För att förstå den sociala skiktningen på arbetsmarknaden behövs mer djupgående förståelse kring individers familjebakgrund och uppväxtvillkor. De samhälleliga institutionerna, så som akademiska institutioner formar individer och är en av de avgörande faktorerna för individernas framtidsutsikter (Evertsson och Magnusson, 2014, s. 237). Syftet med denna studie var att undersöka individers förutsättningar i arbetslivet utifrån Pierre Bourdieus teoretiska ramverk. Studien använder begreppet habitus för att ta reda på hur individer genom strukturella egenskaper och ansamlat kapital positionerar sig i klassystemet. En högre position i arbetslivet ger individerna en högre grad av makt och kontroll i samhällsstrukturen. Därför undersökte vi vad det är i habitus som gör att individer når en högre position. Arbetsmarknadsposition och således klassposition framställs i studien genom att använda Eriksons, Goldthorpes och Portocareros (1979) klasschema, som utifrån yrkesspecifika kunskaper och egenskaper indelar individerna i breda sociala klasser. Med hjälp av data från LNU 2010 påvisade studiens resultat, framställd genom logistisk regression, att strukturella egenskaper förmedlade genom föräldrarnas strukturella egenskaper, är en viktig beståndsdel i individernas positionering. Kulturellt kapital, vilket individer ansamlar genom utbildning och bildning, visade dock sig också ha en central roll i individernas möjlighet till att nå en yrkesposition som förknippas med en högre socialklass.