Föreliggande studie avser att öka förståelsen för hur boendepersonal ser på och arbetar medbrukarinflytande för personer med psykiska funktionsnedsättningar. För att kunna göra detta formulerades tre forskningsfrågor, vilka avser att undersöka boendepersonals syn på syftet med brukarinflytande, deras upplevelse av hur de kan främja respektive hindra förutsättningar för brukarinflytande samt vilken påverkan brukarinflytande kan ha på deras arbete. För att kunna besvara studiens frågeställningar har fem kvalitativa intervjuer genomförts med personal på boenden för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Studien har vidare analyserats utifrån följande teoretiska utgångspunkter; det relationella maktperspektivet, Franzéns makttriangel, den professionella makten och brukarrollen, handlingsutrymme samt paternalism och empowerment. Resultatet visar att brukarinflytande har en föränderlig karaktär och varierar i utformning och styrka beroende på kontext och brukarens personliga förutsättningar. Det framkommer flera argument för brukarinflytande. Vissa syftar till att öka brukarnas empowerment och främja deras återhämtning, dessa kan i hög grad kopplas till olika kategorier av brukare. Andra syften gynnar verksamheten och boendepersonal. Resultatet visar vidare att inte heller arbetet med brukarinflytande är helt okomplicerat. I detta arbete återfinns flera hindrande faktorer och aktörer på olika nivåer. Hindren påverkar vidare hur boendepersonal kan använda sin professionella makt och sitt handlingsutrymme i arbetet med brukarinflytande. Det finns också argument för att boendepersonal ibland begränsar eller hindrar brukarinflytande, exempelvis att det sker med hänsyn till brukarens bästa. Resultatet visar att det finns personal med paternalistiska förhållnings- och arbetssätt, vilka utgör hinder för brukarinflytande. Genom kommunikation kan boendepersonal dock skapa förutsättningar för brukarinflytande i personalgruppen, på så sätt kan den stigmatiserande diskursen om personer med psykiska funktionsnedsättningar ifrågasättas. Vidare visar resultatet att boendepersonal även kan främja brukarinflytande genom att öka brukarnas empowerment samt genom att inta ett empowermentinriktat förhållningssätt. Detta balanserar makten i relationen och möjliggör en mer jämlik relation, vilket uppfattas främjande. Boendepersonal kan också främja förutsättningarna för brukarinflytande genom att välja hur de ska hantera sitt handlingsutrymme, exempelvis genom att avsätta tid för brukarinflytande. Resultatet visar vidare att boendepersonals upplevelse av hur brukarinflytande påverkar deras arbete beror på inflytandets utformning. Det är dock tydligt att brukarinflytande ställer ökade krav på boendepersonal och deras arbete, vilka många gånger upplevs svåra att tillmötesgå på grund av tidigare nämnda hinder. Brukarinflytande kan också ha en positiv påverkan för boendepersonals arbete, dels då det kan underlätta arbetet och fylla en vägledande funktion och dels då det fyller en bekräftande och utvecklande funktion. Min slutsats är vidare att brukarinflytande för personer med psykiska funktionsnedsättningar varken är självklart eller enkelt. Men genom att öka förståelsen för det studerade området kan studien förhoppningsvis stimulera till reflektion och diskussion hos anställda inom socialt arbete, vilket kan främja förutsättningarna för brukarinflytande för personer med psykiska funktionsnedsättningar

The aim of this qualitative study is to understand whether there is a difference for people with mental disabilities to grant the intervention housing with special service; according to either the Law of Support and Service for Persons with certain Functional Impairments (LSS) or to the Law of Social Welfare (SoL). Furthermore, the aim of the study is to explore how user organizations describe their cooperation with the municipality. In this study, I compare the municipalities of Malmö and Stockholm. Individual interviews were conducted with three persons from different user organizations and three interviews were conducted with persons working in the municipality. Information and official documents describing the intervention and the municipalities’ organization were also used for this study. The empirical data was analyzed through the sociology of law approach. The main results indicate that there is a difference between the intervention housing with special service depending on the regulation applied. Regarding housing with special service according to LSS, fewer persons live together and the cost is higher. The analysis shows that SoL and LSS differ in various ways which affect the intervention. The user organizations described the collaboration with the municipality as good but also containing several challenges.

Forskning har visat att gruppen individer med psykiska funktionsnedsättningar är de som står längst bort från arbetsmarknaden och att det är den grupp som har minst sysselsättning. Att arbete är en stor och betydelsefull del av en individs liv men att det ändå finns en grupp människor som står utanför är utgångspunkten i studien. Syftet med studien är att studera hur verksamheter i södra Skåne arbetar för att öka möjligheten till arbete och sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Studien syftar till att både analysera men också beskriva hur dessa verksamheter arbetar och vad de har för insatser som stödjer och hjälper till för att öka delaktighet i arbetslivet. Materialet som är inhämtat i denna studie kommer utifrån bland annat semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna är genomförda digitalt med olika verksamheter som arbetar med arbetsrelaterade frågor. Materialet från bland annat intervjuerna har jag senare analyserat. Analysen har gjort genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att det utförs ett arbete bland verksamheterna för att öka möjlighet till sysselsättning och arbete för individer med psykisk funktionsnedsättning. Det visar även att det finns verksamheter som prioriterar denna grupp och för att de ska få bli delaktiga i arbetslivet. Resultatet visar dock att verksamheternas arbete inte är det enda som har en påverkan utan att samhällets syn spelar en stor roll. Värderingar och fördomar påverkar en stor del av denna fråga och trots det hårda arbetet från verksamheternas sida så ses personer med psykiska funktionsnedsättningar fortfarande som avvikande. / Research has shown that the group of individuals with mental disabilities are the ones furthest from the labor market and that it is the group that has the least employment. Work is a large and significant part of an individual's life, but that there is still a group of people who are outside is the starting point in the study. The purpose of the study is to study how businesses in southern Skåne work to increase the opportunity for work and employment for people with mental disabilities. The study aims to both analyze but also describe how these activities work and what they have for initiatives that support and help to increase participation in working life. The material obtained in this study is based on, among other things, semi-structured interviews but also previous research. The interviews are conducted digitally with various activities that work with work-related issues. The material from, among other things, the interviews I have later analyzed. The analysis has been done through a qualitative content analysis. The results of the study show that work is being carried out among the activities to increase opportunities for employment and work for individuals with mental disabilities. It also shows that there are activities that prioritize this group and that they should be allowed to participate in working life. The results show, however, that the work of the activities is not the only thing that has an impact on the individual, but that society's view plays a major role. Values and prejudices affect a large part of this issue and despite the hard work on the part of the companies, people with mental disabilities are still seen as deviant.

En viktig determinant för hälsa är delaktighet på arbetsmarknaden. Det framkommer att denna delaktighet inte alltid är lika stor för alla grupper i samhället. Andelen individer med olika former av funktionsnedsättningar som är delaktiga på arbetsmarknaden är lägre jämfört med den övriga arbetsföra befolkningen. Detta kan betraktas som en orsak till ojämlik i hälsa.Syftet med denna studie var att undersöka hur individer med psykiska funktionsnedsättningar samt inlärningssvårigheter upplever att delaktighet på arbetsmarknaden påverkar deras hälsa. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod med sex halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet i studien visar på att sådant som hindrar delaktighet på arbetsmarknaden bland annat var avsaknad av stöd men också krav. En sen upptäckt av funktionsnedsättningen upplevs även det hindrande för delaktighet på arbetsmarknaden. Främjande för delaktighet var erhållande av stöd och krav samt att den omgivande miljön är förstående för vad som kan behövas vid en funktionsnedsättning. Det framkommer också att delaktighet på arbetsmarknaden har positiv betydelse för den självupplevda hälsan. Slutsatser som kan dras av denna studie är bland annat att funktionsnedsattas delaktighet på arbetsmarknaden är ett viktigt område att arbeta med för att minska ojämlikhet i hälsa. / An important determinant of health is participation in the labour market. It appears that participation in the labour market not always is equal for all groups in the society. The proportion of individuals with various forms of disabilities involved in the labour market is lower in comparison with rest of the working population. This is something that can be seen as a cause of inequality in health.The purpose of this study was to examine how individuals with psychological impairments and learning disabilities experience that participation in the labour market affects their health. To answer the purpose of this study a qualitative method with six semi-structured interviews was used to collect data. The collected data were analyzed with a manifest content analysis. The results of the study indicate that barriers for participation in the labour market were the lack of support but also demands. A late discovery of the disability is experienced to be a barrier for participation in the labour market. Promoting factors for the participation was to receive support and demands as well as a surrounding environment that understands what might be needed in the event of a disability. The results also indicate that participation in the labour market has positive effects on self-perceived levels of health. Conclusions that can be drawn from this study are that disabled people's participation in the labour market is an important area that requires work, in order to reduce health inequalities.

Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka insatsen boendestöd ur ett politikerperspektiv samt varför en del kommuner valt att införa avgift för insatsen boendestöd. Kvalitativa datainsamlingsmetoder användes i form av semistrukturerade telefonintervjuer med politiker i olika kommuner i Sverige. Insamlad data analyseras med hjälp av tematisk analys och delades in i fyra olika huvudteman: självständighet, hjälp till självhjälp i hemmet, avgift för en insats samt stöd utan avgift. Den teoretiska ramen var empowermentteori. Resultatet visade att samtliga kommuner är eniga om att boendestödet fyller en viktig funktion i den enskildes liv samt bidrar till ökad självständighet. Vidare visade resultatet att kommunernas resonemang skiljde sig åt gällande avgifter. Några kommuner ansåg att kommunens ekonomi hade en betydelse vid införande av avgifter och några ansåg att kommunens ekonomi inte hade någon betydelse. / The overall aim of the study was to investigate housing support from a politician’s perspective and why some municipalities chose to introduce a fee for the housing support. Qualitative data collection methods were used in the form of semi-structured telephone interviews with politicians in different municipalities in Sweden. The data collected were analyzed with thematic analysis and divided into four main themes: independence, home help assistance, fees for assistance and support free of charge. The theoretical frame was empowerment theory. The results showed that all municipalities agree that housing support is important in the individual's life and contributes to increased independence. The result showed further that that the municipalities' reasoning differs very much concerning the fees. Some municipalities consider that the municipality's economy is of significant importance when introducing the fees while some considers that the economy has no significance.

The purpose of this thesis was to, in a selected municipality, examine the position of bibliotherapy in reading groups in public libraries. To attain the purpose of the thesis the following questions were asked; What opinions does the librarians in the existing reading groups have on bibliotherapy? What kind of bibliotherapeutic elements exist in the investigated reading groups? Can the reading groups have bibliotherapeutic elements regardless if they were planned for such purposes? Could bibliotherapy be relevant to the public libraries work with the target group mental disabilities in accordance to library law? As a method seven semi-structured qualitative scientific interviews were conducted alongside one web survey. Six of the interviews were implemented with librarians in public libraries and one with two trained bibliotherapists at a hospital library. The theory used was Elizabeth Brewster’s development of Caroline Shrode’s three phases identification, catharsis and insight, where bibliotherapy is divided into four overlapping kinds of bibliotherapy: emotive bibliotherapy, informative bibliotherapy, social bibliotherapy and escapist bibliotherapy. The results show that there are distinct observations of Shrodes three phases in one of the reading groups that fit the description of Brewsters emotive bibliotherapy. In the librarians’ description of the rest of the reading groups, several elements of social, informative and escapist bibliotherapy can also be found. However, in those groups a clear identification of Shrodes theoretical phases are much more elusive, even if there are some similarities. The reading groups’ content of bibliotherapeutic elements appears to be, to some extent, independent of the librarians’ knowledge of bibliotherapeutic terms and denominations. Bibliotherapeutic work seems to be close to unknowingly performed by the librarians in the reading groups, which none the less does not seem to affect its efficiency. Further knowledge about bibliotherapy is assessed to be beneficial to the reading groups in public libraries, which in turn would contribute to the fulfilling of the goals in library law.