I dag firas nattvard ofta i Svenska kyrkan. Den yngre generationen på många håll har vant sig vid nattvardsgudstjänsten som den huvudsakliga gudstjänsten i en svenskkyrklig kontext. Detta utan någon större vetskap om att den allmänna synen på gudstjänsten bara för något halvsekel sedan kunde se helt annorlunda ut. Nattvardens plats i församlingarnas huvudgudstjänster var långt ifrån självklar. Denna syn på altarets sakrament tar sig olika uttryck i olika kyrkotraditioner, men den allmänneliga kyrkan har sedan sin tillblivelse samlats kring detta sakrament. Svenska kyrkans historiska relation till nattvarden har varierat och eftersom nattvarden är så central i kyrkans verksamhet tar denna uppsats sin utgångspunkt i synen på detta sakrament under perioden 1918–1968, med fokus på Svenska kyrkan i allmänhet och Strängnäs stift i synnerhet.

Sammanfattning  Uppsatsens syfte har varit att genom ett mikrohistoriskt perspektiv ta reda på vad det är som gör att en byggnad kan komma att bli synonymt med en stad eller ett område trots så lite finns nedtecknat om den och hur processen kan se ut när en byggnadsminnesförklaring av en kulturhistoriskt viktig byggnad går till. I mitt fall valde jag att koncentrera arbetet till staden Strängnäs och dess väderkvarn. Med arbetet finns även en förhoppning om att mitt arbete tillsammans med andras kan skapa en vetenskaplig grund åt framtida arbeten inom samma område.  Mina forskningsfrågor var  Hur har väderkvarnen i Strängnäs kommit att bli synonymt med staden?  Varför har väderkvarnen, under åren som staden utvecklats och nya byggnader kommit till, fått stå kvar i sitt ursprungskick?  Hur gick processen till när väderkvarnen slutligen kom att bli förklarad som ett byggnadsminne?  Genom att detaljstudera och jämföra en kombination av källor och annat relevant material med hjälp av en kvalitativ metod fick jag fram en mer detalj-och färgrik bild av byggnaden. Det lokalhistoriska materialet i uppsatsen användes för att tillgodose med en förståelse gällande byggnadens historiska bakgrund och för de argumentationer som senare kom att föras av olika intressenter. Dels först när frågan om moderniserande av väderkvarnen togs upp och senare när beslutet om byggnadsminnesförklaring slutligen fattades. Källorna för min studie bestod av bland annat bilder, korrespondens, remisser och andra dokument främst kopplade till diarienummer 221-1280-88.  Undersökningen har visat att värdet för betydelsen av en byggnad är subjektiv, även om tyngden kan väga lika, så kan värdet skifta beroende på vem betraktaren är. Tyngden kan ligga i det byggnadstekniska eller så kan den vara av lokalhistorisk karaktär. Oavsett var tyngden av värdet ligger för betraktaren, behöver värdet presenteras väl motiverat och objektivt för att den ska klassas som ett byggnadsminne. Det är med andra ord den kollektiva tyngden av värdet som avgör det objektiva värdet av en byggnad.  Av den anledningen har väderkvarnen i Strängnäs kommit att bli en symbol för staden.

En hotellbyggnad i orten Mariefred. Undersöker rummet som skapas i mellanrummet mellan mindre tyngre volymer, där hotellrum och andra privata program ryms.  Ett hotell ligger i en ort men befolkas av människor från en annan. Du har nog aldrig varit på det hotell som ligger i din egen hemort, men antalet hotell besökta i andra städer och länder är desto fler. Det gamla stadshotellet från förra sekelskiftet som fungerade som mötesplats för lokalbefolkningen är nu svår att hitta. I detta hotell riktas större delen av hotellet mot mariefredsborna. Besökarna kommer ju hit ändå? Huset fungerar som en mötesplats mariefredsbor emellan, men självklart också till turister och hotellgäster. Hotellet agerar också som en länk mellan Gripsholms slott och Mariefred som ort. Något mellan den stora staden och den lilla besökaren. I och med hotellets placering som stadsport sammanfattar den staden i tegel, trä, stort, litet, mariefredsbor och turister. S,M,L symboliserar alltså det lilla, det stora och hotellet därimellan. / A hotel building in the town of Mariefred. Examines the room created in the gap between smaller heavier volumes, where hotel rooms and other private programs are placed. A hotel is located in one city but populated by people from another. You have probably never been to the hotel located where you live, but the number of hotels visited in other cities and countries are several. The typical swedish cityhotel from the early 20th century that served as a meeting place for locals is now difficult to find. In this project, main focus has been on the locals and towards Mariefred. Visitors will come here anyway? The house serves as a meeting place between people from Mariefred, but of course also for tourists and hotel guests. The hotel also acts as a link between the castle of Gripsholm and Mariefred city. Something between the big city and the small visitor. With the hotel's position as a portal to the city, it summarizes the town of brick, wood, large, small, people from Mariefred and tourists. S, M, L symbolizes thus the small, the great and the hotel in between.

Detta projekt är ett förslag på en ny stadshall i den mindre kommunen Strängnäs, belägen vid Mälaren. Området präglas av Strängnäs historia samt det varierande landskapet. Den givna platsen för nya stadshallen ligger vid Västervikstorget med båthamnen intill. På ena sidan ser man små äldre trähus växa upp för kullen med den gamla mjölkvarnen på toppen. På motsatta sidan syns murade och putsade kvartershus med domkyrkan i bakgrunden. Mötet mellan de två olika typologierna är spännande och även om denna typ av kontrast är vanlig i Strängnäs så framträder den starkast på platsen för den nya stadshallen. Den nya stadshallen är inspirerad av områdets karaktär med den varierande topografin och mötet mellan byggnadstypologierna. Den undersöker de unika och varierande kvalitéerna från den kontrasterande omgivningen. Tanken är att den nya stadshallen ska behålla den uppbrutna och intima känslan från den äldre bebyggelsen, och samtidigt bevara den solida känslan från stenstadskvarteret och domkyrkan. Resultatet är en uppdelad tegelbyggnad där omkringliggande mark binder samman de olika delarna. Relationen mellan de separata byggnadskropparna formar en serie av öppningar och utomhusytor. Dessa skapar i sin tur koppling, aktivitet och flöde mellan och runt om stadshallen. / This project is a proposal for a new city hall in the small town of Strängnäs, located by Lake Mälaren. The area is characterised by its historic background and varying landscape. The given site for the project lies next to a public square, by one of the bays in Strängnäs. On one side of the building site, small wooden houses run up a hill where an old windmill stands. On the opposite side, blocks of brick houses rise up with Strängnäs cathedral in the background. The intersection of the two very different building typologies is unusual and although this kind of contrast is common in Strängnäs, it is ever so evident on the site of the new city hall. The new Strängnäs city hall is inspired by the characteristics of Strängnäs, such as the varying topography and mix of building typologies. It explores the unique and different qualities in the contrasting surroundings. The idea of the project is to preserve the fragmented structure and intimacy of the wooden houses, whilst simultaneously maintaining the solidness of the brick houses and the cathedral. The result is a scattered brick building connected by the terrain it stands on. The relationship between the disembodied building units forms a series of openings and outdoor spaces, creating connectivity, activity and flow between and around the city hall.

Strängnäs City Hall is a place for the people of Strängnäs to come together. The building is separated into two parts, one part for the people working in the building and one part for the public. The part for the workers consists of a traditional brick building with views overlooking the harbor. The public part has a glass facade, inviting people into the building. Inside the visitor moves through a café into the exhibition hall, up a ramp to the chambers, and further up to the restaurant with the rooftop terrace. The ramp connects the public part to the private part of the building on each level, both physically and visually, bringing the politicians and the residents of Strängnäs together. / Strängnäs stadshall är en plats där folket i Strängnäs kommer samman för att mötas. Byggnaden består av två delar, en för de som arbetar i stadshallen, och en för besökare. Delen för dem som arbetar i stadshallen består av en traditionell tegelbyggnad, med god utsikt över hamnen. Den allmänna delen har en glasfasad som ska bjuda in folket i byggnaden. Besökaren rör sig genom caféet till utställningshallen, och därifrån uppåt med en ramp till plenisalen och vidare upp till restaurangen med takterass. Denna rampen kopplar den publika delen med den privata, både fysiskt och visuellt, och för på så sätt samman politikerna med invånarna av Strängnäs.

Historiebruk, så lyder beteckningen när man önskar att poängtera att något inom historia är skapat, någon har för avsikt att berätta sin version om det förflutna för oss. Eftersom det bakom varje avsikt finns ett urval av källor vilka styr det narrativ som berättas blir följden att andras osynliggörs. Men vad är inte skapat med en avsikt? Tradition likt historia är även den skapad av människor för människor. Uppbyggt på ett spår av källor av redan etablerade äldre traditioner som i sin tur är uppbyggda av källor som minnen och muntliga berättelser, sed och sedvänjor. Traditioner agerar som samhällets styrmedel som tillsammans formar identiteter, individuella såväl som nationella. Om det alltid finns ett syfte bakom något skapat, ett urval, hur kan vi då veta vad som är sant? Spelar hela historien i slutändan någon egentlig roll?  Ett monument eller minnesmärke räknas som ett slutgiltigt manifesterande av historiebruk. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en mikrohistorisk undersökning reda ut hur viktigt valet av plats är när man önskar uppföra ett monument. Vad är det som avgör, hur ser processen ut och hur är - i vad vilar - den retoriska tyngden hos olika intressenter? Som studium för arbetet valdes frimurarnas uppförande av minnesstenen vid S:t Eskils källa i Strängnäs som exempel.  Både historia och tradition utgör någonting skapat och kan även definieras som något fast, minnet däremot är något formbart sårbart inför manipulation. Pierre Nora förklarar historia som en aktör som önskar att förinta minnet och på samma sätt som historia skrivs om när ny vetskap om det förflutna framträder, måste även gamla traditioner ge vika för nya när ett samhälle står inför förändring. Och för att undvika konflikt måste förändringen ske i harmoni med det redan etablerade. Lieux de mémoire är vad Nora kallar det fenomen som upplevs vid särskilda platser där en händelse av historisk signifikans ägt rum trots avsaknad av materiella spår. Dess motsats är milieux de mémoire, det vill säga minnesplatser. Det undersökningen visar är att association med identitet är vad som skiljer dessa begrepp åt, men att de kan existera i symbios i naturen. Men om begreppen hamnar i obalans kan milieux de mémoire utgöra ett reellt hot mot lieux de mémoire vilket frambringar ett raison d'être - ett existensberättigande - hos den aktör vars identitet står inför förintelse, vare sig det gäller historia eller minne. / Whenever someone writes or in other ways makes a use of history, they intend to tell us their version of the past and behind every intention lays a selection of sources that controls which story is told. Because of this one concern is the consequence of the invisibleness of other narratives, but what isn’t created with a purpose? Tradition is, like history, created and both are also based on traces of sources, the latter usually from older already established traditions. Traditions help to act as society’s governing instruments witch together shape identities, individual as well as national. So, if there is always a purpose behind anything created, and with it a selection of the narrative, how can we for sure know what the whole story is and does it even matter?  A monument or memorial is recognized by historians as a final manifestation in use of history. The purpose of this essay is, with a microhistorical investigation, to find out in where the importance lays with the choice of location when someone wants to erect a monument. What is decisive and what does the process look like? What sets the rhetorical tone and in where lays the weight in different stakeholder’s arguments. For this study I selected the erection of the Freemasons’ memorial stone at the spring of saint Eskil in Strängnäs to act as an example.  In the same way that history is rewritten when new knowledge of the past emerges, old traditions must give way to new ones when society change. To avoid conflict the change must take place in harmony with that witch is already established. Lieux de mémoire is what Pierre Nora calls the phenomenon that is experienced at particular places where some historical event took place, despite the absence of material traces. Its opposite is milieux de mémoire, a created historical location like museum or a monument. The sources for the study mainly consisted of correspondence between stakeholders, which culminated in the final decision to erect the freemasons monument at the spring of saint Eskil. With the use of Nora’s theory and evaluation of the sources the study showed that if Nora’s concepts get out of balance milieux de mémoire poses a threat to lieux de mémoire. This produces a raison d'être in the actor whose identity faces annihilation due to the threat, be it in history or memory. In conclusion what separates Nora’s two concept’s is the association with one’s identity, and that in some cases they can naturally coexist in symbiosis.

District heating covers around 80 % of the heating demand in apartment buildings and 10 % in single-family homes in Sweden. In the year 2010 the total input of energy to the Swedish district heating grids was about 70 TWh, which corresponds to 11 % of the total energy input to the whole energy system in the country. Through the combined production of heat and power the CHP-plants often reaches an efficiency of 90 % from energy in the fuel to produced heat and power. In order to keep the efficiency high it is important for the owners of the plant to have good knowledge about the plants performance at different operation points. Strängnäs Energi AB initiated this diploma work together with FVB Sverige ab in order to come up with a program for short term planning of the production of heat and power at the company´s CHP-plant. The work consists of three main parts. The first part is an introduction to district heating and optimization of such systems and it also handles a short explanation of the district heating system in Strängnäs. The second part covers the performance tests that have been done at Strängnäs Energi AB´s CHP-plant. The performance tests were carried out in order to investigate how the plant is operating. The results from the tests show that the efficiency of the plant is very poor. This has its explanation in the losses in forms of combustible content in the bottom ash, which in some cases reaches over 4 %. The problems with the combustion have been known for a while at Strängnäs Energi AB, but they did not have any calculated value of the efficiency. The company is working hard in order to come up with good solutions for the combustion and therefore this is not included in the diploma work. Instead the third part of the diploma work is focused on developing of a model for short term production planning. The model was made in MS Excel and it consists of a number of power and mass balances over one day. The key to the calculations in the model is the calculation of the alfa-value. The alfa-value together with the power in the hot water condenser gives an iterative calculation. The hot water accumulator is then either charged or discharged depending on current electrical price, demand of district heating and the level in the accumulator. The results from the simulations done with the model shows that it is possible for Strängnäs Energi AB to earn between 0 – 20 000 SEK during one day if they operate their plant as suggested in the model.

In the Nordic countries a new and liberal view on marriages came in the mid-1910s. In Sweden a new divorce law, with a no-fault ground proceeded a new marital law in 1920. In the new law both parents had equal rights to the custody of the children. Before this the father automatically got the custody of the children if he wasn’t unfit. From the late 19th century it became more common that the mother got the custody.  In this study I have gone through the testimonies in a divorce process, from 1929 to 1932, where the father, the doctor in Strängnäs, had asked for a divorce an also the custody of the two underage children. In this process both parent mobilize their social network and through the study of their testimony we get a picture of a well-educated middle class family’s life and how the contemporary society’s view on the qualities a good mother and father would have. Also if the testimonies had an impact on the decision of the courts. In Strängnäs the Municipal Court, Rådhusrätten, first ruled in favor for the mother and then granted both parents the custody of one child each, a boy and a girl, based on the children’s gender. Both parents appealed to a higher court, Svea hovrätt, which ruled in favor of the mother based on the children’s age and well-being.

<p>Uppsatsens syfte var att utvärdera ett nyutvecklat formulär, BiS. Formuläret används av Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs för att utvärdera behandlingseffekt efter operation av patienter med ryggbesvär.</p><p>Formuläret har utvärderats med avseende på validitet och reliabilitet med hjälp av statistiska mått för ordningskonsistens och enighet.</p><p>Utifrån den statistiska bearbetningen samt saklogiska resonemang har vi dragit slutsatsen att formuläret har hög validitet och reliabilitet.</p>

Uppsatsens syfte var att utvärdera ett nyutvecklat formulär, BiS. Formuläret används av Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs för att utvärdera behandlingseffekt efter operation av patienter med ryggbesvär. Formuläret har utvärderats med avseende på validitet och reliabilitet med hjälp av statistiska mått för ordningskonsistens och enighet. Utifrån den statistiska bearbetningen samt saklogiska resonemang har vi dragit slutsatsen att formuläret har hög validitet och reliabilitet.