Women self-report worse health than men, and people born in a foreign country report lower psychological well-being than Swedish born people. Participation and influence within society directly correlate with health, therefore it is important to integrate people into society so that they can participate and gain influence. The purpose of this study is, using a public health perspective, to examine foreign born women’s relations and experiences of integration in Sweden. A qualitative approach was used to answer the purpose. Five semi-structured interviews have been conducted in Stockholm, Västerås and Gävle with foreign born women of 18 years and older. The collected interview data was analyzed using manifest content analysis. The results showed that social-networks, language, and occupation are three important aspects that contribute to successful integration. Fear and unwillingness to assimilate to different cultures in a new country can increase the difficulty of integration. To ease integration, the participants believed that a multi-sectoral approach is necessary, stakeholders in integration need to work together. The women further described that more information and transparency in information from stakeholders will increase their ability to successfully integrate into a new country. The conclusions are that there are three main aspects that foreign born women believe influence their possibility to integration: experiences, possibilities and obstacles. Future policy makers should regard these important aspects when presenting policies for integration. / Kvinnor rapporterar sämre självskattad hälsa än män och utlandsföddas psykiska välmående är sämre än svenskföddas. Delaktighet och inflytande har visats vara starkt sammankopplat med hälsa och det är därför viktigt med ett effektivt integrationsarbete för att skapa delaktighet och inflytande i det svenska samhället. Syftet med denna undersökning var att undersöka upplevelser och erfarenheter av integrationen i Sverige bland utlandsfödda kvinnor utifrån ett folkhälsoperspektiv. För att besvara syftet har en kvalitativ ansats använts och fem semistrukturerade intervjuer med utlandsfödda kvinnor i olika åldrar över 18 år genomfördes. Insamlade intervjudata analyserades genom en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom att sociala nätverk, språk och arbete är tre viktiga aspekter för att integreras i det svenska samhället. Rädsla och ovilja inför nya kulturer kan förhindra individers möjligheter till att integreras samt att kulturkrockar kan försvåra integrationen. Det framkom även att det bör finnas ett tvärsektoriellt arbete mellan samhällsaktörer och att lättillgänglig information kan nås, för en lättare förståelse för kulturen i det nya landet. Slutsatsen är att det finns olika aspekter som utlandsfödda kvinnor upplever påverkar deras möjlighet till integration: upplevelser, underlättande faktorer och hinder för integration. Framtida beslutsfattare bör ha dessa i åtanke vid utformning av styrning och policy för integration.

Denna uppsats undersöker fastighetsskattens kraft som omfördelande verktyg. Den statliga fastighetsskatten avskaffades i Sverige år 2007 och ersattes med den kommunala fastighetsavgift vi har i landet idag. Att den statliga fastighetsskatten avskaffades är dock något vi ställer oss frågande till, då den enligt ekonomisk teori kan vara ett verktyg för att omfördela inkomst och förmögenhet. Sverige, ett land som länge varit känt för att vara jämlikt, har under senare tid, och så än idag, upplevt en förändring med ökade skillnader mellan olika inkomst- och förmögenhetsgrupper. Vi har använt data tillhandahållen av Statistiska Centralbyrån över sammanräknad förvärvsinkomst och förmögenhetsstruktur för individer i decilgrupper indelade efter sammanräknad förvärvsinkomst. Vi beräknar olika kvoter som mått över ojämlikheten i förmögenhetsfördelningen och utför vidare simuleringar där vi testar olika kompositioner av inkomstskatt och fastighetsskatt för att undersöka hur kvoterna förändras. I korta drag visar vår analys att en skattereform där den kommunala inkomstskatten reduceras, samtidigt som en statlig fastighetsskatt introduceras, skulle ha en god omfördelande effekt på förmögenhetsfördelningen i Sverige. Våra alternativa skattesystem illustrerar styrkan i fastighetsskatten som ett omfördelningsinstrument. / This thesis examines the power of the property tax as a tool for redistribution. The property tax was abolished in Sweden in 2007 and was replaced with a municipal property tax. In this essay, we critically assess the abolition of the property tax in Sweden through the lens of economic theory. Sweden is a country that has long been known to be quite equal, but is experiencing increasing differences between income and wealth groups. We use data provided by Statistics Sweden on total earned income and wealth, and divide individuals into decile groups according to their total earned income. We calculate different ratios as measures of inequalities in the wealth distribution and perform simulations where we test different compositions of income tax and property tax to investigate how these ratios change. Our analysis shows that a tax reform in which the municipal income tax is reduced, while introducing a municipal property tax, can have beneficial redistributional effects on the wealth distribution in Sweden. Our alternative tax systems illustrate the strength of the property tax as a redistribution tool.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka organiseringsprocesser inom den kommunala förvaltningen som konstruerar och reproducerar ojämlikhet. Frågeställningen om hur ojämlikhet konstrueras och reproduceras i organiseringen av den kommunala hemtjänsten undersöks med utgångpunkt i betydelsen av kön/genus, sexualitet, klass och ”ras”/etnicitet. Mitt teoretiska ramverk utgörs av dessa teoretiska fält inklusive begreppet intersektionalitet samt genus- och organisationsforskaren Joan Ackers teori om organisationer som ojämlikhetsregimer. För att undersöka organisationernas ojämlikhetsregimer har jag intervjuat fem undersköterskor inom den kommunala hemtjänsten i en svensk storstadsregion för att åskådliggöra de praktiska aktiviteterna som organiserar arbetet. Mina resultat visar bland annat på några av de organisationsprocesser som skapar ojämlikhet, att ojämlikheterna nästan uteslutande är obegripliga för organisationen och att dessa därför legitimeras. Ett exempel är hemtjänstens begär efter femininitet som osynliggörs och på så vis fastställer yrkets låga position i organisationens hierarki. Jag visar även att hetero- och cisnormativitet råder i de informella interaktionerna medan en ”gör jobbet” och som därför verkar osynliggörande och exkluderande för dem som bryter mot dessa normer. Rasism genomsyrar samtliga undersökta delar av organisationernas ojämlikhetsregimer. Jag synliggör även den hegemoniska maskuliniteten som en faktor som skapar och upprätthåller den könssegregerade arbetsmarknaden (och organisationen) där hemtjänsten som kvinnodominerande arbetsplats erbjuder en trygg frizon. / The purpose of this essay is to investigate, through an intersectional perspective, organizational processes within the municipal administration that construct and reproduce inequality. The question of how inequality is constructed and reproduced in the organization of the municipal home care service is examined on the basis of the significance of sex/gender, sexuality, class and race/ethnicity. My theoretical framework consists of these theoretical fields including the concept of intersectionality and the gender and organizational researcher Joan Acker's theory of organizations as inequality regimes. In order to investigate the organizations' inequality regimes, I interviewed five assistant nurses within the municipal home care service in a Swedish metropolitan region to illustrate the practical activities that organize the work. My results show, among other things, some of the organizational processes that create inequality, that the inequalities are almost entirely incomprehensible to the organization and that these are therefore legitimized. One example is the home care service's desire for femininity that is invisible and thus determines the profession's low position in the organization’s hierarchy. I also show that hetero- and cisnormativity prevail in the informal interactions while "doing the work" and which therefore exclude and make those who do not conform to these norms invisible. Racism permeates all the investigated parts of the organizations' inequality regimes. I also highlight the hegemonic masculinity as a factor that creates and maintains the gender-segregated labor market (and the organization) where home care service as a women-dominated workplace offers a safe zone.

The right to health is perceived by most as a matter of course and a right. In my study, I have examined that right with the help of the UN Declaration of Human Rights, which clearly highlights the equal value of human beings, that rights should apply to everyone and that no one should be discriminated against. The purpose of the study was to investigate whether the right to health is a human right regardless of background. The study was a systematic literature study. Five articles were included in the sample and analyzed with qualitative content analysis. The results show that there are societal and individual factors that govern the right to health. It is not a matter of course, nor is it an absolute right. Inequality is a fact, socioeconomics, education, and ethnicity have a major impact on health, and who has access to good health care. Social factors are important and play an important role, eg: allocation of resources, priorities, etc. The conclusion is: The right to health is governed by who you are and where you live and the governments responsible for the UN Declaration of Human Rights fail a large group in society. / Rätten till hälsa uppfattas av de flesta som en självklarhet och en rättighet. I min studie har jag undersökt den rättigheten med hjälp av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som belyser tydligt människans lika värde, att rättigheterna skall gälla alla och att ingen får diskrimineras. Syftet med studien var att undersöka om rätten till hälsa är en mänsklig rättighet oavsett bakgrund. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Fem artiklar ingick i urvalet och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det finns samhälleliga och individuella faktorer som styr rätten till hälsa. Det är inte en självklarhet och inte heller en absolut rättighet. Ojämlikhet är ett faktum och socioekonomi, utbildning, och etnicitet har stor påverkan på hälsan och vem som har tillgång till god vård. Samhälleliga faktorer är betydelsefulla och spelar en viktig roll, ex: tilldelning av resurser, prioriteringar etc. Slutsatsen blir: Rätten till hälsa styrs av vem du är och var du bor och regeringarna, som är ansvariga för tillämpningen av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, sviker en stor grupp i samhället

Syftet med studien var att studera hur män och kvinnor i 25-30 årsåldern reagerar på olika brottsanklagelser som sker på sociala medier. Undersökningen skedde genom semistrukturerade intervjuer med fem individer. Resultatet visade att respondenterna utan egen erfarenhet av att skriva ut misstänkta gärningspersoners namn var negativa till detta, samtidigt som respondenten som har skrivit ut brottsanklagelser ansåg att det var godtagbart. Resultaten visade även att brottstypen hade en viss påverkan gällande åsikterna, när det gällde brott som uppfattades som mindre var det oacceptabelt att publicera namnet, medan det noterades en större acceptans för grövre brott som exempelvis sexualbrott. Slutligen visade respondenternas svaratt trovärdigheten varierade beroende på vem det är som publicerat inlägget och hur den har uttryckt sig. Alla resultat tolkades i förhållande till stämplingsteorin och radikalfeministisk teori för att få en djupare förståelse för eventuella likheter och skillnader i respondenternas svar. / The purpose of this study was to examine how men and women aged 25-30 respond to various criminal accusations in social media. To investigate this, semi-structured interviews was conducted with five individuals. The results shows that the participants without own experience of posting accusations online were negative to post names of suspected perpetrators, while the participant with own experience considered it acceptable. Furthermore, it showed that the type of offense had some influence on the opinions. When it came to crimes considered as minor, it was unacceptable to publish the name, while greater acceptance was noted for more serious crimes such as sexual crimes. Finally, the participants based the credibility of a post on who published it and how they expressed themselves. All results were interpreted in relation to labeling theory and radical feminist theory to get a greater understanding of any similarities and differences in the participants answers.

Det finns olika sätt att redogöra för social ojämlikhet i dagens samhälle. Studien belyser människors uppfattningar och föreställningar om begreppet allas lika värde för att främja förståelse för social ojämlikhetens omfattning i det svenska samhället. Utöver det, är uppsatsens syfte att studera dessa uppfattningar och föreställningar i relation till intersektionen av genus, ras och religion. Materialet till studien insamlades genom ostrukturerade kvalitativa intervjuer. Informanternas uppfattningar och föreställningar om social ojämlikhet baseras i stor utsträckning på förekomsten av sociala identiteter. Genom dessa sociala identiteter upplever vissa människor ojämlikhet. Religion visar sig vara den mest dominanta aspekten när det kommer till vad som påverkar människors uppfattning om begreppet allas lika värde. I intervjuerna kom det även fram att segregation är en avgörande faktor för ojämlikhet och social skiktning. Detta bidrar till en permanent skiljelinje mellan "vi" och "de" eller till uppfattningen om vad svenskhet och invandrarskap innebär. Studiens resultat visar att det finns ett behov för människor att vara mer medvetna om social identitetsbaserad ojämlikhet och att de borde vara mer öppna för religioner som inte passar in i den svenska kulturen, där religion och kultur hänger samman.

Datum: 2022-05-30 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare: Johanna Grönlund (29/03/13), Mimmi Forsberg (96/04/29) Titel: Det företagsekonomiska könet: En kritisk diskursanalytisk studie av maktförhållanden i arbetslivet ur ett genusperspektiv i svensk media Handledare: Magnus Linderström Nyckelord: Genus, Makt, Diskursanalys, Ojämlikhet, Fairclough Forskningsfrågor: Hur etablerar diskursiva praktiker framställningar om genus i arbetslivet? Hur har diskursen i svensk media manifesterat och reproducerat maktförhållanden kring genus i arbetslivet? Syfte: Utifrån en kritisk teoretisk ansats analysera hur genusdiskursen har framställts i svensk media. Detta för att se hur språket har förmedlats och kan tänkas manifestera maktförhållanden kring kvinnligt i förhållande till manligt i arbetslivet. Studien har för avsikt att utforska det företagsekonomiska könet som social konstruktion kopplat till kvinnliga chefer och kvinnligt företagande. Metod: Kvalitativ metod med hjälp av en kritisk diskursanalys. Slutsats: Det finns tydliga gränsdragningar mellan kvinnor och män i arbetslivet där media förstärker samhällets idéer om kvinnligt i förhållande till manligt. Kvinnan framställs återkommande som avvikande och underordnad mannen i arbetslivet, medan mannen symboliserar makt, framgång och högre positioner i hierarkin. Kvinnan verkar vara den normbrytande identiteten som konstruerar det företagsekonomiska könet. / Date: 2022-05-30  Level: Master thesis in Business Administration, 15cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Johanna Grönlund (92/03/13), Mimmi Forsberg (96/04/29) Title: The business gender: A critical discourse analysis of power relations in working life from a gender perspective in Swedish media Supervisor: Magnus Linderström Keywords: Gender, Power, Discourse Analysis, Inequality, Fairclough Research questions: How does discursive practice establish representations about gender in the working life? How has the discourse in Swedish media manifested power relations about gender in the working life?  Purpose: To analyze, based on a critical theoretical approach, how the gender discourse has been presented in Swedish media. To highlight how the language has been conveyed and can manifest power relations of women in relation to men in the working life. The study intends to explore the business gender as a social construction linked to female managers and female entrepreneurship. Method: A qualitative method using a critical discourse analysis. Conclusion: There are distinct differences between women and men in the working life, where media maintains society’s ideas about women in relation to men. Women are, through discourses, repeatedly portrayed as deviant and subordinate to men, while the man symbolizes power, success and higher positions in the hierarchy. The woman seems to be the norm-breaking identity that constructs the business gender.

Med social konstruktivismen som filosofisk ansats kan samhället förstås som format genom vårt språk och enligt Fairclough kan kommunikation aldrig betraktas som neutral. Den statsvetenskapliga forskningen frångår ofta att belysa språkets betydelse för hur komplexa sociala fenomen framställs och förstås. Hur politiker i den kriminalpolitiska debatten uttrycker sig om de komplexa samhällsproblem kriminalitet och främst gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet påverkar hur människor uppfattar och förhåller sig till var och vilka som av människor i verkligheten uppfattas som en del av den svenska gemenskapen. Studiens syfte är att undersöka hur gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet framställs i den kriminalpolitiska debatten som Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna kommunicerar i svenska dagstidningar och om den bidrar till rasifieringsprocesser av ungdomar i utsatta områden. Vidare syftar studien till att belysa hur den kriminalpolitiska debatten kan användas av politiker för att kommunicera politisk handlingskraft och vilka demokratiska konsekvenser det kan tänkas få för medborgarna när den kriminalpolitiska debatten blir politiserad. De svenska dagstidningar som har valts ut är Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter varvid debattartiklar skrivna av representanter för Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna som berör gängkriminalitet och ungdomsbrottslighet har analyserats. För att kunna uppfatta och förstå mönster och strukturer i texter som konstruerar sociala relationer och bidrar till ojämlika maktrelationer är studiens utgångspunkt kritisk diskursanalys. Diskurser kan definieras olika men kan sägas definieras genom de samtal och andra kommunikativa händelser som språket består i vilka skapar en slags norm genom historiska och sociala processer för vad som kan tänkas kommuniceras om ett visst fenomen. Diskurser kan enligt den kritiska diskursanalytiska hållningen tänkas få en närmast objektiv status för vilken människor kan uppfatta det som sanning. Resultatet tyder på att det med viss säkerhet går att påvisa upprätthållandet och reproducering av rasifieringsprocesser i den kriminalpolitiska debatten. Resultatet visar även på en stark neoliberal diskurs och en hållning om skärpta straff snarare än brottsförebyggande åtgärder som kan förklara uppkomsten av ungdomsbrottslighet- och gängkriminalitet i utsatta områden. De demokratiska konsekvenser som kunnat påvisats är främst en förstärkning av stigmatisering av segregerade områden vilket i sin tur även stärker den ojämlikhet som kan ses för boende i dessa lokalsamhällen.

Introduktion: Fattigdom har beskrivits ge skadliga effekter på hälsan och förkortar den förväntade livslängden. Sociala och ekonomiska förhållanden påverkar hälsan genom hela livet där personer från lägre samhällsklasser har dubbelt så stor risk att utveckla allvarlig sjukdom och för tidig död än personer från högre samhällsklasser.  Syfte: Att beskriva vilka faktorer som socioekonomiskt utsatta personer upplever påverkar deras hälsa.  Metod: Litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa originalartiklar. Sökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Kvalitetsgranskning gjordes med SBUs mall “Bedömning av studier med kvalitativ metodik” (SBU, 2020). För resultatanalysen användes en manifest innehållsanalys.  Resultat: Analysen ledde till fyra kategorier: arbetsrelaterade faktorer, ekonomiska faktorer, hälsolitteracitet och stigmatisering. Deltagarna beskrev främst faktorer som ledde till sämre upplevd hälsa där arbetsrelaterade och ekonomiska konsekvenser identifierades med slitsamma arbeten, osäkra anställningar och dyra sjukvårdsutgifter. Deltagarna beskrev slutligen svårigheter att ta del av hälsoinformation samt hur stigmatisering kring deras socioekonomiska status påverkade deras möjlighet till vård, vilket gjorde att de upplevde sin hälsa som sämre.   Slutsats: Låg socioekonomisk status bidrog till att deltagarna upplevde flertalet faktorer som påverkade deras hälsa negativt. Vid vårdande av socioekonomiskt utsatta patienter behöver sjuksköterskan identifiera patientens sociala bakgrund och dess resurser samt ha en grundad empati för att rikta åtgärderna så att de passar patienten. Ytterligare forskning behövs. / Introduction: Living in poverty has been described as having damaging effects on health. At the same time poverty shortens life expectancy. Social and economic factors may impact the health throughout a person's life, whereas people from the lower social classes are at higher risk of developing serious illness and suffer from early death, compared to people from a higher social class. Aim: To describe what factors that socio-economically vulnerable people experience affects their health.  Method: A literature study based on 11 qualitative original articles. Literature searches were performed in the databases CINAHL and PubMed. Quality review was done with SBU’s template “assessment of studies with qualitative methodology” (SBU, 2020). For the result analysis, a manifest content analysis was used. Results: The analysis lead to four categories: work-related factors, economic factors, health literacy and stigma. The participants mainly described factors that led to poorer perceived health where work-related and financial consequences were identified with strenuous work, precarious employment and expensive healthcare expenses. Finally, the participants described difficulties in accessing health information and how stigmatization around their socio-economic status affected their access to care, which made them experience their health as worse. Conclusion: Low socio-economic status contributed to the participants experiencing most factors that had a negative effect on their health. When caring for socio-economically vulnerable patients, the nurse needs to identify the patient’s social background and resources and have a well-founded empathy to direct the measures so that they suit the patient. Further research is needed.

Det sociala livet i skolan är ett viktigt inslag i elevers vardag och på deras arbetsplats. Idealt sett erbjuder gymnasieskolan en möjlighet att skapa relationer och mening på en plats utanför många elevers uppväxtområde, och är således en plats väl lämpad för integrering av unga med vitt skilda bakgrunder och erfarenheter. Det är möjligt att problematisera hur väl detta ideal infrias, och det krävs ingen lång vistelse på en gymnasieskola för att bilden av ett grupperat fält ska träda fram. Detta arbete fokuserar elevers upplevelse av grupperingar i gymnasieskolan, hur grupperingarna framträder, vilka faktorer elever upplever som betydande för dess tillkomst samt vilka konsekvenser de får för elevers syn på utbildning och framtiden. Tolv intervjuer har genomförts med elever på ett högskoleförberedande program vid en större gymnasieskola i Malmö. Studien anlägger Bourdieus kapitalteori för att analysera hur elevers bakgrund och tillvaro kontinuerligt spelar in i konstruktionen av själv och mening i skolan. Resultatet av studien bekräftar att grupperingar i gymnasieskolan är betydande, och de mest bidragande faktorerna som framkommit ur deltagarnas berättelser kan tematiseras som ambitionsnivå, kön och etnicitet samt mönster från grundskolan. Det framkommer också att dessa grupperingar ger upphov till olika kulturer inom en skola eller klass, vilka i förlängningen riskerar bevara ojämlikhet mellan elever som kommit till av olika uppväxtvillkor och erfarenheter av en ojämlik grundskola.