Kvinnor rapporterar sämre självskattad hälsa än män och utlandsföddas psykiska välmående är sämre än svenskföddas. Delaktighet och inflytande har visats vara starkt sammankopplat med hälsa och det är därför viktigt med ett effektivt integrationsarbete för att skapa delaktighet och inflytande i det svenska samhället. Syftet med denna undersökning var att undersöka upplevelser och erfarenheter av integrationen i Sverige bland utlandsfödda kvinnor utifrån ett folkhälsoperspektiv. För att besvara syftet har en kvalitativ ansats använts och fem semistrukturerade intervjuer med utlandsfödda kvinnor i olika åldrar över 18 år genomfördes. Insamlade intervjudata analyserades genom en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom att sociala nätverk, språk och arbete är tre viktiga aspekter för att integreras i det svenska samhället. Rädsla och ovilja inför nya kulturer kan förhindra individers möjligheter till att integreras samt att kulturkrockar kan försvåra integrationen. Det framkom även att det bör finnas ett tvärsektoriellt arbete mellan samhällsaktörer och att lättillgänglig information kan nås, för en lättare förståelse för kulturen i det nya landet. Slutsatsen är att det finns olika aspekter som utlandsfödda kvinnor upplever påverkar deras möjlighet till integration: upplevelser, underlättande faktorer och hinder för integration. Framtida beslutsfattare bör ha dessa i åtanke vid utformning av styrning och policy för integration. / Women self-report worse health than men, and people born in a foreign country report lower psychological well-being than Swedish born people. Participation and influence within society directly correlate with health, therefore it is important to integrate people into society so that they can participate and gain influence. The purpose of this study is, using a public health perspective, to examine foreign born women’s relations and experiences of integration in Sweden. A qualitative approach was used to answer the purpose. Five semi-structured interviews have been conducted in Stockholm, Västerås and Gävle with foreign born women of 18 years and older. The collected interview data was analyzed using manifest content analysis. The results showed that social-networks, language, and occupation are three important aspects that contribute to successful integration. Fear and unwillingness to assimilate to different cultures in a new country can increase the difficulty of integration. To ease integration, the participants believed that a multi-sectoral approach is necessary, stakeholders in integration need to work together. The women further described that more information and transparency in information from stakeholders will increase their ability to successfully integrate into a new country. The conclusions are that there are three main aspects that foreign born women believe influence their possibility to integration: experiences, possibilities and obstacles. Future policy makers should regard these important aspects when presenting policies for integration.

Introduktion: Alla i samhället påverkas av den digitala omställningen och covid-19 pandemin har fungerat som murbräcka för både ökad digital transformering och ökad användning. den äldre gruppen varit mest utsatt inte bara iform av ökad risk för död till följd av sjukdomen utan även varit begränsad i sitt sociala liv med minskad delaktighet som följd. Trots rekommendationer beträffande isolering och karantän har viss social interaktion ägt rum och även med hjälp av digitala verktyg men emellertid resulterat i ökad social isolering med ohälsa både på fysiskt och psykiskt plan (Folkhälsomyndigheten, 2022a). Covid-19 pandemin har gett upphov till etiska frågor, vilket aktualiserar andra frågor som exempelvis vilket samhället som skapas, vilka attityder som ska styra, vilka normer som samhället ska eftersträva och med det vilka etiska perspektiv det nya ska antas. Syfte: Studiens syfte är att undersöka äldres digitaladelaktighet med fokus på den digitala klyftan med etiska överväganden för att resultera i ökad inkludering. Metod: En strukturerad litteraturstudie som inkluderade 11 vetenskapliga artiklar publicerade 2019–2022 som söktes i databaserna PubMed och Web of Science. Resultat:Resultaten visar det komplexa sambandet mellan äldres digitala användning för ökad delaktighet, för aktivt åldrande och samhällsengagemang. Slutsats: Trots ökad digital tillgång är äldre fortfarande utanför digitaliseringen i samhället av mångfaktoriella orsaker. För ökad digital inkludering och delaktighet föreslås genom resultat, att fokusera på de äldres olika behov och ändra perspektiv genom fokusera på det aktiva åldrandet som en resurs för samhället och dess utveckling. / Introduction: Everyone in the society is affected by the digital transition and the Covid-19 pandemic has served as a gateway for both increased digital transformation and increased use. The elderly have been most exposed not only in the form of increased risk of death dueto a disease but also as victims limitations in social life with reduced participation as anoutcome. Despite recommendations regarding isolation and quarantine, some social interaction has taken place. Also with the help of digital tools, but has nevertheless increased social isolation resulting in ill health (Public Health Agency, 2022). The Covid-19 pandemic has given rise to ethical issues. Which raises other issues such as which kind ofsociety is created, which attitudes prevail, which norms the society is apt to strive for and with which new ethical perspectives are to be adopted. Aim: The aim of the study is to investigate the digital participation of the elderly with a focus on the digital divide with special reference to ethical considerations such as potential for increased inclusion. Method: A structured literature review including 11 scientific articles published in 2019–2022 found in the databases PubMed and Web of Science. Results: The results showed atcomplex association between the elderly's digital use for increased participation, for active aging and community involvement. Conclusion: Despite increased digital access, the elderly still stand outside digitalisation in the society for multifactorial reasons. For increased digital inclusion and participation, the results suggest to focus on the different needs of the elderly and change of perspective by focusing on active aging as a resource for the society and its development.

Introduktion: Digitalisering är en pågående process i samhället som berör många aspekter relaterat till folkhälsa. Samtidigt är folkhälsovetare, folkhälsoarbetet eller folkhälsoperspektivet vaga beskrivet i policys och vetenskaplig litteratur rörande ämnet digitalisering och folkhälsa. Tidigare forskning har även belyst hur digitaliseringen främst inkluderat tekniska och ekonomiska perspektiv med brist på sociala, kulturella och politiska perspektiv.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva folkhälsovetares uppfattningar och erfarenheter kring implementering och nyttjande av digitala verktyg i folkhälsoarbetet på kommunal och regional nivå i norra Sverige.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta folkhälsovetare på kommunal och regional nivå i norra Sverige. En manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera materialet.  Resultat: Resultatet bestod av 4 kategorier och 14 subkategorier som beskrev deltagarnas olika erfarenheter och uppfattningar. Kategorin Erfarenheter och användningsområden beskrev de varierande erfarenheterna som deltagarna besatt samt inom vilka användningsområden deltagarna nyttjade eller önskade nyttja digitala verktyg. Kategorierna Politik och resursfördelning samt Behov beskrev de förutsättningar som deltagarna betraktade som betydelsefulla för att kunna nyttja digitala verktyg i folkhälsoarbetet. Sista kategorin God och jämlik hälsa beskrev de möjligheter och utmaningar som deltagarna uppfattade med att nyttja digitala verktyg i folkhälsoarbetet för att uppnå en god och jämlik hälsa.  Slutsats: Studiens fynd tyder på att det råder varierande erfarenheter av digitala verktyg inom folkhälsoarbetet på kommunal och regional nivå. Resultaten antyder även att en ökad integrering av folkhälsoperspektivet inom digitaliserings- och e-hälsosammanhang kan vara betydelsefull för möjligheterna att bidra till en god och jämlik hälsa. / Introduction: Digitalization influences multiple aspects of public health, yet the literature and policies related to digitalization and public health tend to provide vague descriptions of public health practice or public health perspectives. Previous research has further revealed an excessive emphasis on the technical and economic dimensions of digitalization, consequently overlooking social, cultural, and political perspectives. Aim: The aim of the study was to describe public health practitioners’ perceptions and experiences of the implementation or use of digital tools in public health practice at municipal and regional level in northern Sweden. Method: A qualitative interview study with semi-structured interviews was conducted with eight public health practitioners at municipal and regional level in northern Sweden. A manifest content analysis with an inductive approach was used for analysing. Results: The result consisted of 4 categories and 14 subcategories. The category Experiences and areas of use described the participants varying experiences as well as within which areas the participants used or wished to use digital tools. The categories Policy and resource allocation and Needs described prerequisites that the participants considered important to be able to use digital tools in public health practice. The last category Good and equal health described the opportunities and challenges that the participants perceived related to using digital tools within their work to achieve better and equal public health. Conclusion: The study findings indicate varying experiences of digital tools in public health practice at municipal and regional level. It emphasizes the importance of integrating public health perspectives into digitalization and e-health contexts to enhance public health outcomes.

Trust in other people and society is fundamental for it to work well. There is also a knowledge gap in research on how and why trust changes over time. To find strategies and reverse negative trust trends and bring about change and increase the willingness to cooperate, knowledge of the phenomenon's change over time is needed. In the last decade, Russia has taken a turn and is becoming more undemocratic. Since President Vladimir Putin's return to power, the country has experienced a democratic decline. Several critical events have taken place and laws have been enforced that restrict human rights and freedoms. The purpose of the study is therefore to examine how social and institutional trust has changed from 2012 until 2020. The empirical material in the essay consists of factors such as: perception of corruption, social trust, institutional trust, economic inequality, and civic participation in in non-profit organizations in the society. The results showed that social trust has decreased while institutional has increased slightly. However, confidence levels are generally low in the Russian society and also in comparison with other democratic countries such as Sweden and the Netherlands.

In this thesis the overall aim is to analyse conceptions of change with the point of departure being texts developed within the framework of three development partnerships financed by the European Social Fund's Equal Programme 2001-2007. The development partnerships, consisting of collaborating parties from both the public and private sector, aimed at developing new methods and ideas in order to counteract discrimination and all kinds of inequality in working life. The thesis poses the following research questions: How are the problems that the development partnerships intended to counteract described? What appears as important to change in order for discrimination in working life to decrease? In what ways are changes aimed at combating discrimination and contributing to increased gender equality and diversity in working life deemed possible? What motives emerge behind the visions of creating a working life without discrimination? How are gender and other social categories constructed and how do these constructions impact on the conceptions of change that emerge? The ideas, perspectives and interests that characterise the understanding of changes in working life in the studied texts, are illustrated with the aid of theories on how society's forms of rule have changed from government to governance and theories on how gender is done. Furthermore, why certain perspectives and ideas emerge and the consequences of them is analysed based on institutional ethnography and concepts such as social relations and ruling relations. The thesis' analysis points to how the consensus-based organisational form of partnership and the politics and principles that are reflected in the Equal Programme together with notions on growth, leadership and gender create limits for the conceptions of change. Limits that in certain respects entail that society's relations of power and inequality, instead of being challenged, are reproduced. Based on the results of the study, the importance is emphasised of continuously taking one's point of departure in identifying and challenging the limits to how one can speak of change, since the dominant conceptions of change may be an expression of the ruling relations. / I den här avhandlingen är det övergripande syftet att analysera föreställningar om förändring med utgångspunkt i texter som tagits fram inom ramen för tre utvecklingspartnerskap som finansierades av den Europeiska socialfondens Equal-program 2001-2007. Utvecklingspartnerskapen, som bestod av flera samverkansparter från privat och offentlig sektor, syftade till att utveckla nya metoder och idéer för att motverka diskriminering och all slags ojämlikhet i arbetslivet. Avhandlingen utgår från frågeställningarna: Hur beskrivs de problem som utvecklingspartnerskapen avsåg att motverka? Vad framstår som viktigt att förändra för att diskrimineringen i arbetslivet ska minska? På vilka sätt antas förändringar, som anses leda till minskad diskriminering och ökad jämställdhet och mångfald i arbetslivet, vara möjliga? Vilka motiv framträder bakom visionerna om att skapa ett arbetsliv utan diskriminering? Hur konstrueras kön och andra sociala kategorier och hur inverkar dessa konstruktioner på de föreställningar om förändring som framträder? Med hjälp av teorier om hur samhällets styrformer förändrats ”från government till governance” och teorier om hur kön görs åskådliggörs vad det är för idéer, perspektiv och intressen som karakteriserar förståelsen av förändringar i arbetslivet i de rapporter, filmer, utbildningar och metodböcker med mera som studerats. Utifrån den institutionella etnografin och begrepp som sociala relationer och styrningsrelationer analyseras vidare varför vissa perspektiv och idéer framträder och konsekvenserna av dem. Avhandlingens analys pekar på hur den konsensusbaserade organiseringsformen partnerskap och den politik och de principer som reflekteras i Equal-programmet tillsammans med föreställningar om tillväxt, ledarskap och kön skapar gränser i föreställningarna om förändring. Gränser som i vissa avseenden innebär att samhällets relationer av makt och ojämlikhet – istället för att utmanas – reproduceras. Utifrån studiens resultat poängteras vikten av att ständigt ta utgångspunkt i att identifiera och utmana gränserna för hur det går att tala om förändring eftersom dominerande föreställningar om förändring kan vara ett uttryck för samhällets styrningsrelationer.

Abstract Background. It is relatively well established in previous research that unemployment has direct health consequences in terms of mental and physical ill health. Recently, knowledge has emerged indicating that unemployment can lead to economic consequences that remain long after re-establishment in the labour market. However, few empirical studies have been able to apply a life course perspective asking whether there are also long-term health consequences of unemployment, and, when and in which context unemployment may affect the individual health status across the life course. The aim of this thesis was to analyse the relationship between unemployment and illness across the life course, and how it relates to individual and structural factors in the geographical setting of northern Sweden. In particular, three main areas have been explored: youth unemployment and illness in adulthood (Paper I and Paper II), contextual unemployment of national unemployment rate and neighbourhood unemployment (Paper II and Paper III) and lastly, social determinants of health inequality between employment statuses (Paper IV). Methods. This thesis is positioned in Sweden between the early 1980s and the mid-2010s, following two comparable cohorts sampled from northern Sweden (26 and 19 years follow-up time respectively from youth to midlife) and a cross-sectional sample from 2014 of the four northernmost counties in Sweden. The two longitudinal cohorts comprised the Northern Swedish Cohort and the Younger Northern Swedish Cohort, consisting of all pupils in the 9th grade of compulsory school in Luleå municipality in 1981 and 1989. The participants responded to an extensive questionnaire on socioeconomic factors, work and health, in 5 and 2 waves respectively of data collections. Neighbourhood register data from Statistics Sweden was also collected for all participants in the Northern Sweden Cohort. At the latest data collection, 94.3% (n=1010) participated in the Northern Sweden Cohort and 85.6% (n=686) in the Younger Northern Sweden Cohort. The cross-sectional study Health on Equal Terms is a national study, administered by the Public Health Agency together with Statistics Sweden and county councils with the aim of mapping public health and living conditions in the country over time. In this thesis, material from 2014 has been used for northern Sweden with a response rate of around 50% (effective sample n=12769). The statistical analyses used were linear regression, multilevel analysis and difference-in-difference analysis to estimate the concurrent and long-term health consequences of unemployment, and a decomposition analysis to disentangle the inequality in health between different labour market positions. The health outcomes in focus were functional somatic symptoms (the occurrence of relatively common physical illnesses such as head, muscle and stomach ache, insomnia and palpitation) and psychological distress. Results. Among men only, as little as one month of youth unemployment was related to increased levels of functional somatic symptoms in midlife, regardless of previous ill health or unemployment later in life, although only during relatively low national unemployment (pre-recession) when comparing with youth unemployment during high national unemployment (recession). This was explained by the health promoting effect of more time spent in higher education during the recession period. Furthermore, the health impact of neighbourhood unemployment highlights the importance of the contextual setting for individuals’ health both across the life course and at specific periods of life. Lastly, employment-related mental health inequalities exist for both men and women in all life phases (youth, adulthood and midlife). Economic and social deprivation related to unemployment and illness varied across different phases in life and across genders. Conclusion. The key findings of this thesis paint a rather pessimistic vision of the future: one’s own and others’ unemployment may cause not only ill health today but also ill health later in life. Importantly, the responsibility of unemployment and the associated ill health should not be placed on the already marginalised individuals and communities. Instead, the responsibility should be directed towards the structural aspects of society and the political choices that shape these. In other words, health inequality manifested by the position in the labour market is socially produced, unfair and changeable through political decisions. The results of this study therefore cannot contribute to any simple or concrete solutions to the concurrent or long-term health consequences of individual or contextual unemployment, as the solution is beyond the areas of responsibility and abilities of research. However, if there are long-term health consequences of one’s own and other people’s unemployment, labour market and public health policies should be initiated from a young age and continue throughout the life course to reduce individual suffering and future costs of social insurance, sick-leave and unemployment benefits.

Background: The military conflict in Ukraine that started in 2014 was accompanied with many changes in the political, economic and social spheres. It brought informal volunteering activities (i.e. one form of social capital) to emerge, function and later to be formalized, in order to support soldiers and their families. This situation is unique given the transitional setting of Ukraine, which has led to comparably low levels of social capital and negative indicators of health and well-being. This thesis aims to explore social capital during military conflict in contemporary Ukraine and to analyze the associations between social capital and well-being, as well as the distribution of social capital among Ukrainian women and men. Methods: The study combines a qualitative and quantitative research design. A case study was conducted using qualitative methodology. Eighteen in-depth interviews were collected with providers and utilizers of volunteering services. Grounded Theory and social action ideal types methodology of Weber were used for the analysis. The quantitative research utilized two secondary datasets. The World Health Survey was utilized to analyze the association between social capital and physical and mental well-being for women (n=1723) and men (n=910) by means of multivariate logistic regression. The European Social Survey (wave 6) was used in order to investigate access to social capital and the determinants of gender inequalities in the access with a sample of 1377 women and 797 men. Multivariate logistic regression and postregression Fairlie’s decomposition analysis were used to analyze the determinants of the inequalities. Results: The key findings of this thesis show that social capital transforms during military conflict and takes particular forms in transitional settings. There are positive and negative effects on well-being connected to crisisrelated volunteering. The associations between social capital and well-being vary for women and men in favour of women. Social capital is unequally distributed between different social groups. Some forms of social capital may have stronger buffering effect on women than men in Ukraine. Access to social capital can be viewed as an indicator for social well-being, and thus social capital can be used both as a determinant and an outcome in social capital and health research. Conclusion: Informal social participation, i.e. volunteering might play an important role in societal crises and needs to be considered in social capital measurements and interventions. Social capital measurements utilized in stable societies do not evidently capture these forms, i.e. it is not taken into account. The associations between social capital and well-being depend on the measurements that are used. Since social capital has both positive and negative effects on well-being, this should be considered in research, policies and practices in order to prevent negative and promote positive outcomes. In Ukraine, as well as in other settings, social capital is an unequal resource for different societal groups. Reducing gender and income inequalities would probably influence the distribution of social capital within the society. / Bakgrund: Den militära konflikten i Ukraina som startade 2014 fick många politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. Konfliktsituationen triggade bland annat framväxten av omfattande informella volontärverksamheter (en form av social kapital) som senare formaliserades, för att stödja soldater och deras familjer. Denna situation är relativt unik, med tanke på Ukrainas postsovjetiska historia med jämförelsevis låga nivåer av socialt kapital och negativa indikatorer för hälsa och välbefinnande. Denna avhandling syftar att undersöka betydelsen av socialt kapital under pågående militär konflikt i Ukraina, samt att analysera sambandet mellan social kapital och välbefinnande, såväl som fördelningen av social kapitalt mellan kvinnor och män i Ukraina. Metoder: Studien kombinerar en kvalitativ och kvantitativ forskningsdesign. En fallstudie genomfördes med hjälp av kvalitativa metoder. Arton djupintervjuer med volontärer samt mottagare av volontärstöd genomfördes. Analysen genomfördes med hjälp av Grundad Teori och Webers sociala idealtyper. Den kvantitativa forskningen är baserad på två sekundära datamaterial. Världshälsoorganisationens (WHOs) World Health Survey användes för att analysera sambandet mellan socialt kapital och fysiskt och mentalt välbefinnande för kvinnor (n = 1723) och män (n = 910) med hjälp av multivariabel logistisk regression. European Social Survey (våg 6) användes för att undersöka tillgången till socialt kapital och bestämningsfaktorer för ojämlikhet i tillgången till socialt kapital mellan kvinnor (n = 1377) och män ( n = 797). Analysen genomfördes med hjälp av multivariabel logistisk regression och post-regression Fairlie decomposition analys. Resultat: Resultaten i denna avhandling visar att social kapital transformeras under pågående militär konflikt och antar särskilda former i övergångssamhällen som Ukraina. Det finns både positiva och negativa effekter på välbefinnande relaterat till volontärarbete under pågående samhällskris. Sambanden mellan social kapital och välbefinnande varierar för kvinnor och män till förmån för kvinnor. Vissa former av socialt kapital kan ha en starkare skyddande effekt för kvinnor än män i Ukraina. Resultaten visar också att socialt kapital fördelas ojämnt mellan män och kvinnor. Tillgången till socialt kapital kan betraktas som en indikator för socialt välbefinnande och socialt kapital kan därmed användas både som determinant och ett utfall i studier om socialt kapital, hälsa och välbefinnande. Slutsats: Informellt socialt deltagande, dvs volontärarbete, kan spela en viktig roll i samhällskriser och behöver beaktas i såväl mätningar som interventioner av socialt kapital. Mätningar av socialt kapital i ”stabila” samhällen fångar nödvändigtvis inte dessa former av socialt kapital. Sambandet mellan social kapital och välbefinnande beror till stor det på vilka mått för socialt kapital som används. Eftersom socialt kapital har både positiva och negativa effekter på välbefinnande bör det tas i beaktande i forskning, policy och praxis för att kunna förhindra negativa effekter och främja de positiva effekterna. I Ukraina, liksom i andra samhällen, är socialt kapital en ojämn resurs för olika samhällsgrupper. Att minska klyftor mellan könen och inkomstgrupper skulle troligen påverka fördelningen av socialt kapital i samhället.

Denna uppsats undersöker hur den svenska myndigheten Sida med föregångare använt människorättsbegreppet i årsredovisningar 1956 – 2019. Specifikt undersöks vilken relation detta har till epistemiska jämlikhetsdimensioner i materialet. Med epistemisk makt menas makten att påverka de begrepp och diskurser som ligger till grund för förståelsen av bistånd och utvecklingssamarbeten. Människorättsbegreppet var i stort sett osynligt i materialet fram till1980. Från och med slutet av 1980-talet associeras mänskliga rättigheter starkt till demokratibegreppet på ett sätt som därefter dominerar stora delar av materialet. Under 2010-talet syns också en ökande association mellan mänskliga rättigheter och jämställdhets- respektive miljöfrågor. Även om det finns exempel på formuleringar som reproducerar epistemisk ojämlikheteller återspeglar en eurocentrisk universalism, är exemplen förhållandevis få. Givet Sidas speciella uppdrag, är det naturligt att fokus ligger på problem och lösningar i länder i det globala Syd. Samtidigt bidrar detta dock till en epistemiskt ojämlik helhet av diskurser där den sammantagna bilden blir att det globala Syd utgör arenan där både hinder och lösningar för hållbar utveckling finns. Det kan leda till att de förändringar som krävs i Nord för att uppnå en hållbar global utveckling inte får tillräckligt med uppmärksamhet. / This study examines how the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida)and its predecessors have used the concept of human rights in annual reports 1956 – 2019, and what relation this use has to epistemic equality. Epistemic power is the power over the conceptsand discourses, forming the basis for the understanding of international development. Human rights as a notion is almost invisible in the reports until 1980. As from the end of the 1980s and onwards, the concept is associated to democracy in a way that dominates large parts of the reports. In the 2010s, the concept is also increasingly connected to gender equality and environmental issues. Although there are examples of reproduction of epistemic inequality or mirroring of an eurocentric universalism, these are proportionately few. Due to Sida’s mission, it’s natural to focus on problems and solutions in the Global South. At the same time, this contributes to an epistemically unequal entirety of discourses, in which the overall picture is that the Global South is where both obstacles and solutions to sustainable development are to be found. This way, changes in the Global North that are also necessary to achieve global sustainable development will not be paid sufficient attention. / <p>Godkänt datum 2020-06-05</p>

Denna studie undersöker förståelsen för behovet av vård av psykisk ohälsa bland nyanlända flyktingar och asylsökande i Sverige under 1990–2021. Studien tillämpar ett krisnarrativ perspektiv för att kontextualisera varför och hur förändringar i lagstiftningen sker och förståelsen av den. Vidare undersöker studien hur detta beskrivs och förstås i lagtexter, propositioner, offentliga utredningar och rapporter från 1990–2021 med en analytisk ram av krisnarrativ. Denna krisberättelse är konstruerad genom vittnesmål från socialsekreterare, migrationstjänstemän, journalister och professorer kopplade till migration. Detta kommer att förstås utifrån de teoretiska perspektiven om vem som har rätt till rättigheter (Arendt, 2017) och vem som är sörjbar (grievable) (Butler, 2016), samt ett holistiskt perspektiv på hälsa med hjälp av begreppen health-lifestyle (Cockerham, 2005), empowerment och KASAM- känsla av sammanhang.  Genom följande frågeställningar: (1) Hur beskrevs behovet av vård och rättigheter för flyktingar och asylsökande i officiella dokument? (2) Hur har förskjutningen av rättigheter till hälsa och synen på behovet av vård bland flyktingar och asylsökande sett ut? och (3) Vilken inverkan kan rätten att ha rättigheter och att vara sörjbar ha över hälsofrågor hos flyktingar och asylsökande? En kvalitativ tematisk dokumentanalys antogs med en explorativ design baserad på ett induktivt förhållningssätt till det empiriska materialet. En hermeneutisk tolkning har tillämpats som innebar att skapa en djupare tolkning än den intellektuellt begripliga kunskapen. Resultatet visar att lagtexterna, propositionerna, offentliga utredningarna och rapporterna, har skiftat mot en mer decentraliserad struktur och med ett mer holistiskt perspektiv på hälsa. Tillsammans med vittnesseminarierna vittnar detta om att det paradoxalt nog har lett till en mer individualiserad syn på flyktingar, att de i större utsträckning tar ansvar för sin egen hälsa där en osäkerhet till följd av tillfälliga uppehållstillstånd är kopplad till en otrygg och prekär tillvaro. / This study investigates the understanding of the need for care for mental illness among newly arrived refugees and asylum seekers in Sweden during 1990-2021. The study applies a crisis narrative perspective to contextualise why and how changes in legislation occur and the understanding of it. Furthermore, the article investigates how this is described and understood in legal texts, propositions, public investigations, and reports from 1990–2021 with an analytical frame of a crisis narrative. This crisis narrative is constructed through testimonies by social secretaries, migration officers, journalists, and professors linked to migration. This will be understood from the theoretical perspectives of who has the right to have rights (Arendt, 2017) and who is grievable (Butler, 2016), as well as a holistic perspective on health using the concepts of health-lifestyle (Cockerham, 2005), empowerment and SOC- sense of coherence. This study asks: (1) How was the description of the need for care and rights for refugees and asylum seekers described in official documents? (2) How has the displacement shift in rights to health and the view of the need for care among refugees and asylum seekers looked like? and (3) What impact can the right to have rights and to be grievable have on the health issues of refugees and asylum seekers? A qualitative thematic document analysis was adopted with an exploratory design based on an inductive approach to the empirical material. A hermeneutic interpretation has been applied which means creating a deeper interpretation than the intellectually comprehensible knowledge. The result shows that the legal texts, propositions, public investigations, and reports have shifted towards a more decentralised structure with a more holistic perspective on health. Together with the witness seminars, this testifies that, paradoxically, it has led to a more individualised view of refugees, that they take responsibility for their health to a greater extent, where uncertainty because of temporary residence permits is linked to an insecure and precarious existence.

In this thesis, I have studied the United Nations concluding observations on Sweden in relation to international human rights obligations. Specifically, in regards to the International Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination (ICERD) and the Convention on the Rights of the Child (CRC).  The Committee on the Rights of the Child have, in their Concluding Observations from 2023, expressed a deep concern about continued racism and discrimination of many children in Sweden. Meanwhile, the Committee on the Elimination of Racial Discrimination has recommended Sweden to take immediate measures for the purpose of eliminating all forms of racial discrimination.  In terms of critical analysis, the aim of this thesis has been to study how the Swedish state's international human rights obligations for the purpose of eliminating racial discrimination relates to the implementation of children's rights according to the principle of non-discrimination. According to my study, it is necessary for the Swedish state to promote and respect the human dignity inherent in every child, to be able to guarantee every child within the jurisdiction the rights under the CRC. A central example is the child's right to education in alignment with general human rights principles. Therefore, it is required for the state to prevent the normalization of racism in Sweden, in accordance with the international human rights obligations under the ICERD. This includes, for example, the prohibition of racist organizations in national law, for the purpose of eliminating racist hate speech, and the elimination of racial profiling by national law enforcement. Many children's living conditions and access to the rights under the CRC are affected by racism in several ways, through structural and everyday racism, when they themselves are exposed to racism and when people in their close surroundings experience racism. This has led me to the conclusion that active and immediate measures by the Swedish state, for the purpose of eliminating racial discrimination, are necessary for the possibility of guaranteeing the children who are victims of racism their rights in alignment with the CRC.