Klyftan mellan rika och fattiga finns. Den ekonomiska ojämlikheten ökar på global nivå men även i enskilda länder som Sverige. Konsekvenserna för individer är stora med tanke på livsvillkor, hälsa, utbildningsnivå och levnadsstandard. Läroplanen för Barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet anser att undervisning om hur sociala sammanhang, klass och socialisation påverkar individer är viktig och ska genomföras. Tidigare studier har tittat på hur mycket och på vilka sätt läroböcker diskuterar kön, sexualitet och etnicitet medan begreppet social klass har till viss del förbisetts. Denna studie undersöker hur social klass beskrivs i läroböcker skrivna för gymnasiet. Studien analyserar också på vilka sätt social klass beskrivs och i vilken utsträckning. Studien granskas sju läroböcker i ämnet Pedagogik från det svenska förlaget Gleerups. Den första forskningsfrågan besvaras genom att använda en kvantitativ metod medan de två övriga frågorna använder kvalitativ textanalys respektive en kvalitativ textanalys inspirerad av kritisk diskursanalys. Resultaten visar att i läromedlen används klass till största del, skiktoch socioekonomiska förhållanden till viss del. Socialklass 1,2 eller 3 används endast vid något enstaka tillfälle. Böckerna har även analyserats utifrån Pierre Bourdieus teorier om symboliska kapital. Genom denna analys framkom en generaliserad bild av hur personer i de olika samhällsklasserna lever sina liv. Läroböckernas definition av klass är vag. Resultaten visar också att de delar av böckerna som diskuterar klass och ekonomisk ojämlikhet främst fokuserar på att ge en bild av hur de olika livsvillkoren ser ut i de olika samhällsklasserna och inte analysera orsak eller vad som påverkar olika livssituationer. Sammanfattningsvis skriver inte böcker i ämnet pedagogik på gymnasiets Barn- och fritidsprogram om klass på ett adekvat sätt vilket ger läraren otillräckligt stöd att följa läroplanen. Programmets elever kan således missa viktig kunskap för att förstå världen och kunna arbeta för att ge alla barn en bra livssituation som färdiga barnskötare.

För att förstå den sociala skiktningen på arbetsmarknaden behövs mer djupgående förståelse kring individers familjebakgrund och uppväxtvillkor. De samhälleliga institutionerna, så som akademiska institutioner formar individer och är en av de avgörande faktorerna för individernas framtidsutsikter (Evertsson och Magnusson, 2014, s. 237). Syftet med denna studie var att undersöka individers förutsättningar i arbetslivet utifrån Pierre Bourdieus teoretiska ramverk. Studien använder begreppet habitus för att ta reda på hur individer genom strukturella egenskaper och ansamlat kapital positionerar sig i klassystemet. En högre position i arbetslivet ger individerna en högre grad av makt och kontroll i samhällsstrukturen. Därför undersökte vi vad det är i habitus som gör att individer når en högre position. Arbetsmarknadsposition och således klassposition framställs i studien genom att använda Eriksons, Goldthorpes och Portocareros (1979) klasschema, som utifrån yrkesspecifika kunskaper och egenskaper indelar individerna i breda sociala klasser. Med hjälp av data från LNU 2010 påvisade studiens resultat, framställd genom logistisk regression, att strukturella egenskaper förmedlade genom föräldrarnas strukturella egenskaper, är en viktig beståndsdel i individernas positionering. Kulturellt kapital, vilket individer ansamlar genom utbildning och bildning, visade dock sig också ha en central roll i individernas möjlighet till att nå en yrkesposition som förknippas med en högre socialklass.

Våld, kriminalitet, utanförskap samt klass och etnicitet är de teman som diskuteras i den här studien utifrån fyra olika ungdomsromaner som utspelar sig i socioekonomiskt utsatta områden. Med hjälp av sociologisk och litteraturvetenskaplig forskning diskuteras de olika temana. Syftet är att läsa mellan raderna i ungdomsromanerna och hitta dolda värderingar, upplysningar och företeelser kopplade till temana med hjälp av både närläsning och en kvalitativ innehållsanalys. Syftet är också att belysa hur våld och brottslighet presenteras för unga läsare genom litteratur. Resultatet av den här studien visade att våld och brottslighet i romanerna presenteras som en ögonöppnare för unga och vuxna i romanerna, där de unga karaktärerna upplever r rädsla och oro för det ökade våldet och brottsligheten. Resultaten visade också på olika dolda värderingar, upplysningar och företeelser i ungdomslitteraturen, där sådant som rasism, ekonomisk utsatthet, klasskillnader, stereotypa övertygelser och fördelar med etnisk svenskhet presenteras. Nyckelord: Ungdomslitteratur, våld, kriminalitet, utanförskap, socialklass, etnicitet, kvalitativ innehållsanalys. / Violence, criminality, exclusion as well as social class and ethnicity are the themes discussed in this study based on four different youth novels that take place in socio-economically disadvantaged areas. With the help of sociological and literary research different themes are discussed. The aim is to read between the lines in the youth novels and find hidden values, information and phenomena connected to the themes with the help of both a close reading and a qualitative content analysis. The aim is also to highlight how violence and crime are presented to young readers through literature. The result of this study showed that violence and crime in the novels are presented as an eye-opener for young people and adults in the novels, where the young characters experience fear and anxiety about the increased violence and crime. The results also showed different hidden values, information and phenomena in youth literature, where such things as racism, economic vulnerability, class differences, stereotypical beliefs and advantages of ethnic Swedishness are presented.  Keywords: Youth literature, violence, crime, exclusion, social class, ethnicity, qualitative content analysis.

Syftet med studien är att undersöka om och hur socioekonomisk position samvarierar med tandlöshet före och efter pensionsåldern samt med försämrad tandstatus. Datamaterialet som används är Levnadsnivåundersökningen (LNU) 1968 och 1981 och Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD) 1991, 2002 och 2004 och i studiepopulationen ingår personer som intervjuats i LNU och SWEOLD och som var 69-88 år vid tiden för uppföljning. Datamaterialet analyseras med logistiska regressioner. Analyserna visar att lägre socioekonomisk position ökar risken för att vara tandlös före och efter pensionsåldern och för att få försämrad tandstatus under denna period. Egen utbildning och socialklass har samtidigt samband med tandlöshet före respektive efter pensionsåldern, med något starkare samband mellan utbildning och tandlöshet, medan försämrad tandstatus enbart uppvisar samband med socialklass. Analyserna visar att socioekonomisk position som vuxen har större betydelse är socioekonomisk position som barn med också att socioekonomiska förhållanden kan ha betydelse för tandstatus under hela livet. Resultatet visar på behovet av insatser för att minska de sociala skillnaderna i tandstatus under hela livsförloppet där en betydelsefull insats kan vara att främja tillgången till tandvård för de med störst behov. Resultatet visar också på stora skillnader i tandstatus mellan olika kohorter. För att främja en god tandhälsa och ytterligare minska kohortskillnaderna behövs tidiga insater, redan i barndomen. Ytterligare studier behövs för att bättre förklara de sociala strukturerna som påverkar tandlöshet.