This paper aims to identify and bring light to librarians different educational practices in their work to fight digital inequality in society. The study uses methods such as observations and interviews to identify which practices the librarians most commonly use when providing digital aid and how these can be understood, how the librarians themselves reflect on these practices, and what differs in their reflections and their actions. After collecting our empirical data we conducted a qualitative content analysis using concepts from Säljös theory of sociocultural perspective on learning, where we identified concepts such as  awareness, tools, and communication as the most central aspects of these educational practices. By doing this we identified three different sub-practices which together make up what we define as an educational practice. These  were approaching practices, conveying practices and outreach practices. These practices were heavily influenced by the concepts of awareness and communication, and as such we could also see how the librarians showed a great deal of awareness concerning the different existing inequalities in society, and thus emphasised the democratic importance of their work. We also found that there were no greater differences in the way they reflected about their practices, and the way in which they actually conducted their work. However, we did find that the main differences instead were in regard to the amount of reflection that they did. Finally we could also see how the librarians mostly had to make do with what they had in terms of their own competencies due to this educational role being relatively new to the librarian. It is therefore our hope that this essay can help inspire future research and endeavours in this field to help develop these practices, and strengthen the role of librarians to better combat digital inequality.

Detta arbete är en kritisk textanalys av två läromedel avsedda för svenska för invandrare(SFI) kurs D. Analysen baseras på kritisk diskursanalys, normkritisk forskning ochkritiska vithetsstudier. Uppsatsens syfte är att synliggöra dolda maktförhållanden ochnormer som inte är uppenbara, genom en granskning av läromedelsproducenternastematiska val och framför allt vad som utelämnats ur läromedlen. Vi utgår frånstyrdokumentens skrivelser om diskriminering och andra värdegrundsfrågor samt vilkenkunskap och stöd som målgruppen ska erhålla. Vi tittar också på potentiellt negativakonsekvenser ur ett pedagogiskt och praktiskt perspektiv som utelämnandet kan få förnyanlända.Analysen visar att läromedlen utelämnat viss kunskap och information som enligt ossborde ha varit med. Utelämnandet kan även ger enligt oss en inkomplett bild av Sverigeshistoriska och samtida samhällsförhållanden än vad som faktiskt råder.Sammanfattningsvis ger studien indikationer på att det finns ett behov av attläromedelsinköpare på skolenheter mer kritiskt granskar läromedel innan inköp, utifrånexempelvis ett normkritiskt perspektiv, efterlevnad av styrdokumentens skrivningar ombl a värdegrund och skrivningar om de behov som läromedlens målgrupp har, innanläromedlen köps in av skolor och används av pedagoger.

Hälsofrämjande arbete inom området fysisk aktivitet kan bidra till flertalet hälsovinster. Att Sverige ska prioritera arbete för att minska ojämlikhet i hälsa, främja fysisk aktivitet samt inrikta insatser mot målgruppen barn och unga beskrivs i ”Regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik 2007/08:110”. Barn och unga spenderar en stor del av sin tid i skolan vilket möjliggör för den att inverka på deras hälsa. Enligt tidigare studier deltar flickor i lägre utsträckning än pojkar vid skolidrott vilket tyder på en ojämlikhet mellan könen. Syftet med studien var att undersöka flickors upplevelser av skolidrotten. Den metod som använts är kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vid urvalet tillämpades ett målstyrt urval där sex flickor i gymnasiet som undervisats i skolidrott under sin gymnasietid tillfrågades att delta. Den analysmetod som tillämpats är kvalitativ manifest innehållsanalys. Det resultat som framkom var att flickors upplevelser av skolidrotten kan påverkas av faktorer som läraren, klasskamrater samt utformning av lektioner och aktiviteter. Känslor av otrygghet hos flickor kan ha inverkan på motivationen till att delta. Motivationen kan även påverkas av om individens intressen belyses. En viss ojämlikhet mellan könen inom skolidrott kan synliggöras enligt de framkomna resultaten. / Health promotion and physical activity can contribute to several health benefits. Sweden shall prioritize work to reduce health inequalities, promote physical activity and focus on interventions aimed on children and young people, is described in "Regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik 2007/08:110". Children and young people spend much time in school, which enables the possibility to affect their health. According to previous studies, girls participate lesser extent than boys at school sports which indicating an inequality between the sexes. The aim of the study was to examine girls' experiences of school sport. Qualitative method with semi-structured interviews was used. With a goal-oriented selection, wore six girls in high school who taught in school sports during their high school years asked to participate. The analysis method applied is qualitative manifest content analysis. The results that emerged was that girls' experiences of school sport can be affected by factors such as the teacher, classmates and the development of lessons and activities. Feelings of insecurity may have an impact on the motivation to participate. Motivation can also be influenced by the individual's interest in school sports. A certain gender inequality in school sports can be visualized.

This thesis aim to investigate the living conditions among marginalized habitants of suburbs in the Swedish welfare state. To approach an understanding of the complexity of marginalized urban areas, this thesis focus on studying the Stockholm suburb Husby in a context of the May riots 2013. The research method used is qualitative interviews with seven informants, who have a connection to the Husby area. The theories applied to the empirical material is Gösta Esping-Andersens theory on welfare state regimes and Loïc Wacquants theory on advanced marginality, also known as “The new urban poverty”. By observing the complexity of the Husby riots in a contextual aspect of the Swedish welfare state and the living situation in Husby, the analysis has shown that the Swedish welfare model is going through a changing process. This process means a shift from a social democratic welfare model towards a more liberal regime, with an increased privatization of public welfare and a focus on individual responsibility regarding the citizens own living conditions. Husby as an area is characterized by a low socioeconomic status, a high level of unemployment and poor school results. The growing market and the increasing focus on individual responsibility regarding decent living conditions, has excluded large groups of economically vulnerable habitants of Husby. Hereby, the welfare state has decreased its earlier caretaking of its citizens, and the changing welfare state has shaped a marginality in urban areas. / Denna studie syftar till att undersöka livsvillkoren bland marginaliserade förortsbor i den svenska välfärdsstaten. För att uppnå en förståelse av denna komplexitet, fokuserar arbetet på Stockholmsförorten Husby i en kontext av de upplopp som ägde rum i maj 2013. Undersökningsmetoden är kvalitativa intervjuer med sju informanter. Samtliga har en koppling till Husbyområdet. Teorierna som appliceras på det empiriska materialet är Gösta Esping-Andersens teori om välfärdsstatsregimer samt Loïc Wacquants teori om avancerad marginalisering, även kallad ”Den nya urbana fattigdomen”. Analysen visar att den svenska välfärden genomgår en förändring. Denna förändring innebär en transformering från en socialdemokratisk modell mot en liberal regim, med en ökad privatisering av allmän välfärd samt ett fokus på individens eget ansvar i fråga om dess levnadsstandard. Husbyområdet präglas av en låg socioekonomisk status, en hög nivå av arbetslöshet samt dåliga skolresultat. Den växande marknaden har exkluderat stora grupper av ekonomiskt utsatta invånare i Husby. Välfärdsstaten har därmed minskat sitt tidigare omhändertagande av medborgarna, och denna förändring har skapat och format en marginalisering i urbana områden.

Den ojämlika dödligheten är en studie av främst hjärt–kärldödlighet avseende perioden 1950–2010 i tvillingstäderna Linköping och Norrköping och konsekvenserna av ojämlikhet. Skillnaderna mellan städerna i dödlighet är stora. Under 1970-talet, då jämlikheten stod i focus, minskade dessa. Efterhand som ekonomisk politik och samhällsvärderingar mera anpassades till en global monetaristisk politik ökade också den ojämlika dödligheten mellan städerna. Stora förändringar ägde rum inom respektive stad när det gäller hjärtdödligheten. Miljonprogramområdena i de båda städerna blev relativt sett fattigare och präglades allt mer av flyktinginvandring, samtidigt som städernas centra gentrifierades, inte minst i Linköping. Skillnaderna i dödlighet mellan ytterområdena och centrum ökade under 1990- och 2000-talen. Detta gäller i större utsträckning i Linköping än i Norrköping. Avhandlingen består av tre delar. I licentiatuppsatsen analyseras städernas utveckling från 1950-talet till 2006. Studien gör också ett försök att spåra orsaker till ohälsoskillnader och för tidig död. Artikel 1 handlar om vad som hände med folkhälsan på vägen från ett högindustriellt till ett postindustriellt samhälle. Ett särskilt focus har varit att studera skillnader i hjärtsjuklighet mellan olika stadsdelar i de bägge tvillingstäderna. I artikel 2 analyseras skillnader i hjärt–kärldödlighet på stadsdelsnivå under perioden 1976 till 2010. / Unequal Mortality is primarily a study of coronary heart disease mortality and its consequences during the period 1950–2010 in the twin cities Linköping and Norrköping. The difference in mortality between the two cities was great. During the 1970s, when there was a focus on equality, these differences declined. As economic policies and social values were adapted to a global monetary policy, inequality in mortality between the two cities increased. Large changes took place in the respective cities as far as mortality in coronary heart disease was concerned. In both cities the low cost housing projects became poorer and were increasingly influenced by the influx of refugees, at the same time that the city centres became gentrified, not least in Linköping. The differences in mortality between the out-lying areas and the city centres increased during the 1990s and the first decade of the 21st century. This is true to a greater extent in Linköping than in Norrköping. The dissertation consists of three parts. The licentiate thesis analyses the development of the cities from the 1950s until 2006. The study also attempts to trace the reasons for the differences in health and premature death. Article 1 deals with what happened on the way from a highly industrial to a post-industrial society. It has especially focused on studying the differences in coronary heart disease morbidity among various neighbourhoods in both the twin cities. Article 2 analyses differences in coronary heart disease mortality during the period from 1976 to 2010.

Ojämlikhet i hälsa kan bero på flertalet orsaker, exempelvis graden av delaktighet och inflytande i samhället. En grupp som vanligen isoleras från samhället är flyktingar, vars anpassning till det nya landet kan vara påfrestande samtidigt som de drabbas av psykiska, fysiska och sociala svårigheter. Av den anledningen krävs interventioner i syfte att underlätta integrationsprocessen samt skapa förutsättningar för en tillfredsställande och hälsosam tillvaro i det nya samhället. Studiens syfte var att undersöka genomförarnas uppfattningar av arbetet med integrationssatsningen för flyktingpojkar på Salaortens Ryttarförening. En kvalitativ metod användes för att besvara syftet och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer där sex personer som arbetat med integrationssatsningen deltog. Insamlad data analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att integrationssatsningen genererat flertalet positiva effekter gällande flyktingarnas mående. Det upplevdes finnas goda möjligheter kopplade till integration av flyktingar genom hästar och stallmiljö. Dessa möjligheter berörde inte enbart ökade förutsättningar för hälsa hos flyktingar, utan kunde även kopplas till en utveckling hos andra ungdomar och medlemmar i föreningen. Studien tyder på att hästar och stallmiljö torde kunna stödja integrationsprocessen hos flyktingar på liknande sätt som lagsporter, samtidigt som stallets unika miljö bringar ytterligare fördelar i form av exempelvis trygghet och vänskapligt stöd från hästen. / Inequalities in health can be due to several reasons, including the degree of involvement and influence in the society. One group of people commonly isolated from society is refugees, whose adaption to the new country can be stressful. Meanwhile, they often suffer from psychological, physical and social difficulties. Therefore, interventions to facilitate the integration process and creating conditions to a satisfying and healthy life in the new society are required. The purpose of this study was to investigate the implementers perceptions of working with the refugee integration projects implemented by Salaortens Ryttarförening. A qualitative method was used to answer the purpose, and data was collected by the use of six semi structured interviews. The collected data was analyzed with a manifest qualitative content analysis. Results showed that the refugee integration project had generated several positive effects related to the wellbeing of the refugees. It was perceived that good possibilities related to integration could be achieved through interaction with horses and being in a stable. These possibilities did not only affect the refugees through improved health conditions, but also affected the adolescents, and other members of Salaortens Ryttarförening. The study indicates that involvement with horses and the the environment regarding stables should support the integration process regarding refugees, similar to team sports. Meanwhile the unique environment of the stable can bring further benefits like a sense of security and friendly support from the horse.

I norra London startade, den sjätte augusti 2011, ett av de största upploppen i modern tid. Syftet med denna teoretiska uppsats är att - inspirerat av londonupploppen - diskutera olika teoretiska sätt att förklara och förstå händelserna ifråga, med särskild fokus på relationen mellan strukturellt och direkt våld. Styrande teman är socialt utanförskap, skam och vanmakt. Analysen indikerar att det sociala utanförskap som strukturellt våld och relativ deprivation skapar är grogrunden för vanmakt och skam – två känslor som är intimt förknippade med direkt våld. En central iaktagelse är att när människans möjligheter till gemenskap direkt eller strukturellt hämmas, skapas en sociopsykologisk miljö där riskerna för direkt våld intensifieras.

I denna studie utforskas relationen mellan lönearbete och ojämlikhet inom servicearbete ur ett feministiskt perspektiv. Teoretiskt förenar avhandlingen ett arbetsprocess- och ett intersektionellt perspektiv med syfte att fånga variationen och mångfalden i de maktrelationer som formar servicearbete. Studien baseras på en kvalitativ ansats och bygger på 24 djupintervjuer med hotell- och restauranganställda verksamma i en svensk storstad. Avhandlingen visar hur arbetsprocessen är grundläggande för skapandet och återskapandet av ojämlikheter, och att arbetsprocessen formas av arbetsgivares, kunders och anställdas föreställningar, fantasier och maktrelationer. Avhandling visar också hur ojämlika sociala relationer av klass, kön, sexualitet och ”ras”/etnicitet görs i själva arbetsprocessen samt hur fundamentalt lönearbete är för skapande av gemenskap, motstånd och identiteter. / This study explores the relationship between paid work and the reproduction of (gendered) inequalities, with special focus on the hotel and restaurant branch. Theoretically the study takes it points of departure in a feminist re-appraisal of a labour process perspective and in a feminist intersectional understanding of gender relations. Methodologically the research is based on a qualitative study that consists of 24 in-depth interviews with employed in the hotel and restaurant branch located within a large city in Sweden. The study shows how different forms of inequality are shaped within and through the labour process, a labour process that is also shaped by employers, customers, and employees ideas and fantasies and the power relations between them. The study also shows how fundamental the labour process is in the doing of (unequal) social relations of gender, sexuality, class and “race”/ethnicity and how central paid work is in the construction of identities, forms of resistance and belonging.

Problem statement and purpose: The purpose of this study was to analyze in what way first-time voters chose to take part of political information. The questions we aimed to answer was how first-time voters use media and other information channels for political purposes, what importance and trust the first-time voters give the different information channels and finally which indicators there is for that structural or individual factors affect the media consumption and political interest. Method and material: We did interviews with twelve 18 years old first-time voters from six different high school programs in Sundsvall, Sweden. Results: The study showed that the premier source of political information were traditional news media, in particular the debates on TV. It’s also in the debates the first-time voter’s trust the most. Even though the social medias are constantly present in their everyday life and even though the first-time voters believe the social medias have potential for engaging young people politically, the possibilities are only taken in advantage by people who are already politically interested. The first-time voters are being affected by both structural and individualized factors. The structural, the social standing in particular, matters for the individual’s political interest and use of traditional media, while the individualized factors primarily matters for the use of social medias.

Vilka är de faktorer som bidrar till att den grova våldsbrottsligheten varierar i moderna samhällen? Detta är en internationell och komparativ studie där jag jämför data från ett stort antal länder och använder mig av kvantitativa data från OECD och världsbanken. För att kunna jämföra dessa länder och mäta den grova våldsbrottsligheten har jag valt att använda mig av mordfrekvensen som mått på denna, med stöd av tidigare forskning i ämnet. Vad studien visar är att det finns en tydlig koppling mellan mordfrekvensen och den ekonomiska ojämlikheten, den förklarar ensamt 39 procent av variationen i mordfrekvens mellan länder. Detta stämmer överens med den tidigare forskningen, som visar att när unga män känner en hopplöshet över att på ett lagligt sätt uppnå positivt värderade mål blir villigare att ta till allt mer riskfyllda metoder för att uppnå dessa. Detta gör att unga män i högre grad blir villigare att använda grovt våld mot varandra. Hur stor del av BNP som läggs på sociala utgifter har ett samband både med den ekonomiska ojämlikheten och mordfrekvensen. Ju högre del av BNP som staten lägger på sociala utgifter desto mindre ekonomisk ojämlikhet och lägre mordfrekvens. Även graden av tilliten i ett samhälle har ett samband med mordfrekvensen. Ju högre grad av tillit, desto lägre mordfrekvens. En av de mer överraskande upptäckterna i denna studie är att BNP per capita inte har något samband med mordfrekvensen. Således verkar det handla om den relativa fattigdomen som får människor att bli mer benägna att ta till det grova våldet.