Departing from Fred Dretske’s groundbreaking article, this essay explore the epistemic closure principle: the principle that states that knowledge is closed under known implication. It also explores the relationship to skepticism, various attempts to challenge and defend the principle, as well as developing a new perspective where the skeptical premise is seen as an a priori justified tautology that can be overriden by a posteriori experience. I argue that Dretske’s illuminating example makes it clear that there is an unescapable choice between either rejecting a skeptical premise  however intuitive it may seem  or inextricably having to admit a skeptical conclusion.

No description available.

Hermeneutisk orättvisa är en orättvisa där en del av ens sociala erfarenheter görs obegripliga pågrund av ett hermeneutisk glapp i de kollektiva hermeneutiska resurserna. Följaktligen drabbas ett subjektav en objektiv svårighet i antingen 1) förstå sina sociala erfarenheter och/eller 2) kommunicerasina sociala erfarenheter. Fricker argumenterar för att det är ett strukturellt fenomen utan en individuellförövare. Därav uppkommer inte frågan om ansvar. Medina, å sin sida, argumenterar att ansvar uppkommeräven om det kan vara begränsat. I den här uppsatsen avser jag undersöka Medinas och Frickersståndpunkter för att utvärdera den större frågan om ansvar i förhållande till hermeneutisk orättvisa.Jag argumenterar, med Woomers begrepp misslyckat upptag, att Medina ger en bredare definitionav hermeneutisk orättvisa än Frickers ursprungliga definition. Vidare diskuterar jag Frickers och Medinasdelvis olika syn på ansvar. Jag argumenterar att individer kan hållas ansvariga för att bidra till hermeneutiskmarginalisering. Följt detta bär de något slags ansvar för att skapa möjligheten för att hermeneutiskaorättvisor kan existera. Med Goetzes distinktion mellan kognitiv och kommunikativ skadaav hermeneutisk orättvisa argumenterar jag vidare att individer trots allt kan hållas ansvariga i relationtill den kommunikativa skadan av orättvisan, men inte den kognitiva. Således håller jag delvis med bådeFricker och Medina. / Hermeneutical injustice is the injustice of having some part of ones social experiences unintelligibledue to a hermeneutical gap in the collective hermeneutical resources. Consequently, a subject suffersan objective difficulty in either 1) understanding his/her social experiences and/or 2) communicatinghis/her social experiences. Fricker argues that it is a structural phenomenon with no individual perpetrator.Hence, the question of responsibility does not arise. Medina, on the other hand, argues thatresponsibility does arise though it may be limited. In this paper my aim is to examine Medinas andFrickers position in order to evaluate the larger question of responsibility in relation to hermeneuticalinjustice. I argue, with Woomers notion of uptake failure, that Medina gives a wider definition of hermeneuticalinjustice than Frickers original definition. Furthermore I discuss their partially differentviews of responsibility. I argue that individuals can be held responsible for contributing to hermeneuticalmarginalization. They therefore bear some kind of responsibility for creating the possibility forhermeneutical injustices. With Goetzes distinction between the cognitive and communicative harm ofhermeneutical injustice I further argue that individuals can be held responsible in relation to the communicativeharm of the injustice, but not the cognitive. I therefore in some aspects agree with bothMedina and Fricker.

<p>Föreliggande uppsats har kritiskt granskat, analyserat och diskuterat Läroplanens teoretiska kunskapssyn. Om analysen håller så anser jag mig ha visat vilka resonemang, utifrån den kognitiva relativismen, som Lpf 94 bygger på. </p><p> Hur den kognitiva relativismen kommer fram till att kunskap är relativ kan se lite olika ut. Minst tre underliggande teser kan urskiljas vilka alla kan ligga till grund för Lpf 94s kunskapssyn. Dessa är kunskapssociologisk relativism, epistemisk relativism och ontologisk relativism. Alla förnekar de, var för sig, minst ett av tre de nödvändiga villkoren i den traditionella analysen av kunskap, vilken innebär att kunskap är sann berättigad tro.</p><p> Jag har även presenterat, analyserat samt diskuterat de elementära och logiska motsägelser som följer en relativistisk kunskapssyn. Dessa är av den omfattningen att det kan finnas tillräckliga skäl att förkasta en relativistisk kunskapssyn oavsett vilket relativistiskt resonemang som ligger till grund för Lpf 94s relativa kunskapssyn. </p><p> Min slutsats är att synen på att teoretisk kunskap är relativ inte håller och bör förkastas, vilket innebär att läroplanen i framtiden bör bygga på en objektiv kunskapssyn.</p>

Föreliggande uppsats har kritiskt granskat, analyserat och diskuterat Läroplanens teoretiska kunskapssyn. Om analysen håller så anser jag mig ha visat vilka resonemang, utifrån den kognitiva relativismen, som Lpf 94 bygger på. Hur den kognitiva relativismen kommer fram till att kunskap är relativ kan se lite olika ut. Minst tre underliggande teser kan urskiljas vilka alla kan ligga till grund för Lpf 94s kunskapssyn. Dessa är kunskapssociologisk relativism, epistemisk relativism och ontologisk relativism. Alla förnekar de, var för sig, minst ett av tre de nödvändiga villkoren i den traditionella analysen av kunskap, vilken innebär att kunskap är sann berättigad tro. Jag har även presenterat, analyserat samt diskuterat de elementära och logiska motsägelser som följer en relativistisk kunskapssyn. Dessa är av den omfattningen att det kan finnas tillräckliga skäl att förkasta en relativistisk kunskapssyn oavsett vilket relativistiskt resonemang som ligger till grund för Lpf 94s relativa kunskapssyn. Min slutsats är att synen på att teoretisk kunskap är relativ inte håller och bör förkastas, vilket innebär att läroplanen i framtiden bör bygga på en objektiv kunskapssyn.

Denna uppsats syftar till att undersöka utbildning och forskning inom fysik- och teknikämnena vid Uppsala universitet mellan åren 1955 och 1975. Här studeras dels växelverkan mellan två olika verksamheter; utbildning och forskning, och dels den lokala utvecklingen av, och gränsdragningsarbetet mellan, två vetenskapliga discipliner; fysik och teknik. Förändringarna tolkas som resultat av interaktion mellan forskning och utbildning å ena sidan, och utbildning och andra samhälleliga arenor å andra. Uppsatsen diskuterar Thomas Gieryns teori om att epistemisk auktoritet hos en vetenskap uppkommer nedströms, i en samhällelig arena utanför forskningen där den uppkom. I uppsatsen drivs tesen att lärogång inte enbart kan räknas som nedströms i relation till forskning utan som uppströms, nedströms och mer därtill. Teknikämnet i Uppsala fick sin epistemiska auktoritet vid inrättandet av universitetsingenjörsutbildningen snarare än i samband med den forskningsverksamhet som följde. Gieryn hävdar också att vetenskap definieras och förstås genom att avgränsas från sådant som det inte är. Fysik och teknik har exempelvis länge ställts mot varandra och jämförts i egenskap av skilda discipliner. Undersökningen visar dock att lärogången i fysik inte entydigt speglade distinkta fysikvetenskapliga områden, utan medvetet inkorporerade övning i både ingenjörskap och undervisning. Den tekniska utbildningen drog å andra sidan nytta av den befintliga lärogången i fysik. Detta utmanade de vetenskapliga gränserna för skolämnena fysik och teknik.

Denna studie undersökte modalpartiklarna ju och väl ur ett pragmatiskt och modalt perspektiv och hur de används i tal. Enligt Kamio (1997:5) har talare olika stor ”rätt till information” i ett samtal vilket är relevant för användningen av modalpartiklar, då de signalerar talarnas inställning och attityd till det som sägs. Syftet med denna studie var att kvantitativt undersöka modalpartiklarnas användning i samvarians med pronomen, tempus och typ av verb. Metoden för studien var en korpussökning. Datan bestod av en korpus, ”Samtal i Göteborg” (Löfström 1988), som innehöll inspelat och transkriberat tal. Resultaten visade att första person subjekt hade en hög samvarians med ju, samt att väl hade en hög samvarians med andra person subjekt. Modalpartiklarna användes även mer frekvent i presens än i preteritum. Vidare fanns en samvarians mellan modalpartiklar och privata samt allmänna verb, där distributionen av modalpartiklarna var större med allmänna verb. Resultaten talar för att användningen av modalpartiklar korrelerar med rätten till information i ett samtal och att distributionen av dem följer pragmatiska mönster. / This study investigates the Swedish modal particles ju and väl in speech from a pragmatic and modal perspective. According to Kamio (1997:5) there are "territories of information" in speech which is relevant for the use of modal particles, since they indicate the speakers' attitudes and stances towards what is said. The aim of the study was to quantitavely investigate the use of modal particles with pronouns, tense and verb type. The method of investigation was a corpus study and the data consisted of a Swedish speech corpus "Samtal i Göteborg" (Löfström 1988) which was made up by recorded and transcribed speech. The results from the study indicates that first person subject highly correlateswith ju, while väl correlates with second person subject. The modal particles were more frequently used in present tense than in past tense. Moreover, the results indicate that there is a covariance with modal particles and "public verbs" and "private verbs" where the distribution of the modal particles is larger with "public verbs". These results indicate that the use of modal particles correlates with the territories of information between speakers and that the distribution of the modal particles is in accordance with pragmatic patterns.

Syftet med denna studie är att undersöka hur andraspråkstalare gör lärande genom tal-i-interaktion. Frågorna som ställts är hur talarna gör för att orientera sig mot en gemensam förståelse och hur lärandet blir synligt genom talarnas agerande. Studiens teoretiska utgångspunkt är epistemisk positionering, där talarna positionerar sig som vetande (k+), eller ovetande (k-). Materialet i studien består av en videoinspelning av ett samtal mellan två andraspråkstalare när de spelar ett pedagogiskt datorspel. De försöker tillsammans komma fram till betydelsen av ordet zombie som förekommer i spelet. Samtalet har transkriberats och analyserats enligt CA-metoden. Varje samtalstur, alltså den tiden den ena talaren har ordet har studerats utifrån om talaren positionerat sig som vetande eller ovetande i fråga om ordet zombie. Resultatet visar hur deltagarna på olika sätt, även genom till exempel gester visar om de är vetande eller ovetande. Den ena deltagaren framhärdar som vetande av ordet zombie trots att den andre gång på gång ifrågasätter om förklaringen stämmer. Först när den deltagare som positionerat sig som vetande av ordet zombie också positionerar sig som ovetande gör deltagarna lärande.

Segregation is an acknowledged issue in Sweden. The aim of this study was to examine the trust towards the social services among adolescents living in segregated areas in Gävle. Previous research shows the importance of trust to achieve a good work alliance and a good outcome. Four focus group discussions including 19 adolescents were held with representation from three segregated areas in Gävle. The empirical material has been analyzed on the bases of social constructivism and epistemic trust. The results show a lack of trust towards the social services and instead the adolescents put their trust in rumors, friends and family. The results also show a desire from the adolescents of more open relationships with the social workers as well as a wish for a trust creating work and spreading of information from the social services. The study thereby shows a flaw and a development area for the social services. / Segregation är ett uppmärksammat problem i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka hur tilliten till socialtjänsten upplevs bland ungdomar i segregerade bostadsområden i Gävle kommun. Forskning visar på vikten av tillit för att uppnå en god arbetsallians och ett gott resultat. Fyra fokusgruppsdiskussioner med sammanlagt 19 ungdomar har genomförts med representanter från tre av Gävles segregerade områden. Det empiriska materialet har analyserats utifrån socialkonstruktivistisk teori samt epistemisk tillit. Resultaten visar en bristande tillit till socialtjänsten och att ungdomar istället litar på rykten, vänner och familj. Resultaten visar även en önskan från ungdomarnas sida om öppnare relationer med fältarbetare och socialsekreterare samt en önskan om ett tillitsskapande arbete och informationsspridning från socialtjänstens sida. Studien lyfter därmed fram en brist och ett utvecklingsområde för socialtjänsten.

No description available.