter av ökad vattenutvinning. Slutligen anlyseras ländervis framtida vattenbehov för att möta matbehovet i världens utvecklingsländer, vilket visar på en fördubbling fram till 2050. Tack vare ökad vattenproduktivitet kan behovet emellertid halveras. Endast en bråkdel av det resterande behovet kan mötas genom ökad bevattning, dvs. med mera blåvatten. En stor del av vattenbehovet måste istället täckas med mera grönvatten via uppodling av andra terrestra ekosystem. Uppgiften innebär en betydande utmaning och global handel med jordbruksprodukter kommer att öka avsevärt i betydelse.