Människans exploatering av naturen genom sitt handlande är en av de främsta orsakerna till de klimatförändringar som idag drabbar jorden. Vad är det som får människan att rättfärdiga denna exploatering? I denna studie kommer två kärnkomponenter av politisk ideologi: acceptans kontra motsättning till ojämlikhet och motstånd kontra öppenhet till samhällsförändring, undersökas för att se vilken av dessa som bäst kan predicera en individs klimatrelaterade attityder. Studien ämnar även att undersöka om klimatvänliga attityder och beteenden främst beror på individens syn på samhällsförändring eller individens syn på förändring i det egna livet, samt undersöka sambandet mellan klimatvänliga attityder och självrapporterade klimatvänliga beteenden.  Dessa frågor besvarades med hjälp av enkätsvar från 251 individer, och analyserna bestod av korrelations- och regressionsanalyser. Sammanfattningsvis indikerade resultaten att synen på jämlikhet spelar större roll för individens klimatvänliga attityder än vad synen på samhällsförändring gör, att synen på samhällelig förändring är en starkare prediktor för både klimatvänliga attityder och beteenden än vad synen på förändring i det egna livet är, och att kopplingen mellan klimatvänliga attityder och klimatvänliga beteenden är stark i den population som undersöktes i denna studie. Exploratoriska analyser visade dock att syn på jämlikhet predicerar även klimatvänliga beteenden bättre än synen på samhällsförändring. Därmed belägger studien att denna dimension har större betydelse för individens klimatvänlighet överlag.

Our study aims to shed light on the uneven representation of male and female teachers in the Swedish preschool system, but also specifically male preschool teacher´s role in relation to a female dominated domain. Considering both parents and male preschool teacher´s perspektive, er condukted a quantitative survey aimed towards parents and a qualitative interview study aimed to male preschool teachers. The theoretical framework used to analyze our material were an intersectional and a phenomenograpic approach where we studied a variety of experiences and perspektives om what kind of role gender plays in preschool. Conclusions from our analysis show that male preschool teachers express a general discomfort performing intimate woek duties included in a preschool teacher+s job, worrying about parents´views on the risk of sexual abuse on their children, regarding the preschool teacher´s gender. Our study showed a general discomfort, but also a divided view from parents on the fact that male preschool teachers exist, but it was also concluded that gender should not be a deciding factor in what kind of duties a preschool teacher should be allowed to perform. The study contributes a wide perspektive on the problematic situation experienced by parents regarding male preschool teachers, but it also sheds light on the fundamental rigid gender norms, contributing further prejudice towards male preschool tachers.

No description available.

The aim of this study was to see how social studies teachers operationalize the broad subject regarding economic equality and inequality - in other words, how they perceive the field and how they implement aspects regarding the topic in their concrete teaching and assessment. As a guiding theory, Thomas Pikettys' many studies worked as a structural framework, which defined several central parts of historic and modern economic inequalities: such as colossal differences in financial ownership, income inequality, and neo-colonialism. Methodically, six interviews were conducted, and the results show an interesting variety of views. All the teachers said that the topic where an important - but not always unproblematic - part of their educational structure. They also agreed that the relevance of the subject shows in many ways, such as when they talk about income inequality and differences in wealth between nations. However, the teachers’ perception of the subject did, in several ways, differ from Pikettys’ definitions, such as the fact that few of the teachers talked about inequality in financial ownership. The teachers also implied that the Swedish school system itself could work as a way of promoting economic equality by bringing students with different socio-economic backgrounds together.

Sedan arbetarlitteraturen uppmärksammades i Sverige har den haft en särställning i den svenska litteraturen. Arbetarlitteraturen är dock inte endast ett svenskt fenomen. Med tätare relationer mellan länder och en ökad globalisering ställs det allt högre krav på att skolan ska spegla denna process. Vilken litteratur som ska användas i undervisningen är dock inte reglerad i svenskämnet i gymnasieskolan. Det innebär att läromedelsförfattare av kursböcker avsedda att användas i gymnasieskolan har möjligheter att göra ett urval angående vilka arbetarförfattare som inkluderas. Syftet med studien är att kartlägga eventuella maktstrukturer och ojämlikheter med grund i intersektionell teori och olika kunskapssyner. Detta görs genom att undersöka hur representationen av arbetarförfattarna ser ut gällande kön och nationalitet i tio utvalda kursböcker samt att undersöka med vilka ord fyra utvalda arbetarförfattare beskrivs utifrån kön och nationalitet. Kursböcker används som material och analyseras med en innehållsanalys som metod. Empirin har dels analyserats kvantitativt via SPSS, dels kvalitativt genom manuell frekvensanalys med efterföljande tolkningsarbete och tematisering. Resultatet för den kvantitativa delen visade en överrepresentation av manliga, svenska arbetarförfattare. Resultatet för den kvalitativa delen visade, genom intersektionell analys, ett språkbruk som kan indikera föreställningar om biologisk natur hos arbetarförfattarna. Föreställningar om biologisk natur var mer omfattande hos de svenska arbetarförfattarna än de icke-svenska arbetarförfattarna. Detsamma gällde för tankar som kan indikera föreställningar om kulturell natur hos den svenska arbetarförfattaren. Kvinnorna och den icke-svenska mannen stereotypiserades i högre utsträckning än den svenska mannen. Genom detta har vi kunnat identifiera att vetenskaplig rationalism och delvis social rekonstruktionism förekom i kursböckerna. Slutsatserna är att en normativitet uppstår och reproduceras i kursböckerna. Det finns en hierarkisk ordning kring vilken kunskap som anses viktigast för elevers bildning. Detta leder till att förmågan att se sig själv som en del av ett större sammanhang begränsas hos elever i det mångkulturella klassrummet.

This essay was intended to analyse and categorize the feminist approach of four Swedishparliamentary parties consisting of the Moderates, Sweden Democrats, Social DemocraticParty, and the Left Party. The subjects of this scientific analysis have therefore consisted ofthe election manifestos, party programs and statements on individual political subjects fromthe respective parties. The methodological approach of the aforementioned analysis consistedof a qualitative idea analysis that was formulated towards the goal of identifying theirrespective reality description, problem formulation and advocated solutions/actions. Theresearch delimitation was in turn restricted to three pre-selected issues/political subjectsrelated to the topic of equality. These consisted of men´s violence towards women, economicinequality, and working environment/work safety. The result of this study varied between theparties that were subjected to the analysis and provided an initial insight into the feministstandpoint of said actors. This included the conclusion that there are varied perspectivesregarding how equality is defined, the problems related to the topic, and which measures thatare considered to be the most suitable to mitigate and manage these existing issues.

Tina Hedendahl och Pernilla Unelind (2016). Digital läsning. En studie om de nya litteraciteternas roll i skolan (Digital literacy. A study on the role of new literacies in school). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Problemområde Ett av skolans övergripande kunskapsmål är att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Lgr 2011). För att kunna använda modern teknik som ett verktyg i dessa syften måste man kunna läsa digitalt. Digital läsning tar en allt större plats i skolan men trots detta har vi i vår yrkesroll hittills inte sett någon explicit undervisning i digital läsning och inte mött någon forskning kring detta. Vi är intresserade av att undersöka hur lärare och elever uppfattar arbetet med digital läsning och ta del av forskning i detta ämne.Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med detta examensarbete är dels att belysa de förmågor som är specifika för digital läsning, dels att undersöka elevers och lärares upplevelser och erfarenheter av digital läsning för att hitta utvecklingsmöjligheter. Våra preciserade frågeställningar är:-Vilka förmågor är specifika för digital läsning?-Vad uttrycker lärare och elever gällande sina upplevelser och erfarenheter av digital läsning?-Vilka utvecklingsmöjligheter ser lärare och elever gällande digital läsning?Teoretisk ram Detta examensarbete grundar sig på tre olika teorier. Det sociokulturella perspektivet för lärande, enligt Säljö (2000), som belyser människan som en del av ett socialt sammanhang där individen och gruppen påverkar varandra. De andra två teorierna är specifika för multimodala texter: New Literacies – A Dual Level Theory, enligt Leu, Kinzer, Coiro, Castek och Henry (2013) och The Cognitive Theory of Multimodal Learning, enligt Mayer och Moreno (2003, återgiven av Rasmusson, 2014). Metod Arbetet är en kvalitativ fallstudie med en hermeneutisk ansats. Materialet har samlats in genom fokusgruppsintervjuer med elever och lärare. Gruppintervjuerna transkriberades i sin helhet och analyserades utifrån studiens teoretiska ramverk. Resultat och analys Eleverna i vår fallstudie använder digitala verktyg och internet i hög grad, de rör sig i och mellan olika digitala texttyper och både konsumerar och producerar material. Eleverna har en mer positiv attityd till digitala verktyg än lärarna. Den elevgrupp som har mest positiv attityd är elever med läs- och skrivsvårigheter. Digitala verktyg är viktiga för eleverna dels för att bygga relationer och kommunicera med andra och dels för att förstå och skaffa information. Vissa elever och lärare anser att det är svårare att läsa digitala texter och lyfter främst skillnader gällande textstruktur mellan tryckta och digitala texter. Eleverna visar att de är medvetna om att de digitala texterna är mer krävande gällande kritiskt tänkande. Lärarna anser att eleverna behöver utveckla ett mer nyanserat kritiskt tänkande och att de behöver mer undervisning inom detta. I både elevernas och lärarnas diskussioner framkommer att lärarna inte är experter på de nya litteraciteterna men att det finns ett stort kollektivt kunnande i klasserna. Läraren får därmed en ny roll att organisera undervisningen för att ta tillvara det kollektiva kunnandet så att varje elev får utmaning inom sin närmaste utvecklingszon. KunskapsbidragMed denna studie lyfter vi fram de nya digitala litteraciteternas roll i skolan och visar på vikten av att vara medveten om de specifika förmågor som krävs för digital läsning. Vi lyfter även hur man kan möjliggöra god digital läsutveckling. Specialpedagogiska implikationerSamuelsson (2014) och Skolverket (2016c) menar att det finns en digital ojämlikhet i samhället och att skolan gör för lite för att kompensera för detta, vilket även lärarna i vår fallstudie anser. De digitala verktygen är enbart värdefulla för eleverna om de kan behärska dem. Det är en viktig specialpedagogisk uppgift att bidra till att alla elever får undervisning i de förmågor som är specifika för digital läsning. Vi har i vår fallstudie sett att digitala verktyg är en viktig artefakt för elever med läs- och skrivsvårigheter. Specialläraren har en viktig roll att lära eleverna och lärarna hur kompensatoriska verktyg hanteras. Vi ser att det är en viktig specialpedagogisk implikation att vara delaktig i lärarens nya roll genom att leda skolans systematiska kvalitetsarbete utifrån de behov och möjligheter som lärare och elever lyfter i vår fallstudie. Dessa behov är främst fortbildning, ökad undervisning och nya arbetssätt.

Lennartsdotter Ward, Jenny (2016). En värdegrund för alla. En intervjustudie om samtalets möjligheter och begränsningar för utformandet av ett inkluderande värdegrundsarbete i gymnasieskolan (A value system for all. An interview study on the possibilities and limitations of communication as a method for forming an inclusive value education in upper secondary school). Specialpedagogprogrammet; Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp. Föreliggande studie när en förhoppning att bidra till att det specialpedagogiska perspektivet vidgas till att även omfatta skolors värdegrundsarbete som en faktor som kan fungera såväl inkluderande som exkluderande i skapandet av en skola för alla.Problemområdet i examensarbetet är undersöka hur värdegrund och värdegrundsarbete gestaltas, förmedlas och förankras till gymnasieelever, vilka eventuella hinder och möjligheter som upplevs av (i huvudsak) verksamma lärare, samt undersöka på vilka sätt dess innehåll och praktik kan fungera inkluderande som exkluderande för elever från skilda bakgrunder. Syftet med studien är att undersöka vilken roll värdegrund och värdegrundsarbete kan spela för uppfyllandet av en skola för alla, en skola där alla elever oavsett bakgrund, är inkluderade. Jag har sökt få inblick i ett antal verksamma gymnasielärares, specialpedagogs och skolledares upplevelser och erfarenheter av skolans värdegrund och implementeringen av värdegrunden i gymnasieskolan, samt vilka eventuella möjligheter och hinder de eventuellt upplever i detta arbete. Eftersom mina frågor behandlar någons förståelse, tolkning och upplevelse av begrepp och situationer kopplade till dessa begrepp har jag som metod valt att använda mig av kvalitativa intervjuer, sammanlagt sju stycken.Då samtliga respondenter lyfter kommunikation (i form av samtal, diskussion, argumentation och debatt) som det primära verktyget för värdegrundsarbete, och ämnet är värdegrund och värdegrundsarbete (en form av demokratisk fostran) har jag valt att som teoretisk ram använda Jürgen Habermas teorier om deliberativ demokrati och det kommunikativa handlandet samt Tomas Englunds teori om det deliberativa samtalet. Det deliberativa samtalet har, av bland andra Skolverket, lyfts som en metod som gynnar värdegrundsarbetet i skolan och kännetecknas (enligt Englunds definition) av samtalet ska ge olika argument utrymme; vara tolerant; ha inslag av kollektiv viljebildning; ifrågasätta traditionella uppfattningar och helst utesluta lärarledning. Såväl Habermas som Englunds teorier har fått motta en kritik, och en kort sammanfattning ges av den kritik som har relevans för föreliggande studie, samt en kort presentation av några alternativa ansatser (agonistisk deliberation, perspektivisering och överlappande konsensus).Resultat och analys visar att såväl värdegrund (som den formuleras i skollag och läroplaner) som värdegrundsarbete ses av samtliga respondenter som något positivt och självklart. Samtidigt är det behäftat med flera paradoxer och dilemman som den enskilde läraren efter bästa förmåga måste finna lösningar på. Vidare är det framförallt vissa lärare som aktivt arbetar med värdegrunden och jag tolkar bristen på representation som att det finns ett behov av att, ur ett maktperspektiv, reflektera över vilka signaler som ges; vilka som ses som ”Vi”, (dvs de normala och önskvärda) och vilka som är ”de Andra” (dvs de som behöver förändras). Trots de fördelar som finns med det deliberativa samtalet som metod för värdegrundsarbete finns det flera invändningar, varav de främsta handlar om metodens otillfredsställande förmåga att hantera de asymmetriska maktrelationer som finns i skola och klassrum. För det första institutionell ojämlikhet; då det ligger i lärarens uppdrag att bedöma och betygssätta eleven så är det troligt att denne rättar sig efter lärarens förväntningar. För det andra tas för liten hänsyn till social ojämlikhet och kulturell dominans; det vill säga att de redan socialt, ekonomiskt eller kulturellt privilegierade har tolkningsföreträde i samtalen. Majoritets-kulturens värderingar ses som normala, rationella och självklara vilket fungerar begränsande och exkluderande för (vissa) elever med andra/delvis andra värderingar, och kan få till konsekvens att elever väljer att vara tysta istället för att delta. En annan svaghet handlar om metodens svårigheter med att bemöta anti-demokratiska åsikter; det deliberativa samtalets form och innehåll utgör ett demokratiskt ramverk som gör det nästintill omöjligt att samtala med personer som inte delar samma grundläggande demokratiska värderingar. En komplicerande svårighet är att det deliberativa samtalet vilar på föreställningen om förnuft, rationella argument och medborgarskap, medan många värderingar och argument snarare härstammar från känsla, empati och relationer. Min slutsats är att det deliberativa samtalet kan ge värdefull vägledning för hur ett gott värdegrundsarbete kan struktureras. Samtidigt måste det kompletteras av ett maktperspektiv som jag sammanfattningsvis benämner ”asymmetriska maktrelationer”, samt diskussionen om hur skolan demokratiskt ska förhålla sig till icke-demokrater. Jag menar att specialpedagogiken behöver ta täten här och sätta maktrelationer och kommunikationsmönster på agendan.Specialpedagogisk implikation: Skolan ska vara en skola för alla, alla ska vara inkluderade. Ett sätt att arbeta med detta är genom värdegrund och värdegrundsarbete. I bästa fall fungerar detta inkluderande, genom att tillsammans diskutera och enas om samhällets gemensamma värderingar skapas ett kollektivt ”Vi”. Men skolans värdegrund kan även fungera exkluderande, både till innehåll och i praktik. Specialpedagogiken har ett särskilt ansvar att bevaka de ”röstsvagare” elevernas skolsituation och därför behöver den undersöka vilka som ges utrymme att tala och vilka som kan komma att tystna, vad som anses okej att tala om och vilka – och vems – tolkningar det är som har företräde. Specialpedagoger måste fråga sig hur de (och annan skolpersonal) bättre kan arbeta med värdegrund i syfte att skapa en inkluderande värdegemenskap med målet att skapa likvärdig skola, en skola för alla.

Mänskliga rättigheter som fält har traditionellt sett adresserat fattigdomsbekämpning men från flera håll ställs nu krav på att även ekonomisk ojämlikhet måste adresseras. Skillnaden i såväl inkomst som förmögenhet, mellan världens befolkning är mycket stor. Jag använder mig av Ludvig Beckmans idéer om kritisk idéanalys för att undersöka i vilken utsträckning ekonomisk ojämlikhet är ett problem för mänskliga rättigheter. Jag redogör för två positioner, den ena med hjälp av Martha Nussbaum och David Miller, den andra med hjälp av Nancy Fraser och Margot Salomon. De ger uttryck för två olika tolkningar av mänsklig värdighet som innebär att de ser ekonomisk ojämlikhet som ett problem för mänskliga rättigheter på olika sätt. Den springande punkten är inte huruvida ekonomisk ojämlikhet är ett problem, utan på vilket sätt ekonomisk ojämlikhet är ett problem för mänskliga rättigheter.  Den ena positionen anser att skydd för mänsklig värdighet kräver att alla uppnår en tröskelnivå av vissa centrala förmågor eller behov. Ekonomisk ojämlikhet ses därmed som ett problem för mänskliga rättigheter när det hotar möjligheten för alla medborgare att komma över denna tröskel. Den andra positionen anser att skydd för mänsklig värdighet kräver att alla har möjlighet till jämlikt deltagande, det förutsätter en gemenskap med respektfulla relationer. Ekonomisk ojämlikhet hotar den mänskliga värdigheten genom att försvåra möjligheten till jämlikt deltagande. Efter att ha vägt argumenten mot varandra är min slutsats att Nussbaum och Millers position är för återhållsam eftersom den möjliggör för stora skillnader i deltagande. Förutsatt att vi värdesätter människors jämlika deltagande och att vi vill slå vakt om mänsklig värdighet bör mänskliga rättigheter - som moral och politik -  adressera stora skillnader i inkomst och förmögenhet mer än vad Miller och Nussbaum menar. Min egen slutsats på frågan i vilken utsträckning ekonomisk ojämlikhet är ett problem för mänskliga rättigheter, ligger därför närmare Fraser och Salomons positionering.

Begreppet funkofobi är ett nytt fenomen i det svenska språket som är ett samlingsbegrepp för diskriminering och fördomar individer med funktionsnedsättning lever med. Syftet med den här studien är att belysa begreppet funkofobi utifrån hälso- och sjukvård. För att kunna besvara studiens syfte utformades tre frågor. Metoden för studien är en scoping studie för att kunna kartlägga tidigare forskning och besvara frågeställningarna. Resultatet för den här studien visar att funkofobi uttrycks inom fem områden inom hälso- och sjukvården. Dessa är: medvetenhet, utbildning och kunskap, fördomar och attityder, stigmatisering av funktionsnedsättningar och sämre tillgång till hälso- och sjukvård. / The term funkophobia is a new phenomenon in the Swedish language which is a collective term for discrimination and prejudices individuals with disabilities live with. The purpose of this study is to shed light on the concept of funkophobia from the perspective of healthcare. To be able to answer the purpose of the study design three questions. The method of study is a scoping study to be able to map previous research and answer the questions. The results of this study show that funkophobia is expressed in five areas of health care. These are: awareness, education and knowledge, prejudices and attitudes, stigmatization of disabilities and poorer access to health care.