No description available.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) lyfts vikten av att pedagoger kontinuerligt dokumenterar och utvärderar den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie är att syliggöra förskolepersonals olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation samt kritiska och etiska aspekter. Studien är utformad från en fenomenografisk ansats vilket innebär att individers uppfattningar är i fokus. Studien är baserad på sex pedagogers uppfattningar av arbetssättet.  Resultatet tyder på att det finns olika sätt att se på vad pedagogisk dokumentation innebär och vad dess syfte är. Reflektion uppfattas vara en central del och är avgörande för om dokumentationen är pedagogisk eller ej. Resultatet visar även att tiden upplevs vara en kritisk aspekt i förskoleverksamheter. Pedagogisk dokumentation upplevs antingen vara tidskrävande eller underlättande i verksamheten. En etisk aspekt som lyfts fram är om personalen bör fråga barnen om de vill medverka i dokumentationen eller ej. Med denna studie vill vi ge en fördjupad kunskap om vad det finns för olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation.

Förskollärarens ansvar att dokumentera barns utveckling och lärande har sedan länge haft en betydande roll i förskolans verksamhet. Sedan 1998 då förskolan blev en del av det svenska utbildningsystemet har dokumentation använts som ett hjälpmedel för att utforma en verksamhet enligt läroplanens intentioner. Syftet med studien var att analysera förskollärares uppfattningar av pedagogisk dokumentation. I resultatet redovisas förskollärarnas olika uppfattningar om fenomenet vilket visar på stor variation. För insamlandet av data har metodtriangulering använts i form av enkätundersökning samt uppföljande intervjuer. Materialet har tolkats och analyserats utifrån en fenomenografisk ansats.

När världen drabbas av en pandemi ställs hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. Sjuksköterskan har en nyckelroll i att möta patienten och kan ställas inför etiskt svåra val. I vårdsammanhang handlar etik om hur den enskilda patienten bör behandlas och där integritet och självbestämmande respekteras. COVID-19 pandemin ger upphov till etiska, rättsliga och praktiska prövningar både för individen och nationen. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiska aspekter på hälsocentraler under COVID-19 pandemin. Studien som genomfördes var en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom fokusgruppsintervjuer med sammanlagt åtta deltagare, fyra sjuksköterskor och fyra distriktssköterskor, från två hälsocentraler inom Region Norrbotten. Analysen resulterade i tre kategorier; Försöka skapa trygghet och stöd för patienter, Påverkas av känslan att inte kunna göra det rätta och att inte räcka till och Ett förändrat arbetssätt och rutiner medför svårigheter och utmaningar. Resultatet visade att det var viktigt för sjuksköterskorna att känna trygghet för att kunna göra det rätta för patienten. En annan etisk aspekt de upplevde var maktlöshet när de inte kunde påverka situationen. Nya rutiner och riktlinjer var nödvändiga och underlättade deras arbete. Slutsatsen är att etisk reflektion är betydelsefullt för att sjuksköterskan ska känna att det rätta görs för patienten samt att en god vård bedrivs.

I många förskolor används idag pedagogisk dokumentation som ett sätt att utvärdera förskolans kvalitetsarbete som står i den reviderade läroplanen (Skolverket, 2010). Mitt syfte med examensarbetet är att se hur begreppet pedagogisk dokumentation tolkas av olika pedagoger. Jag valde tre frågeställningar som skulle ge svar på mitt syfte. Hur tolkas dokumentationsarbetet, finns det några nackdelar samt hur tyder pedagogerna barnens uppfattning. Den kvalitativa forskningsmetoden användes i studien och resultaten kommer från de svar jag fick ifrån intervjuer som genomfördes med pedagogerna. Resultatet visar att pedagogerna ställer sig positiva till dokumentationsarbetet trots de nackdelar som finns och syftet är att synliggöra barnens lärande och utveckling. Resultatet visar också att pedagogerna inte fört en diskussion med barnen om hur de upplever dokumentationsarbetet utan de kan endast svara med ett antagande om deras uppfattningar.

Syfte: Syftet med studien är att, genom ett konsumentperspektiv, undersöka värderingar och åsikter rörande etiska och miljömässiga aspekter inom bankernas CSR-arbete.  Forskningsfråga: Vilken betydelse har bankernas CSR-arbete för kunderna?  Delfrågor: Hur väsentligt för bankkunder är etiska aspekter inom fondinvestering?  Hur avgörande för bankkunder är miljömässiga aspekter inom fondinvestering?  Teori: Följande teorier behandlar och relaterar till CSR, CSR-definition, Legitimitetsteori, Intressentteori, Teori om Planerad Beteende och Behavioural Finance  Metod: En kombination av kvantitativ och kvalitativa metod tillämpas för denna studie. Studiens metod är baserad på den kvalitativa forskningsmetoden med en fenomenografisk forskningsansats i form av semistrukturerad gruppintervju. Studien kompletteras även med en kvantitativ metod i form av enkätundersökning.  Slutsats: Studiens resultat visar att CSR-arbeten värderas som mer betydelsefullt och väsentligt för kunderna, dock existerar en kommunikationsbrist mellan bankerna och deras kunder. Etiska aspekter är uppenbarligen en faktor som kunden värdesätter högt och på en personlig nivå. Studiens resultat visar att etiska aspekter har en avgörande roll vid val av investering i fond. I studiens resultat framgår det tydligt att miljömässiga aspekter värderas till viss del när kunder utser val av fond. Utifrån enkätundersökningen och studiens intervju visas en skillnad i värdesättning mellan etiska och miljömässiga aspekter, där etiska aspekter värdesätts mer än de miljömässiga.

Bakgrund: Fetma är ett folkhälsoproblem som har ökat dramatiskt de senaste två decennierna. För att behandla extrem fetma har magsäcksoperationer blivit en allt mer vanlig metod. De hälsoekonomiska aspekterna av operation har ännu inte studerats i Sverige. Syfte: Studiens syfte var att belysa hälsoekonomiska aspekter av magsäcksoperationer som intervention mot fetma. Metod: Metoden var en litteraturstudie. Elva vetenskapliga studier valdes ut, analyserades och sammanställdes utifrån hälsoekonomiska aspekter. Resultat: Magsäcksoperationer var kostnadseffektiva som intervention mot fetma i jämförelse med ingen intervention, traditionell intervention och medicinsk behandling. Studiernas resultat varierade i tid till break even och beräkning av inkrementell kostnadskvot. Troliga anledningar till dessa skillnader var studiernas olika ursprungsländer och tidsperspektiv. Slutsats: Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv rekommenderas operationer som intervention mot fetma. Dock bör etiska aspekter beaktas när samhällets begränsade ekonomiska resurser ska fördelas mellan olika interventioner. / Background: Obesity has increased dramatically in the last 20 years and has become a major public health issue. Bariatric surgery has become a more commonly used method for treating morbid obesity. The health economic aspects of bariatric surgery have not yet been studied in Sweden. Aim: The study highlights the health economic aspects of bariatric surgery as an intervention to treat obesity. Method: The method used was a literature review. Eleven scientific studies were selected, analyzed and compiled using a health economic perspective. Results: Bariatric surgery was a cost effective intervention for treating obesity, compared with no interventions, traditional interventions and medical treatment. The results of the studies vary in time to break even and incremental cost ratio. The studies different countries of origin and time perspectives are possible reasons for these differences. Conclusion: From a health economic perspective bariatric surgery was recommended as an intervention for treating obesity. However, ethical issues should be considered when the society's limited financial resources are distributed between different interventions.

Den här rapporten behandlar ett projekt utfört i kandidatkursen TDDD96 - Kandidatprojekt i programvaruutveckling. Projektet är utfört av åtta studenter från datateknik- ochmjukvaruteknikprogrammen på Linköpings universitet (LiU) för kunden från institutionen för medicinsk teknik (IMT) på LiU. Syftet med projektet var att ta fram en prototypmed ett grafiskt gränssnitt för uppvisning och simulering av hur kroppen påverkas av t.ex.träning, sömn och kostintag. Modellerna som simulerats är framtagna av forskningsgrup-pen integrativ system biologi för institutionen för medicinsk teknik LiU och resultatet är i form av dataändringar och grafer i programmets gränssnit.

Introduktion: Alla i samhället påverkas av den digitala omställningen och covid-19 pandemin har fungerat som murbräcka för både ökad digital transformering och ökad användning. den äldre gruppen varit mest utsatt inte bara iform av ökad risk för död till följd av sjukdomen utan även varit begränsad i sitt sociala liv med minskad delaktighet som följd. Trots rekommendationer beträffande isolering och karantän har viss social interaktion ägt rum och även med hjälp av digitala verktyg men emellertid resulterat i ökad social isolering med ohälsa både på fysiskt och psykiskt plan (Folkhälsomyndigheten, 2022a). Covid-19 pandemin har gett upphov till etiska frågor, vilket aktualiserar andra frågor som exempelvis vilket samhället som skapas, vilka attityder som ska styra, vilka normer som samhället ska eftersträva och med det vilka etiska perspektiv det nya ska antas. Syfte: Studiens syfte är att undersöka äldres digitaladelaktighet med fokus på den digitala klyftan med etiska överväganden för att resultera i ökad inkludering. Metod: En strukturerad litteraturstudie som inkluderade 11 vetenskapliga artiklar publicerade 2019–2022 som söktes i databaserna PubMed och Web of Science. Resultat:Resultaten visar det komplexa sambandet mellan äldres digitala användning för ökad delaktighet, för aktivt åldrande och samhällsengagemang. Slutsats: Trots ökad digital tillgång är äldre fortfarande utanför digitaliseringen i samhället av mångfaktoriella orsaker. För ökad digital inkludering och delaktighet föreslås genom resultat, att fokusera på de äldres olika behov och ändra perspektiv genom fokusera på det aktiva åldrandet som en resurs för samhället och dess utveckling. / Introduction: Everyone in the society is affected by the digital transition and the Covid-19 pandemic has served as a gateway for both increased digital transformation and increased use. The elderly have been most exposed not only in the form of increased risk of death dueto a disease but also as victims limitations in social life with reduced participation as anoutcome. Despite recommendations regarding isolation and quarantine, some social interaction has taken place. Also with the help of digital tools, but has nevertheless increased social isolation resulting in ill health (Public Health Agency, 2022). The Covid-19 pandemic has given rise to ethical issues. Which raises other issues such as which kind ofsociety is created, which attitudes prevail, which norms the society is apt to strive for and with which new ethical perspectives are to be adopted. Aim: The aim of the study is to investigate the digital participation of the elderly with a focus on the digital divide with special reference to ethical considerations such as potential for increased inclusion. Method: A structured literature review including 11 scientific articles published in 2019–2022 found in the databases PubMed and Web of Science. Results: The results showed atcomplex association between the elderly's digital use for increased participation, for active aging and community involvement. Conclusion: Despite increased digital access, the elderly still stand outside digitalisation in the society for multifactorial reasons. For increased digital inclusion and participation, the results suggest to focus on the different needs of the elderly and change of perspective by focusing on active aging as a resource for the society and its development.

Det finns idag flera tusen genetiska sjukdomar som inte kan botas med hjälp av dagens läkemedelsbehandlingar. Detta är något forskarna försöker finna en lösning på. Två nya potenta genredigeringsverktyg har utvecklats och tros kunna bota och behandla många av de idag kända genetiska sjukdomarna. Detta är clustered regularly interspaced short palindromic repeats med CRISPR-associerade proteiner, CRISPR/Cas9 och prime editing. Tekniker som utvecklats från det adaptiva immunförsvaret hos prokaryoter. Både CRISPR/Cas9 och prime editing är RNA-guidade system med DNA som mål, de är även möjliga att programmera. Syftet med denna litteratursökning var att: 1) Jämföra teknikerna CRISPR/Cas9 och prime editing, 2) Undersöka vilka idag pågående kliniska prövningar som finns där någon av teknikerna används vid behandling av sjukdom. 3) Undersöka vilka sjukdomstillstånd som tros kunna botas och/eller behandlas med hjälp av någon av teknikerna samt 4) undersöka hur forskare ser på de etiska aspekterna av dessa tekniker. Information har hämtats under arbetets gång, främst från PubMed, Google och clinicaltrials.gov. Det finns idag 16 pågående studier där CRISPR/Cas9 används som behandlingsmetod. För prime editing finns det inga pågående studier. Sjukdomarna som forskarna hoppas kunna behandla med hjälp av metoderna är många, men de har kommit längst i utvecklingen av läkemedel för cancer, blodsjukdomar och ögonsjukdomar. De etiska diskussionerna har varit många och den stora frågan som diskuteras är hur tekniken skall regleras för att inte utnyttjas till sådant som potentiellt kan vara skadligt. Detta är två tekniker med hopp om nya behandlingsmetoder för genetiska sjukdomar, dock är de endast i början av sin utveckling och mer forskning och förfining av metoderna krävs innan de kan tillämpas kliniskt. / Today, there are thousands of genetic diseases that cannot be cured with the help of today's drug treatments. This is something the researchers are trying to find a solution to. Two new potent gene editing tools have been developed and are believed to be able to treat or cure many of today's genetic diseases. These are Clustered regularly interspaced short palindromic repeats with CRISPR-associated proteins, CRISPR/Cas9 and prime editing. Techniques developed from the adaptive immune system of prokaryotes. Both CRISPR/Cas9 and prime editing are RNA-guided DNA-targeted systems that are programmable. The purpose of this literature search was to: 1) compare the CRISPR/Cas9 and prime editing techniques, 2) investigate the current clinical trials in which any of the techniques are used to treat disease. 3) investigate which diseases that are believed to be cured and/or treated by using one of the techniques, and 4) investigare how researchers view the ethical aspects of these techniques. Information was gathered during a period between January to May 2020, mainly from PubMed, Google and clinicaltrials.gov. There are currently 16 ongoing studies using CRISPR/Cas9 as a treatment method. For prime editing there are no ongoing studies. The diseases that the researchers hope to be able to treat using the methods are many, but they have come the farthest in the development of a drug for cancer, blood diseases and eye diseases. There have been many discussions about the ethical side, but the big question being discussed is how the technology should be regulated so that it may not be used to harm instead of treat. These two techniques give hope of new treatment methods of genetic diseases, however, they are in the early stages of their development and more research and refinement of the methods is required before they can be applied clinically.