Syftet med studien var att undersöka rektorers upplevelser om digitaliseringen på restaurang- och livsmedelsprogrammet och hotell-, restaurang- och bageriprogrammet, metoden för studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Analysarbetet genomfördes med utgångspunkt ur en fenomenografisk ansats. Studiens frågeställningar är:  Vilka hinder stöter rektorerna på vid arbetet med att implementera digital teknik i undervisningen? Hur tänker rektorerna om digitaliseringen på restaurang- och livsmedelsprogrammen och hotell, restaurang och bageri? Resultat utmynnade i fem beskrivningskategorier om fenomenet digitaliseringen, beskrivningskategorierna blev följande: Digitaliseringens inverkan på utbildningenDigitaliseringens inverkan på lärare Rektorernas inverkan på digitaliseringen Digitaliseringens inverkan på eleverna Digitaliseringens inverkan på det framtida yrket Slutsatsen blev att rektorernas olika upplevelser om digitaliseringen kan påverka hur rektorerna väljer att leda och samordna det digitaliserande arbetet i skolan, denna variation kan få konsekvenser för hur likvärdig utbildningen kommer att bli på sikt. / The purpose of the study was to investigate the principals' experiences of the digitalization of the RL and HRB program. The method of the study was qualitative semistructured interviews. The analysis was performed with a phenomenological approach. The study's main questions are: • What obstacles do the principals' encounter in the work of implementing digital technology in teaching?• What are the principals' thoughts about the digitalization of the RL and HRB program? The results lead to five description categories about the phenomenon of digitalization in the RL and HRB program. The description categories are as follows: • The impact of digitalization on education• The impact of digitalization on teachers • The impact of principals on digitalization • The impact of digitalization on the students • The impact of digitalization on the future profession The conclusion was that the principals' different experiences about digitization can affect how the principals choose to lead and coordinate the digitization work at the schools. This variation in interpretations can have consequences for how equal education will be in the long term.

Tina Hedendahl och Pernilla Unelind (2016). Digital läsning. En studie om de nya litteraciteternas roll i skolan (Digital literacy. A study on the role of new literacies in school). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Problemområde Ett av skolans övergripande kunskapsmål är att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Lgr 2011). För att kunna använda modern teknik som ett verktyg i dessa syften måste man kunna läsa digitalt. Digital läsning tar en allt större plats i skolan men trots detta har vi i vår yrkesroll hittills inte sett någon explicit undervisning i digital läsning och inte mött någon forskning kring detta. Vi är intresserade av att undersöka hur lärare och elever uppfattar arbetet med digital läsning och ta del av forskning i detta ämne.Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med detta examensarbete är dels att belysa de förmågor som är specifika för digital läsning, dels att undersöka elevers och lärares upplevelser och erfarenheter av digital läsning för att hitta utvecklingsmöjligheter. Våra preciserade frågeställningar är:-Vilka förmågor är specifika för digital läsning?-Vad uttrycker lärare och elever gällande sina upplevelser och erfarenheter av digital läsning?-Vilka utvecklingsmöjligheter ser lärare och elever gällande digital läsning?Teoretisk ram Detta examensarbete grundar sig på tre olika teorier. Det sociokulturella perspektivet för lärande, enligt Säljö (2000), som belyser människan som en del av ett socialt sammanhang där individen och gruppen påverkar varandra. De andra två teorierna är specifika för multimodala texter: New Literacies – A Dual Level Theory, enligt Leu, Kinzer, Coiro, Castek och Henry (2013) och The Cognitive Theory of Multimodal Learning, enligt Mayer och Moreno (2003, återgiven av Rasmusson, 2014). Metod Arbetet är en kvalitativ fallstudie med en hermeneutisk ansats. Materialet har samlats in genom fokusgruppsintervjuer med elever och lärare. Gruppintervjuerna transkriberades i sin helhet och analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk. Resultat och analys Eleverna i vår fallstudie använder digitala verktyg och internet i hög grad, de rör sig i och mellan olika digitala texttyper och både konsumerar och producerar material. Eleverna har en mer positiv attityd till digitala verktyg än lärarna. Den elevgrupp som har mest positiv attityd är elever med läs- och skrivsvårigheter. Digitala verktyg är viktiga för eleverna dels för att bygga relationer och kommunicera med andra och dels för att förstå och skaffa information. Vissa elever och lärare anser att det är svårare att läsa digitala texter och lyfter främst skillnader gällande textstruktur mellan tryckta och digitala texter. Eleverna visar att de är medvetna om att de digitala texterna är mer krävande gällande kritiskt tänkande. Lärarna anser att eleverna behöver utveckla ett mer nyanserat kritiskt tänkande och att de behöver mer undervisning inom detta. I både elevernas och lärarnas diskussioner framkommer att lärarna inte är experter på de nya litteraciteterna men att det finns ett stort kollektivt kunnande i klasserna. Läraren får därmed en ny roll att organisera undervisningen för att ta tillvara det kollektiva kunnandet så att varje elev får utmaning inom sin närmaste utvecklingszon. KunskapsbidragMed denna studie lyfter vi fram de nya digitala litteraciteternas roll i skolan och visar på vikten av att vara medveten om de specifika förmågor som krävs för digital läsning. Vi lyfter även hur man kan möjliggöra god digital läsutveckling. Specialpedagogiska implikationerSamuelsson (2014) och Skolverket (2016c) menar att det finns en digital ojämlikhet i samhället och att skolan gör för lite för att kompensera för detta, vilket även lärarna i vår fallstudie anser. De digitala verktygen är enbart värdefulla för eleverna om de kan behärska dem. Det är en viktig specialpedagogisk uppgift att bidra till att alla elever får undervisning i de förmågor som är specifika för digital läsning. Vi har i vår fallstudie sett att digitala verktyg är en viktig artefakt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Specialläraren har en viktig roll att lära eleverna och lärarna hur kompensatoriska verktyg hanteras. Vi ser att det är en viktig specialpedagogisk implikation att vara delaktig i lärarens nya roll genom att leda skolans systematiska kvalitetsarbete utifrån de behov och möjligheter som lärare och elever lyfter i vår fallstudie. Dessa behov är främst fortbildning, ökad undervisning och nya arbetssätt.

This paper aims to identify and bring light to librarians different educational practices in their work to fight digital inequality in society. The study uses methods such as observations and interviews to identify which practices the librarians most commonly use when providing digital aid and how these can be understood, how the librarians themselves reflect on these practices, and what differs in their reflections and their actions. After collecting our empirical data we conducted a qualitative content analysis using concepts from Säljös theory of sociocultural perspective on learning, where we identified concepts such as  awareness, tools, and communication as the most central aspects of these educational practices. By doing this we identified three different sub-practices which together make up what we define as an educational practice. These  were approaching practices, conveying practices and outreach practices. These practices were heavily influenced by the concepts of awareness and communication, and as such we could also see how the librarians showed a great deal of awareness concerning the different existing inequalities in society, and thus emphasised the democratic importance of their work. We also found that there were no greater differences in the way they reflected about their practices, and the way in which they actually conducted their work. However, we did find that the main differences instead were in regard to the amount of reflection that they did. Finally we could also see how the librarians mostly had to make do with what they had in terms of their own competencies due to this educational role being relatively new to the librarian. It is therefore our hope that this essay can help inspire future research and endeavours in this field to help develop these practices, and strengthen the role of librarians to better combat digital inequality.

Avhandlingen handlar om digital (o)jämlikhet. Begreppet (o)jämlikhet utgår från en sammanskrivning av jämlikhet och ojämlikhet men uttalas som det sistnämnda. Problematiken kring digital (o)jämlikhet belyses i avhandlingen i form av fyra olika delstudier samt en kappa. Avhandlingens övergripande syfte är att öka kunskapen om digital (o)jämlikhet genom att empiriskt kartlägga och teoretiskt tolka användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) bland barn och unga vuxna. Ett speciellt fokus läggs vid skolans roll i sammanhanget då den svenska skolan har i sitt uppdrag att ge alla elever en likvärdig utbildning. Skolan ska även kompensera för elevers olika förutsättningar. Genom en enkätstudie och en intervjustudie analyseras grundskole- och gymnasielevers användning av och tillgång till IKT i skolan och i hemmen. Elevernas digitala kompetens i allmänhet och deras kompetens i informationssökning i synnerhet, analyseras också för att skapa en bild av den digitala (o)jämlikheten. I dessa analyser studeras även skolans bidrag till elevers digitala kompetens och digitala jämlikhet. Resultaten av dessa analyser presenteras i två delstudier. För att få en djupare förståelse för fenomenet digital (o)jämlikhet ur ett internationellt perspektiv utgör en av delstudierna en systematisk forskningsöversikt. Ytterligare ett sätt att fördjupa kunskapen om digital (o)jämlikhet i avhandlingen är att studera fenomenet utifrån en utbildningssociologisk teori vilket genomförs i den sista delstudien. Inom ramen för det övergripande syftet prövas, och granskas kritiskt, därför Selwyns begrepp tekniskt kapital. Tekniskt kapital har sin grund i Bourdieus kapitalbegrepp och syftar därmed på tillgång till och användning av IKT som tillskrivs ett värde. Resultaten visar att det finns en digital ojämlikhet bland de unga som ingår i studien, trots den till synes höga tillgången till IKT. Avhandlingen visar även att skolan inte klarar sitt uppdrag då eleverna inte får en likvärdig utbildning samt att skolans uppdrag avseende elevers digitala kompetens är oklart. Vidare visar resultatet att begreppet teknisk kapital ger möjlighet till en djupare förståelse av digital (o)jämlikhet. Samtidigt ges förslag på hur begreppet tekniskt kapital kan förfinas ytterligare. / This doctoral thesis focusses on digital (in)equality; a new concept construed by combining the notions equality and inequality. The concept will for the purpose of this thesis be written as (in)equality constituting a new domain of study as explored in four separate studies together comprising this thesis. The general aim of the thesis is to increase the knowledge base of digital (in)equality by empirically charting and theoretically interpreting the use of in-formation and communication technology (ICT) by children and adults alike. A specific focus is how ICT is utilised in schools since the Swedish school system is commissioned by law to provide equal education for all. Compulsory school pupils' use and access to ICT in schools as well as at home was investigated both by a survey study and an interview study. In addition, pupils' general digital competence as well as their skills in searching information were studied in order to gain insight into digital (in)equality. The Swedish school system and its role in conveying such competence was a particular concern. Results are presented in two of the four articles constituting this doctoral thesis. To gain a wider understanding of the ICT (in)equality phenomenon an international outlook was incorporated into thesis in the form of a systematic literature review. This literature review is presented in the third article of the thesis. The fourth and final study widens the scope even further by analysing the phenomenon in the light of sociological theory. The general aim of the thesis was scrutinised and critically analysed using Nathan Selwyn's construct of Technology Capital, which in turn is derived from Pierre Bourdieu's notion of cultural capital. Technology capital defines both access to and the use of ICT, which of course also implies that ICT indeed has cultural value. The results of this sociological analysis showed that there does indeed exist a digital inequality amongst the younger generation in Sweden in spite of having easy access to the technology. It is demonstrated that the Swedish school system actually fails its commission. In respect to the use of and access to ICT the school system is not equal and pupils do not receive equal education. Furthermore, the analysis suggested that the task given to the school system is unclear and that the use of a concept such as technological capital is a promising one in gaining further insights into the phenomenon of digital (in)equality. In conclusion, suggestions are also made how the notion of technology capital could be further developed made more precise.

Introduktion: Alla i samhället påverkas av den digitala omställningen och covid-19 pandemin har fungerat som murbräcka för både ökad digital transformering och ökad användning. den äldre gruppen varit mest utsatt inte bara iform av ökad risk för död till följd av sjukdomen utan även varit begränsad i sitt sociala liv med minskad delaktighet som följd. Trots rekommendationer beträffande isolering och karantän har viss social interaktion ägt rum och även med hjälp av digitala verktyg men emellertid resulterat i ökad social isolering med ohälsa både på fysiskt och psykiskt plan (Folkhälsomyndigheten, 2022a). Covid-19 pandemin har gett upphov till etiska frågor, vilket aktualiserar andra frågor som exempelvis vilket samhället som skapas, vilka attityder som ska styra, vilka normer som samhället ska eftersträva och med det vilka etiska perspektiv det nya ska antas. Syfte: Studiens syfte är att undersöka äldres digitaladelaktighet med fokus på den digitala klyftan med etiska överväganden för att resultera i ökad inkludering. Metod: En strukturerad litteraturstudie som inkluderade 11 vetenskapliga artiklar publicerade 2019–2022 som söktes i databaserna PubMed och Web of Science. Resultat:Resultaten visar det komplexa sambandet mellan äldres digitala användning för ökad delaktighet, för aktivt åldrande och samhällsengagemang. Slutsats: Trots ökad digital tillgång är äldre fortfarande utanför digitaliseringen i samhället av mångfaktoriella orsaker. För ökad digital inkludering och delaktighet föreslås genom resultat, att fokusera på de äldres olika behov och ändra perspektiv genom fokusera på det aktiva åldrandet som en resurs för samhället och dess utveckling. / Introduction: Everyone in the society is affected by the digital transition and the Covid-19 pandemic has served as a gateway for both increased digital transformation and increased use. The elderly have been most exposed not only in the form of increased risk of death dueto a disease but also as victims limitations in social life with reduced participation as anoutcome. Despite recommendations regarding isolation and quarantine, some social interaction has taken place. Also with the help of digital tools, but has nevertheless increased social isolation resulting in ill health (Public Health Agency, 2022). The Covid-19 pandemic has given rise to ethical issues. Which raises other issues such as which kind ofsociety is created, which attitudes prevail, which norms the society is apt to strive for and with which new ethical perspectives are to be adopted. Aim: The aim of the study is to investigate the digital participation of the elderly with a focus on the digital divide with special reference to ethical considerations such as potential for increased inclusion. Method: A structured literature review including 11 scientific articles published in 2019–2022 found in the databases PubMed and Web of Science. Results: The results showed atcomplex association between the elderly's digital use for increased participation, for active aging and community involvement. Conclusion: Despite increased digital access, the elderly still stand outside digitalisation in the society for multifactorial reasons. For increased digital inclusion and participation, the results suggest to focus on the different needs of the elderly and change of perspective by focusing on active aging as a resource for the society and its development.