Tidigare studier har visat att det finns företagare som inte vill vara det. Antalet studier om ofrivilliga företagare är begränsad och handlar främst om mekanismer som förklarar fenomenet. Dock finns det forskning som indikerar att utlandsfödda oftare än Sverigefödda tenderar att ofrivilligt starta företag och att fenomenet måste förstås utifrån de svåra val som en svag position på arbetsmarknaden medför. Individer och grupper som befinner sig i en svag arbetsmarknadsposition kan se företagande som den enda tillgängliga lösning för de problem som arbetslöshet eller riskerad arbetslöshet medför. Denna studie syftar till att undersöka vilka de ofrivilliga företagarna är. Av datamaterialets 2235 företagare visade det sig att 8.4 procent av respondenterna förlikade sig med att vara en ofrivillig företagare. Resultatet av denna studie visar att utlandsfödda i dubbelt så stor utsträckning som Sverigefödda tenderar att ofrivilligt bli företagare, vilket var ett väntat resultat baserat på tidigare forskning. Den yrkesgrupp som var mest drabbad av fenomenet var jordbrukarna och när vi talar om ålder visade det sig att äldre löper högre risk än yngre att bli en ofrivillig företagare.

För att förstå den sociala skiktningen på arbetsmarknaden behövs mer djupgående förståelse kring individers familjebakgrund och uppväxtvillkor. De samhälleliga institutionerna, så som akademiska institutioner formar individer och är en av de avgörande faktorerna för individernas framtidsutsikter (Evertsson och Magnusson, 2014, s. 237). Syftet med denna studie var att undersöka individers förutsättningar i arbetslivet utifrån Pierre Bourdieus teoretiska ramverk. Studien använder begreppet habitus för att ta reda på hur individer genom strukturella egenskaper och ansamlat kapital positionerar sig i klassystemet. En högre position i arbetslivet ger individerna en högre grad av makt och kontroll i samhällsstrukturen. Därför undersökte vi vad det är i habitus som gör att individer når en högre position. Arbetsmarknadsposition och således klassposition framställs i studien genom att använda Eriksons, Goldthorpes och Portocareros (1979) klasschema, som utifrån yrkesspecifika kunskaper och egenskaper indelar individerna i breda sociala klasser. Med hjälp av data från LNU 2010 påvisade studiens resultat, framställd genom logistisk regression, att strukturella egenskaper förmedlade genom föräldrarnas strukturella egenskaper, är en viktig beståndsdel i individernas positionering. Kulturellt kapital, vilket individer ansamlar genom utbildning och bildning, visade dock sig också ha en central roll i individernas möjlighet till att nå en yrkesposition som förknippas med en högre socialklass.

Underbyggd av ett teoretiskt ramverk inom livsloppssociologin undersöker föreliggande studie effekterna av Sense of Control (SoC) och framtidsutsikter på den teoretiska relationen mellan psykiskt välbefinnande och arbetsmarknadsposition (LMP) hos unga studenter på högskolenivån. Materialet består av enkätsvar från totalt 155 studenter, i åldrarna 19-30, boende på olika platser i Sverige. En multipel regressionsanalys genomfördes där välbefinnande, LMP, framtidsutsikter och Sense of Control (SoC) ingick. Tvärtemot hypotesen förmådde LMP inte predicera välbefinnande. SoC, däremot, förmådde måttligt predicera välbefinnande (β = .237). Multivariat analys visade även på ett måttligt samband mellan LMP och SoC (r = 0.226, p = 0.005), samt mellan SoC och framtidsutsikter (r = 0.275, p < .001). / Underpinned by a theoretical framework within life course sociology, this study examines the effects of Sense of Control (SoC) and future expectations on the theoretical relationship between psychological well-being and labour market position (LMP) among young students within the academia. The data consists of survey responses from a total of 155 students, aged 19-30, living in various parts of Sweden. A multiple regression analysis was conducted in which well-being, LMP, future expectations and Sense of Control (SoC) were featured. Contrary to the hypothesis, LMP was unsuccessful at predicting well-being. SoC, on the other hand, was found to modestly predict well-being (β = .237). Multivariate analysis also showed a modest relationship between LMP and SoC (r = 0.226, p = 0.005), as well as between SoC and future expectations (r = 0.275, p < .001).