2015-års flyktingvåg har varit och är till viss del än idag starkt omdebatterad. Vem minns inte Stefan Löfvéens tal där han säger: ”Mitt Europa bygger inga murar” eller Gustaf Fridolins uttalande om Nya gymnasielagen som ”En seger för humanismen”. Flyktingvågen har verkligen satt Sveriges samhälle på prov på många plan vilket har lett till stora påfrestningar på allt ifrån bostäder och skola till sjukvård och omsorg. Migrationsverket fick som ett direkt resultat av flyktingvågen mängder med ansökningar om uppehållstillstånd i Sverige och mängden har gjort att besluten om uppehållstillstånd i flera fall tagit så lång tid att barn hunnit bli vuxna i väntan på beslut. Sommaren 2017 blossade det upp en debatt om en stor grupp ungdomar. Ungdomar som främst kom från Afghanistan. Migrationsverket hade vid den här tiden redan gett ca 2000 av dessa ungdomar ett utvisningsbeslut vilka ungdomarna inte rättat sig efter. Ungdomarna menade delvis att besluten var felaktigt tagna eftersom de till skillnad från Migrationsverket menade att de områden i Afghanistan som ungdomarna skulle skickas till inte var säkra områden. Detta resulterade i en sittstrejk som ägde rum i Stockholm och detta blev en upplysning för svenska folket om gruppens existens. Studien fokuserar på att beskriva det juridiska läget för gruppens individer innan och efter tillkomsten av den nya gymnasielagen. Metoden som har använts är i huvudsak rättsdogmatisk där utgångspunkten kommer från framförallt lagtexten och förarbeten. När det kommer till praxis och doktrin så finns det väldigt lite rättsfall och litteratur kring gymnasielagen. Resultatet som studien visar är att gymnasielagen är komplicerad, så komplicerad att myndigheter som Migrationsverket inte alltid vet hur den ska tolkas. Lagen gör det svårt för individerna som den är till för och slutsatsen i studien landar i att det kommer vara svårt att med stöd av lagen kunna få ett permanent uppehållstillstånd.

Ensamkommande ungdomar som omfattas av den nya gymnasielagen har andra förutsättningar till skillnad från andra individer. Med tanke på målgruppens nuvarande situation kan varje karriärval både begränsa men också ge möjligheter för framtida karriärmål. Syftet med denna studie är att undersöka hur ensamkommande ungdomar ser på sina framtida karriärval. Studiens frågeställning lyder Hur ser ensamkommande ungdomar som omfattas av den nya gymnasielagen på sina framtida karriärval? Studiens teoretiska utgångspunkter är Hodkinson och Sparkes teori om Careership (1997) och CIP-teorin av Sampson et al (2004). Studiens informanter består av sju killar från Afghanistan och har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer.  Resultatet i denna studie visar att ensamkommande ungdomars syn på framtida karriärval grundar sig i möjligheter och begränsningar. Den nya gymnasielagen har visat sig vara en möjlighet för ungdomarna att få stanna i Sverige och påbörja ett nytt liv. Ungdomarna har fått möjligheten att välja en yrkesutbildning som ska göra det lättare för dem att hitta arbete efter avklarade studier. Detta i sin tur har gett ungdomarna möjligheten att få stanna i Sverige eftersom kravet är att de ska hitta ett arbete efter examen. Den nya gymnasielagen har å andra sidan också begränsat ungdomarnas framtida karriärval. Eftersom ungdomarna har fått anpassa sig till situationen och de utbildningar som har funnits, har detta lett till att de inte har kunnat fokusera på att nå sina drömyrken. Etablering på arbetsmarknaden har också begränsat ungdomarnas karriärval vilket leder till att det är svårt att få arbete och ta sig vidare i jakten på framtida karriärmål. Dock har det visat sig att det sociala nätverk som ungdomarna har fått ta del av har gett möjligheter till att knyta kontakter och komma in i samhället på ett smidigt sätt. Det sociala nätverket har även gett ungdomarna hopp om att fortsätta kämpa för en framtid i Sverige.

Enligt Michael (2020) har förutsättningarna samt levnadsförhållanden försämrats för redan utsatta grupper, såsom flyktingar och asylsökande under coronapandemin och de står inför stora utmaningar bland annat när det kommer till att hitta arbeten. Att snabbt ta sig ut på arbetsmarknaden efter avslutade studier är ett krav på ungdomar enligt Nya Gymnasielagen, vilket i sig riskerar att ha en inverkan på individens psykiska hälsa men som i rådande pandemi blir än mer stressfyllt (Asylrättscentrum, 2020). Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar som omfattas av Nya Gymnasielagen upplever kraven som lagen innebär, och hur coronapandemin har påverkat deras tillvaro och möjlighet till arbete. I vårt teoretiska ramverk använder vi oss av KASAM i syftet att förklara en individs känsla av sammanhang. Detta gör vi utefter samspelet mellan tre betydande faktorer: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vi använder oss även av begreppet Deservingness som innefattar idéer om vem som anses förtjänt av välfärdstjänster, medborgarskap, rättigheter och uppehållstillstånd. I denna studie används deservingness som verktyg för att förklara individers värde appliceras i samhället. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex NGL-ungdomar avgränsat till Västra Götalands län.  Materialet som har analyserats i vår studie utgörs av videoinspelningar från samtal med respondenter samt av vetenskapliga artiklar, nyhetsartiklar och nätlexikon. Resultaten i vår studie visar på att dessa ungdomar lever i ovisshet, och att coronapandemin påverkat denna redan utsatta grupp än mer. I denna studie framkommer att populationen som undersökts redan innan rådande pandemi var en särskilt utsatt grupp i samhället. Sedan coronapandemins uppkomst har populationen drabbats ytterligare på grund av försämrade arbetsmöjligheter till följd av coronapandemin och nedstängningar. NGL och de krav som lagen föreskriver har även haft en negativ inverkan på ungdomarnas psykiska hälsa, och har framkallat stress och ångest inför att söka och få ett arbete. Det framgår även att det finns en kunskapslucka inom ämnet vi undersöker, då tidigare forskning är begränsad. / According to Michael (2020), the living conditions have deteriorated for already vulnerable groups, such as refugees and asylum seekers during the coronavirus pandemic and they face major challenges when it comes to finding jobs. Getting into the labor market quickly after completed studies is a requirement for young people encompassed by New Upper Secondary School Act, which is usually likely to have an impact on the individual's mental health but which in the current pandemic becomes even more stressful (Asylrättscentrum, 2020) The purpose of this study is to investigate how young people encompassed by the New Upper Secondary School Act experience the requirements imposed by the law, and how the corona pandemic has affected their lives and opportunities for work. In our theoretical framework, we are using KASAM to explain an individual's sense of context. We do this along the interplay of three significant factors: comprehension, manageability, and meaningfulness. We also use the term deservingness which includes ideas about who is considered deserving of welfare services, citizenship, rights, and residence permits. In this study, deservingness is used as a tool to explain how value is applied to individuals in society. The study is based on qualitative interviews with six NGL youths confined to Västra Götaland county. The material analyzed in our study consists of video recordings from conversations with respondents as well as scientific articles, news articles and online dictionaries. The result of our study indicates that these young people live in uncertainty, and that the corona pandemic has affected this already vulnerable group even more. Since the onset of the covid-19 pandemic, this group has been further affected by reduced job opportunities due to the coronavirus pandemic and lockdowns. NGL and the requirements laid down by the law have also had a negative impact on the mental health of young people and have provoked stress and anxiety regarding work- procurement. It is also clear that there is a knowledge gap in the subject we are investigating, as previous research is limited.

The aim of this study was to examine how youths who have a residence permit under the law SFS 2018:756 are handled within the social services in different municipalities in order to contribute with the knowledge about how welfare organizations categorize and organize themselves around this group. The study is based on qualitative interviews with seven social workers divided in a total of six municipalities. Who either possessed knowledge of or meet our target group in their work. We have examined how they handle the needs of housing and financial aid for our target group. In our analysis of the interviews, we have applied a theoretical perspective by using the regulatory, the normative and the culture-cognitive elements of the new institutional theory and legitimacy as a concept as well as Tilly’s (2000) theory of durable inequality where key concepts are categorization and regulatory. Our understanding is that the categorization of our target group within the social services relates to stereotypical beliefs in which the youths do not receive support based on their individual needs, but are handled on the bases of their group affiliation. In the six municipalities we examined, two have been shown to stand out because they handle the youths in the same way as other unaccompanied young people. The results of our study show that there are different risks for the target group, primarily in the municipalities where they receive little support. The risks that arise are further on connected to what the conditions stipulates in the law SFS 2018:756 and partly the consequence of being unaccompanied without social support.

I och med den nya gymnasielagen som trädde i kraft 2018 beviljades en grupp ungdomar tillfälligt uppehållstillstånd för studier. Villkoren i lagen förbinder enskilda lärares yrkesutövning med elevens fortsatta möjlighet att stanna i Sverige. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera de sätt på vilka lärare i svenska som andraspråk påverkas i sin yrkesroll av att göras delaktiga i en annan myndighets beslutsfattande, liksom vilken eventuell inverkan lagen har på hur andraspråksundervisningen bedrivs. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma sva-lärare, och tar sin utgångspunkt i sociokulturella teorier kring flerspråkiga elevers kunskapsutveckling, liksom forskning kring lärares yrkesetik och professionsutveckling. Resultaten visar att elevernas beroende av ett godkänt betyg ställer sva-lärarna inför komplicerade etiska dilemman, vilka de hanterar på främst två sätt: genom att utveckla en mer omfattande relation till dessa elever, och genom att sänka nivån på undervisningen.

Bakgrund: Ett centralt motiv för forskning mot ensamkommande ungdomar är att återge ungdomarnas egna röster och upplevelser och arbeta utifrån deras egna perspektiv (Darvishpour, Månsson, 2019). I tidigare forskning är utgångspunkten ofta myndighets -eller det offentligas perspektiv (Månsson, 2016). Flyktingar har generellt ofta beskrivits som ett hot mot den nationella kollektiva identiteten (Ahmadi & Lilja, 2018). Samhälleliga förändringar påverkar i stor grad nyanlända barn och ungdomar. För den ensamkommande gruppen av barn innebär flykten i sig en särskilt otrygg situation utan egen familj och det skyddsnät som denna utgör (Darvishpour & Månsson, 2019). För den ensamkommande gruppen är förvärvsarbetet (i studien refererat till som ”arbetet”) viktigt för en lyckad integration. Detta kan bidra till bättre möjligheter att få stanna kvar i landet. Därför är det av särskild vikt att genomföra samtal med ungdomarna och introducera ungdomens perspektiv i ledet mot en lyckad integration i det svenska samhället. Vuxenförebilder, familjehemsföräldrar och gode män kan innebära stor praktisk nytta för de ensamkommande ungdomarna. Det handlar om att samtliga dessa parter måste ta hänsyn till ungdomsperspektivet för en lyckad integration (Stretmo & Melander, 2013).  Syfte: Syftet med studien är att ta reda på ensamkommande ungdomars upplevelser i anskaffandet av ett arbete i Sverige. Det handlar om att undersöka vilken hjälp ungdomarna anser vara mest centralt i vägen mot ett arbete. Följande frågeställningar beaktas i studien;  • Vilka utmaningar och möjligheter upplever de ensamkommande ungdomarna när det gäller att söka arbete? • Vilket professionellt stöd upplever de ensamkommande ungdomarna att de erbjuds på vägen mot ett arbete? • Vilket vuxenstöd upplevs av ungdomarna som mest avgörande på vägen mot integration?  Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod. Dataproduktionen bestod av tolv semistrukturerade intervjuer som genomfördes med ensamkommande ungdomar som rekryterades via privata kontakter i formen av ett bekvämlighetsurval. Denna ansats ansågs möjlig även under rådande pandemi. Intervjuerna transkriberades och en tematisk analys gjordes utifrån ett fenomenologiskt ramverk. Resultat och slutsatser: Genom en tematisk analys sammanställdes de ensamkommande ungdomars upplevelser. De teman som framkom var fem stycken och handlade om: 1. ”Nycklar till en lyckad integration” som handlar om att integreras i samhället, ”Ensamkommande ungdomar utan permanent uppehållstillstånd” som handlar om oro och osäkerhet hos ungdomarna,  2. ”Samhälleligt stöd skapar trygghet för den ensamkommande individen” som centralt handlar om vuxenstöd utifrån. 3. ”Vikten av nätverk för etablering på arbetsmarknaden” som handlar om kontaktnät och att knyta socialt nätverk,  4. ”Framtidsplaner för den ensamkommande individen” som till stor del handlar om inre ambitioner. Studieområdet är inte utforskat och det handlar om att fokusera uppmärksamhet på att ungdomarnas egna upplevelser bidrar med mycket nytta till forskningsfältet inom barn och ungdomsvetenskap. Fokus bör vara att prioritera synsättet som inkluderar ungdomarnas tolkningar och synsätt, istället för att beskriva ungdomarna utifrån ett om-perspektiv. Forskningen bör handla om arbetet med ungdomarna istället för att berätta om ungdomarna. Dessutom förutsätter ett lyckat integrationsarbete att ungdomarna bedöms som individer och inte som kategorier av ensamkommande, flyktingar eller migranter. När ungdomarnas perspektiv belyses, bidrar detta till värdefulla perspektiv. Inte minst i ledet att integrera ensamkommande ungdomar i den svenska arbetsmarknaden. / Background: A central motive for research against unaccompanied young people is to reproduce the young people's own voices and experiences and work from their own perspective (Darvishpour, Månsson, 2019). In previous research, the starting point is often the government or public perspective (Månsson, 2016). Refugees have generally often been described as a threat to the national collective identity (Ahmadi & Lilja, 2018). Societal changes greatly affect newly arrived children and young people. For the unaccompanied group of children, the refugee situation in itself means a particularly insecure situation without an own family and the safety net that this constitutes (Darvishpour & Månsson, 2019). For the unaccompanied group, employment (referred to in the study as “work”) is important for successful integration. This can contribute to better opportunities to stay in the country. Therefore, it is of particular importance to conduct conversations with the young people and introduce the young people's perspective in the direction of a successful integration into Swedish society. Adult role models, foster parents and good men can be of great practical benefit to the unaccompanied young people. It is about all these parties having to take into account the youth perspective for a successful integration (Stretmo & Melander, 2013).  Purpose: The purpose of this study is to find out the experiences of unaccompanied young people in acquiring a job in Sweden. It is about examining what help young people consider to be most central in the path to a job. The following issues are considered in this study;  • What challenges and opportunities do unaccompanied minors experience when it comes to looking for work? • What professional support do the unaccompanied young people feel they are offered on the way to a job? • Which adult support is perceived by young people as most crucial on the road to integration? Method: This study is based on a qualitative method. The data production consisted of twelve semi-structured interviews conducted with unaccompanied young people who were recruited 5via private contacts in the form of a convenience sample. This approach was considered possible even during the current pandemic. The interviews were transcribed and a thematic analysis was made based on a phenomenological framework.  Results and conclusions: Through a thematic analysis, the experiences of unaccompanied young people were compiled. The themes that emerged were five and were about:  1. “Keys to a successful integration”, which deals with integration into society,  2. “Unaccompanied young people without a permanent residence permit”, which deals with the anxiety and insecurity of young people. 3. “Social support creates security for the unaccompanied individual”, which is centrally about adult support from outside. 4. “The importance of networks for establishment in the labor market”, which deals with contact networks and the connection of social networks,  5. “Future plans for the unaccompanied individual”, which is largely about inner ambitions.  The study area has not been explored and it is a matter of focusing attention on the fact that the young people's own experiences contribute with great benefit to the field of research in children and youth science. The focus should be on prioritizing the approach that includes the young people's interpretations and views, instead of describing the young people from a re-perspective. The research should be about working with young people instead of telling about young people. In addition, successful integration work presupposes that young people are assessed as individuals and not as categories of unaccompanied minors, refugees or migrants. When young people's perspectives are highlighted, this contributes to valuable perspectives. Not least at the stage of integrating unaccompanied young people into the Swedish labor market.