<p>Syftet med denna uppsats är att studera informell omsorg bland äldre personer i Sverige. Med informell omsorg avses omsorg som inte utförs av den skattefinansierade äldreomsorgen eller består av köpta tjänster i hemmet. Informell omsorg definieras i denna uppsats som sådan omsorg som utförs av anhöriga och andra närstående utan ekonomisk ersättning. Tidigare studier visar att den informella omsorgen bland äldre är mer omfattande än den formella. På senare år finns tendenser på att den informella omsorgen ökat i omfattning, i takt med att den formella omsorgen minskat. Studien söker svar på i vilken utsträckning äldre får informell omsorg och av vem de får denna omsorg. I studien undersöks hur sannolikheten att få informell omsorg påverkas av de olika faktorerna kön, boendeförhållande, barn, formell omsorg samt ålder. Mer specifikt studeras informell omsorg med de vardagliga aktiviteterna köpa mat, laga mat, städa och bada/duscha. Studien baseras på det riksrepresentativa datamaterialet SWEOLD 2004. Resultaten visar att totalt 46 procent av de äldre får någon informell omsorg. Med hjälp av logistisk regressionsanalys har oddsen att få informell omsorg predicerats, utifrån de i studien förekommande oberoende variablerna. Resultaten visar att män får mer informell omsorg än kvinnor. Effekten av kön minskar dock något, om hänsyn tas till boendeförhållanden - fler kvinnor än män lever ensamma på äldre dagar. Ökad ålder ger en ökad sannolikhet att få informell omsorg för kvinnor, men inte för män. Personer som har barn, och träffar dem ofta, får i högre grad informell omsorg än personer som inte har barn. Av de fyra undersökta vardagliga aktiviteterna var det vanligast att få hjälp med städning, därefter kom att köpa mat, att laga mat och minst vanligt var att få hjälp med bad/dusch.</p>

Syftet med denna uppsats är att studera informell omsorg bland äldre personer i Sverige. Med informell omsorg avses omsorg som inte utförs av den skattefinansierade äldreomsorgen eller består av köpta tjänster i hemmet. Informell omsorg definieras i denna uppsats som sådan omsorg som utförs av anhöriga och andra närstående utan ekonomisk ersättning. Tidigare studier visar att den informella omsorgen bland äldre är mer omfattande än den formella. På senare år finns tendenser på att den informella omsorgen ökat i omfattning, i takt med att den formella omsorgen minskat. Studien söker svar på i vilken utsträckning äldre får informell omsorg och av vem de får denna omsorg. I studien undersöks hur sannolikheten att få informell omsorg påverkas av de olika faktorerna kön, boendeförhållande, barn, formell omsorg samt ålder. Mer specifikt studeras informell omsorg med de vardagliga aktiviteterna köpa mat, laga mat, städa och bada/duscha. Studien baseras på det riksrepresentativa datamaterialet SWEOLD 2004. Resultaten visar att totalt 46 procent av de äldre får någon informell omsorg. Med hjälp av logistisk regressionsanalys har oddsen att få informell omsorg predicerats, utifrån de i studien förekommande oberoende variablerna. Resultaten visar att män får mer informell omsorg än kvinnor. Effekten av kön minskar dock något, om hänsyn tas till boendeförhållanden - fler kvinnor än män lever ensamma på äldre dagar. Ökad ålder ger en ökad sannolikhet att få informell omsorg för kvinnor, men inte för män. Personer som har barn, och träffar dem ofta, får i högre grad informell omsorg än personer som inte har barn. Av de fyra undersökta vardagliga aktiviteterna var det vanligast att få hjälp med städning, därefter kom att köpa mat, att laga mat och minst vanligt var att få hjälp med bad/dusch.

Syftet med studien är att undersöka om och hur socioekonomisk position samvarierar med tandlöshet före och efter pensionsåldern samt med försämrad tandstatus. Datamaterialet som används är Levnadsnivåundersökningen (LNU) 1968 och 1981 och Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) 1991, 2002 och 2004 och i studiepopulationen ingår personer som intervjuats i LNU och SWEOLD och som var 69-88 år vid tiden för uppföljning. Datamaterialet analyseras med logistiska regressioner. Analyserna visar att lägre socioekonomisk position ökar risken för att vara tandlös före och efter pensionsåldern och för att få försämrad tandstatus under denna period. Egen utbildning och socialklass har samtidigt samband med tandlöshet före respektive efter pensionsåldern, med något starkare samband mellan utbildning och tandlöshet, medan försämrad tandstatus enbart uppvisar samband med socialklass. Analyserna visar att socioekonomisk position som vuxen har större betydelse är socioekonomisk position som barn med också att socioekonomiska förhållanden kan ha betydelse för tandstatus under hela livet. Resultatet visar på behovet av insatser för att minska de sociala skillnaderna i tandstatus under hela livsförloppet där en betydelsefull insats kan vara att främja tillgången till tandvård för de med störst behov. Resultatet visar också på stora skillnader i tandstatus mellan olika kohorter. För att främja en god tandhälsa och ytterligare minska kohortskillnaderna behövs tidiga insater, redan i barndomen. Ytterligare studier behövs för att bättre förklara de sociala strukturerna som påverkar tandlöshet.