This dissertation considers how the transition from craft manufacture to mechanized glass production affected the organization of work and the consequences for the recruitment of labour. Based on gender and ethnicity, the dissertation studies the composition of the workforce, the significance of qualifications, and differences in career paths and length of stay have been investigated at Surte glassworks 1943–1978. Charles Tilly’s theory of durable inequality is applied to analyse whether primarily gender and ethnicity had any effect on the assignment of tasks and on discrimination. In conclusion, the results from Surte are compared with conditions at Kosta glassworks. Whereas Surte’s specialty was machine-made bottles, Kosta was geared to craft production of utility glass and art glass. After mechanization at Surte, machine-tenders were counted among the most qualified category, instead of the glass-blowers who had previously been in demand. Manufacture at a pace regulated by machines led to more routine chores such as inspection and packaging. At Kosta, with its focus on craft, glass-blowers still had the highest positions and had learned glass-blowing in the traditional way through practical exercise. At neither Surte nor Kosta did women have any opportunity to receive comparable training. After the Second World War there was a growing need for labour at both Surte and Kosta, and to keep production going the main alternative was foreign labour. The peak was reached in the 1960s, and of roughly 660 collectively employed workers at Surte in November 1964, almost 40% were immigrants, chiefly from Finland. Kosta at the same time, with just under 330 employees, had slightly under 10% foreign workers, mainly from Greece. Kosta attracted a number of skilled glass-workers from abroad, but the majority of immigrants there, and all those at Surte, lacked experience of glass manufacture At neither Surte nor Kosta, with their different production methods, is there any evidence of durable inequality based on ethnicity. The assignment of tasks was guided rather by the functions in demand at the companies and by the applicants’ qualifications. Internal training and career opportunities were open to all male workers, regardless of which country they came from. On the other hand, the gender division of labour at both glassworks created durable inequality for all women regardless of nationality. / <p>Projektet delfinasierat av Kulturparken Småland.</p>

The aim of this study was to examine how youths who have a residence permit under the law SFS 2018:756 are handled within the social services in different municipalities in order to contribute with the knowledge about how welfare organizations categorize and organize themselves around this group. The study is based on qualitative interviews with seven social workers divided in a total of six municipalities. Who either possessed knowledge of or meet our target group in their work. We have examined how they handle the needs of housing and financial aid for our target group. In our analysis of the interviews, we have applied a theoretical perspective by using the regulatory, the normative and the culture-cognitive elements of the new institutional theory and legitimacy as a concept as well as Tilly’s (2000) theory of durable inequality where key concepts are categorization and regulatory. Our understanding is that the categorization of our target group within the social services relates to stereotypical beliefs in which the youths do not receive support based on their individual needs, but are handled on the bases of their group affiliation. In the six municipalities we examined, two have been shown to stand out because they handle the youths in the same way as other unaccompanied young people. The results of our study show that there are different risks for the target group, primarily in the municipalities where they receive little support. The risks that arise are further on connected to what the conditions stipulates in the law SFS 2018:756 and partly the consequence of being unaccompanied without social support.

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka och kritiskt reflektera hur de berörda aktörerna i Halmstad utifrån befintliga resurser arbetar förebyggande med spelproblematiken. Detta vill vi undersöka i relation till den snabba utvecklingen av spelmarknaden och samhällets risker samt hur dessa påverkar utvecklingen av spelberoende. Genom att analysera samverkan mellan olika aktörer har vi skapat en bild om hur arbetet inom spelproblematiken utförs i Halmstad. Studien tolkades ur ett hermeneutiskt perspektiv och analyserades med stöd i utvalda teorier. Risksamhällets teori kompletteras med utgångspunkt i begreppet ackumulation genom fråntagande och relateras till spelmarknadens utveckling och spelreklam som bidragande faktorer till att börja eller fortsätta spela om pengar. Riskerna belyses ur ett mikro- och makroperspektiv där individers livsvillkor och samhället i stort påverkas. Teorin om Jämlikhetsanden, bidrog till en förklaring om strävan efter en högre social status genom snabba pengar. Den lärande organisationsmodellen användes som komplement till den byråkratiska modellen för att nå en utveckling inom samverkan i arbetet. Med utgångspunkt i begreppen personliga bekymmer och allmänna problem beskrevs en viktig del av resultatet som visade ett stort mörkertal i frågan.  Från och med den 1 januari 2018 är kommuner, landsting och regioner förpliktade att förebygga spelproblem. Det innebär att personer med spelproblem har samma rätt till hjälp och stöd som personer med alkohol- eller drogproblem. Resultatet visade att lagändringen inte implementerats på samtliga verksamheter och att det finns ett behov av utveckling inom det förebyggande arbetet. / The purpose of this qualitative study is to map how the invlovled actors, based on existing resources, work preventively with the gamblingproblem. We want to examine how the work is carried out in relation to society's risks and development, and how these factors influence the development of gambling addiction. By analyzing the interaction between different actors, we have created a picture of how the work with the gambling problem is carried out in Halmstad. The study was interpreted from a hermeneutic perspective and was analyzed with support from selected theories. The risk society's theory is supplemented on the basis of the concept of accumulation by dispossession and is related to the game market's development and gambling advertising as contributing factors to starting or continuing to play for money. The risks are highlighted from a micro- and macro-perspective where individuals' living conditions and society as a whole are affected. The spirit level theory contributed to the explanation about the pursuit of a higher social status through quick money. The learning organizational model was used as a complement to the bureaucratic model in order to achieve a development within collaboration at work. The structural issues and personal troubles concept, an important part of the result was described, which showed a great deal of darkness on the issue. As of January 1st, 2018, municipalities, county councils and regions are obliged to prevent gambling problems. This means that people with gambling problems have the same right to help and support as people with alcohol or drug problems. The result showed that the change to the law was not implemented on all activities and that there is a need for development in the preventive work.

<p>Ungdomsåren är en omtumlande period av förändring och identitetsutveckling. När det rör sig om utsatta ungdomars hälsa är denna grupp exponerad för en eller flera riskfaktorer samtidigt. Enligt internationella och nationella styrdokument är ungdomar en prioriterad grupp då det finns studier som visar på en ojämlikhet i hälsa bland målgruppen. Studiens referensram innefattar tre olika dimensioner av begreppet utsatthet, vilka är sårbar, riskfylld och missgynnad. Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för nyckelpersoners uppfattningar gällande social utsatthet bland ungdomar i åldern 13-19 år. Studiens avsikt har även varit att identifiera utsatta ungdomars behov samt nuvarande och framtida insatser inom problemområdet. Tio enskilda djupintervjuer genomfördes inom sex olika arenor i Västerås stad. Resultatet visade att nyckelpersonernas uppfattningar överensstämde inom många aspekter när det rör sig om social utsatthet bland ungdomar. Resultatet visade vidare på att alla ungdomar är utsatta på ett eller annat sätt men att utsattheten är mer påtaglig bland ungdomar med bristande skyddsnät och ett negativt socialt nätverk. Vidare efterfrågades empowerment och meningsfulla fritidsaktiviteter av nyckelpersonerna samt ett ökat samarbete mellan olika aktörer i syfte att motverka denna utsatthet i Västerås.</p> / <p>The adolescence years can be seen as a critical period due to developmental changes. When it comes to the situation of vulnerable and disadvantaged adolescents, this group is often exposed to several risk factors simultaneously. According to international and national public health documents inequalities in health among adolescents prevail and they are therefore seen as a prioritized group in society. The study's frame of reference includes three dimensions such as vulnerable, hazardous and disadvantaged adolescents. Furthermore the purpose of the study was to explore different key persons' understanding of the target group in the age of 13-19, as well their knowledge of present activities to counteract this problem. In addition, the need for new activities and initiatives are identified within the purpose of the study. Ten indepth interviews were conducted at six different arenas which were associated with adolescents in one way or another. The result of the study indicated that most of the adolescents were negatively exposed in one way or another. However the most exposed were the adolescents with a lack of social support and a negative social network. The different key persons' concept of vulnerable and disadvantaged adolescents is mutual in many aspects. According to the study objects there is consequently a need for empowerment and meaningful recreational activities, as well as a need for an extended collaboration between different actors regarding the prevalent youth work in Västerås.</p>

Ungdomsåren är en omtumlande period av förändring och identitetsutveckling. När det rör sig om utsatta ungdomars hälsa är denna grupp exponerad för en eller flera riskfaktorer samtidigt. Enligt internationella och nationella styrdokument är ungdomar en prioriterad grupp då det finns studier som visar på en ojämlikhet i hälsa bland målgruppen. Studiens referensram innefattar tre olika dimensioner av begreppet utsatthet, vilka är sårbar, riskfylld och missgynnad. Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för nyckelpersoners uppfattningar gällande social utsatthet bland ungdomar i åldern 13-19 år. Studiens avsikt har även varit att identifiera utsatta ungdomars behov samt nuvarande och framtida insatser inom problemområdet. Tio enskilda djupintervjuer genomfördes inom sex olika arenor i Västerås stad. Resultatet visade att nyckelpersonernas uppfattningar överensstämde inom många aspekter när det rör sig om social utsatthet bland ungdomar. Resultatet visade vidare på att alla ungdomar är utsatta på ett eller annat sätt men att utsattheten är mer påtaglig bland ungdomar med bristande skyddsnät och ett negativt socialt nätverk. Vidare efterfrågades empowerment och meningsfulla fritidsaktiviteter av nyckelpersonerna samt ett ökat samarbete mellan olika aktörer i syfte att motverka denna utsatthet i Västerås. / The adolescence years can be seen as a critical period due to developmental changes. When it comes to the situation of vulnerable and disadvantaged adolescents, this group is often exposed to several risk factors simultaneously. According to international and national public health documents inequalities in health among adolescents prevail and they are therefore seen as a prioritized group in society. The study's frame of reference includes three dimensions such as vulnerable, hazardous and disadvantaged adolescents. Furthermore the purpose of the study was to explore different key persons' understanding of the target group in the age of 13-19, as well their knowledge of present activities to counteract this problem. In addition, the need for new activities and initiatives are identified within the purpose of the study. Ten indepth interviews were conducted at six different arenas which were associated with adolescents in one way or another. The result of the study indicated that most of the adolescents were negatively exposed in one way or another. However the most exposed were the adolescents with a lack of social support and a negative social network. The different key persons' concept of vulnerable and disadvantaged adolescents is mutual in many aspects. According to the study objects there is consequently a need for empowerment and meaningful recreational activities, as well as a need for an extended collaboration between different actors regarding the prevalent youth work in Västerås.

En viktig determinant för hälsa är delaktighet på arbetsmarknaden. Det framkommer att denna delaktighet inte alltid är lika stor för alla grupper i samhället. Andelen individer med olika former av funktionsnedsättningar som är delaktiga på arbetsmarknaden är lägre jämfört med den övriga arbetsföra befolkningen. Detta kan betraktas som en orsak till ojämlik i hälsa.Syftet med denna studie var att undersöka hur individer med psykiska funktionsnedsättningar samt inlärningssvårigheter upplever att delaktighet på arbetsmarknaden påverkar deras hälsa. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet i studien visar på att sådant som hindrar delaktighet på arbetsmarknaden bland annat var avsaknad av stöd men också krav. En sen upptäckt av funktionsnedsättningen upplevs även det hindrande för delaktighet på arbetsmarknaden. Främjande för delaktighet var erhållande av stöd och krav samt att den omgivande miljön är förstående för vad som kan behövas vid en funktionsnedsättning. Det framkommer också att delaktighet på arbetsmarknaden har positiv betydelse för den självupplevda hälsan. Slutsatser som kan dras av denna studie är bland annat att funktionsnedsattas delaktighet på arbetsmarknaden är ett viktigt område att arbeta med för att minska ojämlikhet i hälsa. / An important determinant of health is participation in the labour market. It appears that participation in the labour market not always is equal for all groups in the society. The proportion of individuals with various forms of disabilities involved in the labour market is lower in comparison with rest of the working population. This is something that can be seen as a cause of inequality in health.The purpose of this study was to examine how individuals with psychological impairments and learning disabilities experience that participation in the labour market affects their health. To answer the purpose of this study a qualitative method with six semi-structured interviews was used to collect data. The collected data were analyzed with a manifest content analysis. The results of the study indicate that barriers for participation in the labour market were the lack of support but also demands. A late discovery of the disability is experienced to be a barrier for participation in the labour market. Promoting factors for the participation was to receive support and demands as well as a surrounding environment that understands what might be needed in the event of a disability. The results also indicate that participation in the labour market has positive effects on self-perceived levels of health. Conclusions that can be drawn from this study are that disabled people's participation in the labour market is an important area that requires work, in order to reduce health inequalities.

Syftet med studien är att undersöka om och hur socioekonomisk position samvarierar med tandlöshet före och efter pensionsåldern samt med försämrad tandstatus. Datamaterialet som används är Levnadsnivåundersökningen (LNU) 1968 och 1981 och Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) 1991, 2002 och 2004 och i studiepopulationen ingår personer som intervjuats i LNU och SWEOLD och som var 69-88 år vid tiden för uppföljning. Datamaterialet analyseras med logistiska regressioner. Analyserna visar att lägre socioekonomisk position ökar risken för att vara tandlös före och efter pensionsåldern och för att få försämrad tandstatus under denna period. Egen utbildning och socialklass har samtidigt samband med tandlöshet före respektive efter pensionsåldern, med något starkare samband mellan utbildning och tandlöshet, medan försämrad tandstatus enbart uppvisar samband med socialklass. Analyserna visar att socioekonomisk position som vuxen har större betydelse är socioekonomisk position som barn med också att socioekonomiska förhållanden kan ha betydelse för tandstatus under hela livet. Resultatet visar på behovet av insatser för att minska de sociala skillnaderna i tandstatus under hela livsförloppet där en betydelsefull insats kan vara att främja tillgången till tandvård för de med störst behov. Resultatet visar också på stora skillnader i tandstatus mellan olika kohorter. För att främja en god tandhälsa och ytterligare minska kohortskillnaderna behövs tidiga insater, redan i barndomen. Ytterligare studier behövs för att bättre förklara de sociala strukturerna som påverkar tandlöshet.

I början på 90-talet sökte ca 84 000 flyktingar asyl i Sverige, historiskt var det en av dem största flyktingvågen i Sverige innan 2015. Under 2015 uppstod en liknande situation som under 90-talet, ett stort antal flyktingar immigrerade till Sverige. Vid slutet på 2015 hade ca 162 877 personer immigrerat och sökt asyl i Sverige. Faktorer som påverkar integrationsprocessen är viktiga för att minska ojämlikhet i hälsa. Eftersom en misslyckad integration kan leda till segregation, utanförskap och psykisk ohälsa. Studien utfördes på 90-talets flyktinginvandrare, eftersom flyktinginvandrare är en grupp i samhället som riskerar sämre hälsa samt har upplevelser som är värda att fånga. Därmed är studiens syfte att studera vilka faktorer flyktinginvandrare i Sverige under 90-talet upplevde som positiva respektive negativa under integrationsprocessen. Undersökningarna för studien har gjorts med hjälp av sex flyktinginvandrare som flytt till Sverige på grund av politiska och religiösa skäl från Colombia, Peru och Iran under 90-talet. Samtliga intervjupersoner är medlemmar i en svensklatinamerikansk kyrka i Stockholm. Intervjuerna analyserades i en manifest innehållsanalys. Kvalitetskriterierna tillförlitlighet och de etiska principerna har följts igenom hela studien. Resultatet visar att faktorer som arbete, språk, och socialt nätverk är faktorer som underlättar integrationsprocessen. Medan faktorer som ojämlikhet inom arbetslivet, ojämlikhet inom skolan och brist på språkkunskap försvårar och förlänger integrationsprocessen. De negativa faktorer medför även en känsla av diskriminering som enbart upplevs grunda sig i deras etniska bakgrund.

Namibia is today the most unequal country in the world. It is 21 years since they gained independence, at that time the party that was and still are in power had the rhetoric of a socialist party. The divisions of the society are enormous, but to do a class analysis of the country is made difficult because of the ethnic divisions, which has its roots partly in the tribes that existed in the region before the colonialisation and partly in the apartheid regime.

In recent decades, more and more countries have opened up to international trade and the effects it has on society is an area that is both studied and discussed to a large extent, without reaching consensus. Understanding the full consequences of trade is important in order to make political decisions and create fair trade agreements. Previously, trade and gender inequality’s impact on poverty have been studied as two separate areas and in previous research we have not found studies examining the relationship between trade, poverty and gender inequality together. The purpose of this study is therefore to combine two areas that have previously been treated separately and to examine how international trade affects poverty and the role of gender inequality in the tiger economies. Tiger economies is a collective name for the rapidly growing economies of Asia and the countries are characterized by liberalized markets and openness to free trade. The study is carried out through a mediation analysis and examines whether inequality between the sexes acts as a mediator in the context of how trade affects poverty. For the estimation, panel data for eight countries over 30 years are used. The dependent variable poverty is measured as household consumption per capita, while trade flow and gender inequality and four other control variables are explanatory variables. The results show that both increased trade and higher gender equality lead to increased household consumption and thus reduced poverty in the tiger economies. The study also shows that gender inequality acts as a mediator for the relationship between trade and poverty, which means that trade leads to a reduction in poverty directly, but also that trade leads to increased female participation in the labor market, which in turn reduces poverty. Gender inequality and trade should therefore be studied together to examine the effect and the exclusion of one of the variables may lead to incorrect conclusions about what affects poverty in the tiger economies. / De senaste decennierna har allt fler länder öppnat upp för internationell handel och vilka effekter det har för samhället är ett område som både studeras och diskuteras i stor utsträckning, utan att nå konsensus. Att förstå de fulla konsekvenserna av handel är av betydelse för att kunna fatta politiska beslut och skapa rättvisa handelsavtal. Tidigare har handelns och ojämlikhet mellan könens påverkan på fattigdom studerats som två separata områden och vi har i den tidigare forskningen inte funnit studier som undersöker sambandet mellan handel, fattigdom och ojämlikhet mellan könen tillsammans. Syftet med denna studie är därför att kombinera två områden som tidigare behandlats separat och undersöka hur internationell handel påverkar fattigdom och vilken roll ojämlikhet mellan könen har i tigerekonomierna. Tigerekonomierna är ett samlingsnamn för snabbt växande ekonomier i Asien och länderna kännetecknas av avreglerade marknader och öppenhet mot frihandel. Studien genomförs genom en medieringsanalys och undersöker om ojämlikhet mellan könen fungerar som mediator i sambandet för hur handel påverkar fattigdom. För skattningen används paneldata för åtta länder över 30 år. Beroende variabeln fattigdom mäts som hushållskonumstion per capita, medan handelsflöde och ojämlikhet mellan könen samt fyra kontrollvariabler utgör förklarande variabler. Resultatet visar att både ökad handel och högre jämlikhet mellan könen leder till ökad hushållskonsumtion och således minskad fattigdom i tigerekonomierna. Studien visar även att ojämlikhet mellan könen fungerar som mediator för sambandet mellan handel och fattigdom, vilket innebär att handel dels leder till minskad fattigdom direkt, men även att handel leder till ökat kvinnligt deltagande på arbetsmarknaden som i sin tur minskar fattigdom. Ojämlikhet mellan könen och handel bör således studeras tillsammans för att undersöka effekten av hur de påverkar fattigdom och uteslutning av en av variablerna kan leda till felaktiga slutsatser om vad som påverkar fattigdom i tigerekonomierna.