This paper aims at examining the distribution of income, from labour, business and capital, in Stockholm during the period from 1870–1914. The main source material consists of population records, with income data for all tax payers, and the investigation is limited to three observation years; 1870, 1893 and 1914. The results show a slow general equalization of incomes (with aggregate data), especially so in the period from 1870–1893, and this is coinciding with a reduction of income share for the top 10 percent. The results do however show a growing inequality in income shares between men and women (with decomposed data), where women’s share declined throughout the whole period from 1870–1914.

I denna b-uppsats testas Lennart Schöns byggcykelteori genom att löneinkomster för arbetare inom byggnadsindustrin jämförs med träindustriarbetares och järn- stål- och kopparverksarbetares löneinkomster. Antagandet för uppsatsen är att om byggcykelteorin stämmer så kommer den reala löneutvecklingen följa ett cykliskt mönster som sträcker sig över en 20-årsperiod. Det kommer vidare att gå att urskilja ett samband mellan löneinkomster för byggnadsarbetare och träindustriarbetare respektive järn- stål- och kopparverksarbetare. Jämförelsen görs över åren 1913-1948 och all inkomstdata som används är hämtad från Historiska Lönedatabasen HILD, och åren har valts ut eftersom det för dessa år finns uppgifter om årsinkomst för samtliga kategorier. Jämförelsen görs både i fasta och rörliga priser.   I undersökningen kommer jag fram till att löneutvecklingen för de olika yrkesgrupperna verkar följas åt relativt väl. Däremot går det inte att urskilja något cykliskt mönster av den typ som Lennart Schön själv beskriver. Däremot finns ett visst cykliskt mönster som inte följer det förutbestämda tidsintervallet. Dessa resultat ger inget direkt stöd till Schöns byggcykelteori, men uppsatsens undersökning är samtidigt för liten för att den skall kunna ligga till grund för att teorin förkastas helt. Slutsatsen i uppsatsen blir därför att det krävs vidare forskning på olika aspekter av ekonomin för att kunna avgöra huruvida byggcykelteorin bör förkastas eller ej.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och varför Sverige bör ingå skatteavtal med afrikanska utvecklingsländer. Sverige är medlem i OECD och har en lång tradition av skatteavtal framför allt gentemot andra industrialiserade länder. Afrikanska utvecklingsländer däremot har inte ett lika utvecklat skattesystem eller konkurrenskraftigt skatteavtalsnät och har andra förutsättningar än Sverige på den globala marknaden. Frågan om varför skatteavtal behövs mellan Sverige och afrikanska u-länder ska belysas genom dessa två vitt skilda perspektiv och utgångspunkter. Jag ifrågasätter även vilka incitament afrikanska stater har för att ingå skatteavtal med Sverige. För ytterligare vetenskaplig förankring har jag valt att granska tre av Sveriges skatteavtal med afrikanska länder. Hur förhåller sig de utvalda skatteavtalen i förhållande till FN:s modellavtal och vilka konsekvenser innebär detta för avtalen mellan Sverige och de utvalda afrikanska länderna? Förhoppningen är att uppsatsen ska bidra till att ge handlingsdirektiv för hur Sverige borde agera i frågan om skatteavtal gentemot afrikanska utvecklingsländer.

De så kallade donationer som erhålls via streaming på Twitch är ett område i svensk skatterätt där oklarhet fortfarande råder. Lagstiftning finns gällande hur gåvor skall behandlas skattemässigt, dock är vägledning till just dessa så kallade donationer som erhålls vid streaming begränsad. Den vägledning som finns i rättskällor är ett förhandsavgörande från Skatterättsnämnden, DNR 85-15/D. Där fastslog nämnden att donationer som erhålls vid streaming inte utgör benefika förvärv enligt 8:2 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL) och att de utgör en skattepliktig inkomst. Det är just det som undersökts i denna uppsats. Skall så kallade donationer som erhålls från streaming via Twitch ses som en skattepliktig inkomst och, om så är fallet, hur bör de beskattas enligt svensk lag? Uppsatsen beskriver vad Twitch är och dess ekonomiska aspekter. Efter det sker en genomgång av vad som utgör skattepliktiga inkomster. Därefter sker även en genomgång av vad som utgör skattefria inkomster samt gåvor enligt svensk rätt. Slutligen analyseras all den fakta som har samlats för att besvara problemformuleringen i denna uppsats. I uppsatsen konstateras att de så kallade donationerna erhållna via streaming inte utgör skattefria inkomster enligt 8:2 IL, på grund av att överföringarna utgör ersättning för streamingen. Sedan undersöks det om överföringarna kan utgöra skattepliktiga inkomster enligt IL, då det inte utgör skattefria gåvor. Resultatet av analysen visar att överföringarna kan utgöra skattepliktiga inkomster i inkomstslagen näringsverksamhet och tjänst. Vilket inkomstslag de så kallade donationerna skall hänföras till beror på hur streamingen bedrivs.

Abstract The topic of an overheated housing market, in Sweden, has been extensively discussed, not least by the media. This thesis will contribute to the debate by answering the question whether a potential price bubble exists in the Swedish housing market. Years between 1984 and 2004 are analysed using conventional metrics, which include house price-to- rent and income ratios respectively, changes in the dynamics of real house prices, as well as demographic variations. The analyse continues with the use of the imputed rent, also known as the yearly cost of ownership. Moreover the fundamental factors; interest rates, indebtedness and turnover of houses are discussed. It will be concluded that the conventional measures can be misleading. The imputed rent is a superior measure since it is the true cost of ownership and it accounts for changes in important determinants of house demand, mainly the interest rate. The answer to the title of this paper is; no, house prices (in 2004) in Sweden did not appear to be particularly overvalued, neither when compared to yearly rents in the tenancy market, disposable incomes, nor when low levels of interest rates are taken into account. However, this does not rule out that house prices cannot fall in the near future. / Sammanfattning Denna kandidatuppsats behandlar ämnet om en möjlig husprisbubbla i Sverige. Sedvanliga tekniker som används vid analysering av prisbubblor innefattar användandet av proportionen mellan huspriser och hyror samt disponibla inkomster. Även dynamiken i reella huspriser och demografiska förändringar utvärderas. I denna analys jämförs åren mellan 1984 och 2004 genom att använda “imputed rent”, vilken representerar den årliga kostnaden av ägande. Även fundamentala faktorer som räntan, skuldsättningen samt omsättningen av hus undersöks. Den slutsats som uppsatsen resulterar i understryker att de sedvanliga bruken kan vara vilseledande och att ”imputed rent” är en bättre teknik. Detta eftersom ”imputed rent” representerar den verkliga kostnaden av ägande samt inbegriper viktiga avgörande faktorer, som räntan. Därför är svaret på titeln; nej, huspriserna (år 2004) i Sverige förefaller sig inte vara särskilt övervärderade, när de jämförs med årliga hyror av likvärdiga hyresrättslägenheter och disponibla inkomster, samt när hänsyn tas till den låga räntan. Detta utesluter dock inte en framtida nedgång av huspriserna.

<p>Abstract</p><p>The topic of an overheated housing market, in Sweden, has been extensively discussed, not least by the media. This thesis will contribute to the debate by answering the question whether a potential price bubble exists in the Swedish housing market. Years between 1984 and 2004 are analysed using conventional metrics, which include house price-to- rent and income ratios respectively, changes in the dynamics of real house prices, as well as demographic variations. The analyse continues with the use of the imputed rent, also known as the yearly cost of ownership. Moreover the fundamental factors; interest rates, indebtedness and turnover of houses are discussed.</p><p>It will be concluded that the conventional measures can be misleading. The imputed rent is a superior measure since it is the true cost of ownership and it accounts for changes in important determinants of house demand, mainly the interest rate. The answer to the title of this paper is; no, house prices (in 2004) in Sweden did not appear to be particularly overvalued, neither when compared to yearly rents in the tenancy market, disposable incomes, nor when low levels of interest rates are taken into account. However, this does not rule out that house prices cannot fall in the near future.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Denna kandidatuppsats behandlar ämnet om en möjlig husprisbubbla i Sverige. Sedvanliga tekniker som används vid analysering av prisbubblor innefattar användandet av proportionen mellan huspriser och hyror samt disponibla inkomster. Även dynamiken i reella huspriser och demografiska förändringar utvärderas.</p><p>I denna analys jämförs åren mellan 1984 och 2004 genom att använda “imputed rent”, vilken representerar den årliga kostnaden av ägande. Även fundamentala faktorer som räntan, skuldsättningen samt omsättningen av hus undersöks. Den slutsats som uppsatsen resulterar i understryker att de sedvanliga bruken kan vara vilseledande och att ”imputed rent” är en bättre teknik. Detta eftersom ”imputed rent” representerar den verkliga kostnaden av ägande samt inbegriper viktiga avgörande faktorer, som räntan. Därför är svaret på titeln; nej, huspriserna (år 2004) i Sverige förefaller sig inte vara särskilt övervärderade, när de jämförs med årliga hyror av likvärdiga hyresrättslägenheter och disponibla inkomster, samt när hänsyn tas till den låga räntan. Detta utesluter dock inte en framtida nedgång av huspriserna.</p>