No description available.

Studiens syfte var att undersöka rektorers perspektiv på hur nationella minoriteters språk och kulturer kan synliggöras i förskolan. Studien hade en kvalitativ ansats och resultatet bygger på intervjuer med åtta rektorer i förskolan. De frågeställningar som studien undersökte var: vilka utmaningar med arbetet att synliggöra nationella minoriteter i förskolan kommer till uttryck i rektorernas beskrivningar och vilka förutsättningar krävs enligt rektorerna för att kunna synliggöra nationella minoriteter i förskolan. Resultatet visar att rektorerna ser ett dilemma i att synliggöra nationella minoriteter eftersom de anser att det kan leda till att de nationella minoriteterna framställs som avvikande. Vidare visar resultatet en upplevd kunskapsbrist inom området vilket leder till att synliggörandet betraktas som en utmaning. Resultatet analyserades utifrån ett postkolonialt perspektiv och begreppet andrafiering. Studiens slutsats är att det behövs utbildning och kritiska diskussioner för att förskolan ska kunna synliggöra nationella minoriteter utan att befästa stereotypa synsätt.

<p>Studiens utgångspunkt var den makt som medier besitter i framställningen av nyheter, det vill säga den symboliska makt som förmedlas genom språket, bildar opinion, samt påverkar hur dess läsare uppfattar och formar sina bilder av verkligheten samt attityder gentemot den. Det övergripande syftet var att kritiskt granska medierapporteringen av svenska insatser i Afghanistan genom att söka svara på följande frågor; Hur behovet av svenska insatser i Afghanistan framställdes?, vilka diskurser som dominerade framställningarna, definitionerna och beskrivningarna av Sverige/Svenskar och Afghanistan/Afghaner, samt vilka konsekvenser definitionerna får för människors attityder, förhållningssätt och sociala relationer. Uppsatsens teoretiska ram utgjordes av ett postkolonialt perspektiv samt medieteorier, och den metodologiska ansatsen av kritisk diskursanalys, vilken bidrog med verktyg som hjälpt oss att se bakom nyhetstexternas ord och dess innebörd. Diskurserna som framträdde i analysen var; militär/säkerhetspolitisk, antiislamistisk/rasistisk, nationalistisk och globaliseringsdiskurser. Den militära/säkerhetspolitiska diskursen var dominerande och använde sig av övriga diskurser för att legitimera militär närvaro och förstärka Afghanistans behov av fortsatta interventioner, där hot och säkerhet utgjorde de främsta argumenten. Slutsatsen blev således att den militära/säkerhetspolitiska diskursen reglerade behoven, samt med hjälp av övriga diskurser definierade Svenskar/Sverige och Afghaner/Afghanistan, där skillnader drogs mellan ”vi svenskar” och ”dom andra afghanerna” vilka tillskrevs olika mycket värde. Analysmaterialet reproducerade därmed ojämlika bilder av makt- och levnadsförhållanden vilket diskuterats i förhållande till socialt arbete, där ett kritiskt förhållningssätt till mediers rapportering ansågs som fundamentalt för ett framtida solidariskt socialt arbete.</p>

<p>Uppsatsen är en litterär studie i Ninni Holmqvist novellsamling Kostym analyserad utifrån ett genusteoretiskt-, feministiskt-, queerteoretiskt-, postkolonialt samt eko-feministiskt perspektiv. Vi tar inledningsvis också upp hur tematiken gestaltas ur en berättarteknisk synvinkel. Titelnovellen ”Kostym” har en central roll i uppsatsen, vilken har analyserats och problematiserats utifrån en genus- och queerteoretisk kontext. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tematiken kommer till uttryck i novellsamlingen Kostym och hur den kan tolkas.</p>

Uppsatsen är en litterär studie i Ninni Holmqvist novellsamling Kostym analyserad utifrån ett genusteoretiskt-, feministiskt-, queerteoretiskt-, postkolonialt samt eko-feministiskt perspektiv. Vi tar inledningsvis också upp hur tematiken gestaltas ur en berättarteknisk synvinkel. Titelnovellen ”Kostym” har en central roll i uppsatsen, vilken har analyserats och problematiserats utifrån en genus- och queerteoretisk kontext. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tematiken kommer till uttryck i novellsamlingen Kostym och hur den kan tolkas.

Studiens utgångspunkt var den makt som medier besitter i framställningen av nyheter, det vill säga den symboliska makt som förmedlas genom språket, bildar opinion, samt påverkar hur dess läsare uppfattar och formar sina bilder av verkligheten samt attityder gentemot den. Det övergripande syftet var att kritiskt granska medierapporteringen av svenska insatser i Afghanistan genom att söka svara på följande frågor; Hur behovet av svenska insatser i Afghanistan framställdes?, vilka diskurser som dominerade framställningarna, definitionerna och beskrivningarna av Sverige/Svenskar och Afghanistan/Afghaner, samt vilka konsekvenser definitionerna får för människors attityder, förhållningssätt och sociala relationer. Uppsatsens teoretiska ram utgjordes av ett postkolonialt perspektiv samt medieteorier, och den metodologiska ansatsen av kritisk diskursanalys, vilken bidrog med verktyg som hjälpt oss att se bakom nyhetstexternas ord och dess innebörd. Diskurserna som framträdde i analysen var; militär/säkerhetspolitisk, antiislamistisk/rasistisk, nationalistisk och globaliseringsdiskurser. Den militära/säkerhetspolitiska diskursen var dominerande och använde sig av övriga diskurser för att legitimera militär närvaro och förstärka Afghanistans behov av fortsatta interventioner, där hot och säkerhet utgjorde de främsta argumenten. Slutsatsen blev således att den militära/säkerhetspolitiska diskursen reglerade behoven, samt med hjälp av övriga diskurser definierade Svenskar/Sverige och Afghaner/Afghanistan, där skillnader drogs mellan ”vi svenskar” och ”dom andra afghanerna” vilka tillskrevs olika mycket värde. Analysmaterialet reproducerade därmed ojämlika bilder av makt- och levnadsförhållanden vilket diskuterats i förhållande till socialt arbete, där ett kritiskt förhållningssätt till mediers rapportering ansågs som fundamentalt för ett framtida solidariskt socialt arbete.

Syftet med studien är att analysera hur svarta barn gestaltas i barnlitteraturen. Böcker som kommer att analyseras är följande: Pippi i Söderhavet och Superhjälteprinsessan. Vidare kommer det att undersökas om hur gestaltningen skiljer sig åt tidsepokerna 1948–2022. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys. Studien grundar sig på ett postkolonialt perspektiv. Resultatet och slutsatsen visar på skillnader i synen på representationen av svarta barn beroende på tidsskillnaderna.

Den här uppsatsen analyserar Diana Gabaldons skönlitterära verk Främlingen. Syftet är att med en kvalitativ textanalys och närläsning analysera hur främlingskap och annanhet gestaltas i boken utifrån ett postkolonialt perspektiv. Annanhet och främlingskap gestaltas genom benämningar gentemot varandra eller inom den egna grupptillhörigheten. Uppsatsen berör hur verket kan kopplas till Skolverkets (2019) ämnessyfte kring litterära föreställningsvärldar i arbetet med litterära diskussioner utifrån Judith A. Langers (2017) perspektiv. Ett postkolonialt perspektiv med fokus på främlingskap kan användas i litterära diskussioner för att vidga elevers föreställningsvärldar där romanen kan analyseras ur ett annat perspektiv än endast utifrån en given genre.

Syftet med studien var att undersöka om läroböcker utgivna efter Gy11s införande var mer jämställda, än läroböcker utgivna innan Gy11, vad gäller förekomsten av kvinnliga och manliga europeiska och utomeuropeiska författare. Med grund i några av Skolverkets (2011) riktlinjer och värden och med utgångspunkter i genusteori, postkolonialt perspektiv samt diskursanalys räknades förekomsten av kvinnliga respektive manliga europeiska och utomeuropeiska författare såväl som vilket utrymme respektive grupp fick. Om författarnas kön och etnicitet betonades i läromedelsdiskursen undersöktes även. Hypotesen var att resultatet av studien skulle komma att likna tidigare studiers resultat vad gällde den europeiske, manlige författarens dominans. Resultatet stödde denna hypotes då den europeiske, manlige författaren dominerade i båda läroböckerna både till antal och till utrymme. Kvinnliga och utomeuropeiska författare marginaliserades. Endast ett fåtal utomeuropeiska författare var inkluderade och majoriteten av dessa var amerikaner, det vill säga fortfarande västerländska författare. Resultatet skiljde sig dock från tidigare forskning vad gällde betoningen av kön och etnicitet. Slutsatsen var att respektive lärobok bör kompletteras med fler texter skrivna av kvinnliga och icke-västerländska författare för att väga upp bristerna och uppfylla Skolverkets riktlinjer.

Denna uppsats undersöker hur den svenska myndigheten Sida med föregångare använt människorättsbegreppet i årsredovisningar 1956 – 2019. Specifikt undersöks vilken relation detta har till epistemiska jämlikhetsdimensioner i materialet. Med epistemisk makt menas makten att påverka de begrepp och diskurser som ligger till grund för förståelsen av bistånd och utvecklingssamarbeten. Människorättsbegreppet var i stort sett osynligt i materialet fram till1980. Från och med slutet av 1980-talet associeras mänskliga rättigheter starkt till demokratibegreppet på ett sätt som därefter dominerar stora delar av materialet. Under 2010-talet syns också en ökande association mellan mänskliga rättigheter och jämställdhets- respektive miljöfrågor. Även om det finns exempel på formuleringar som reproducerar epistemisk ojämlikheteller återspeglar en eurocentrisk universalism, är exemplen förhållandevis få. Givet Sidas speciella uppdrag, är det naturligt att fokus ligger på problem och lösningar i länder i det globala Syd. Samtidigt bidrar detta dock till en epistemiskt ojämlik helhet av diskurser där den sammantagna bilden blir att det globala Syd utgör arenan där både hinder och lösningar för hållbar utveckling finns. Det kan leda till att de förändringar som krävs i Nord för att uppnå en hållbar global utveckling inte får tillräckligt med uppmärksamhet. / This study examines how the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida)and its predecessors have used the concept of human rights in annual reports 1956 – 2019, and what relation this use has to epistemic equality. Epistemic power is the power over the conceptsand discourses, forming the basis for the understanding of international development. Human rights as a notion is almost invisible in the reports until 1980. As from the end of the 1980s and onwards, the concept is associated to democracy in a way that dominates large parts of the reports. In the 2010s, the concept is also increasingly connected to gender equality and environmental issues. Although there are examples of reproduction of epistemic inequality or mirroring of an eurocentric universalism, these are proportionately few. Due to Sida’s mission, it’s natural to focus on problems and solutions in the Global South. At the same time, this contributes to an epistemically unequal entirety of discourses, in which the overall picture is that the Global South is where both obstacles and solutions to sustainable development are to be found. This way, changes in the Global North that are also necessary to achieve global sustainable development will not be paid sufficient attention. / <p>Godkänt datum 2020-06-05</p>