• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1
  • Tagged with
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

S:t Eskils källa och Frimurarna : En mikrohistorisk studie om användningen av historiebruk i syfte att förena befintliga och nya inslag i naturen med grupptillhörighet / The Freemasons and the spring of saint Eskil : A microhistorical study of the use of history in order to unite existing and new elements in nature with group affiliation

Sommardahl, Christopher January 2023 (has links)
Historiebruk, så lyder beteckningen när man önskar att poängtera att något inom historia är skapat, någon har för avsikt att berätta sin version om det förflutna för oss. Eftersom det bakom varje avsikt finns ett urval av källor vilka styr det narrativ som berättas blir följden att andras osynliggörs. Men vad är inte skapat med en avsikt? Tradition likt historia är även den skapad av människor för människor. Uppbyggt på ett spår av källor av redan etablerade äldre traditioner som i sin tur är uppbyggda av källor som minnen och muntliga berättelser, sed och sedvänjor. Traditioner agerar som samhällets styrmedel som tillsammans formar identiteter, individuella såväl som nationella. Om det alltid finns ett syfte bakom något skapat, ett urval, hur kan vi då veta vad som är sant? Spelar hela historien i slutändan någon egentlig roll?  Ett monument eller minnesmärke räknas som ett slutgiltigt manifesterande av historiebruk. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en mikrohistorisk undersökning reda ut hur viktigt valet av plats är när man önskar uppföra ett monument. Vad är det som avgör, hur ser processen ut och hur är - i vad vilar - den retoriska tyngden hos olika intressenter? Som studium för arbetet valdes frimurarnas uppförande av minnesstenen vid S:t Eskils källa i Strängnäs som exempel.  Både historia och tradition utgör någonting skapat och kan även definieras som något fast, minnet däremot är något formbart sårbart inför manipulation. Pierre Nora förklarar historia som en aktör som önskar att förinta minnet och på samma sätt som historia skrivs om när ny vetskap om det förflutna framträder, måste även gamla traditioner ge vika för nya när ett samhälle står inför förändring. Och för att undvika konflikt måste förändringen ske i harmoni med det redan etablerade. Lieux de mémoire är vad Nora kallar det fenomen som upplevs vid särskilda platser där en händelse av historisk signifikans ägt rum trots avsaknad av materiella spår. Dess motsats är milieux de mémoire, det vill säga minnesplatser. Det undersökningen visar är att association med identitet är vad som skiljer dessa begrepp åt, men att de kan existera i symbios i naturen. Men om begreppen hamnar i obalans kan milieux de mémoire utgöra ett reellt hot mot lieux de mémoire vilket frambringar ett raison d'être - ett existensberättigande - hos den aktör vars identitet står inför förintelse, vare sig det gäller historia eller minne. / Whenever someone writes or in other ways makes a use of history, they intend to tell us their version of the past and behind every intention lays a selection of sources that controls which story is told. Because of this one concern is the consequence of the invisibleness of other narratives, but what isn’t created with a purpose? Tradition is, like history, created and both are also based on traces of sources, the latter usually from older already established traditions. Traditions help to act as society’s governing instruments witch together shape identities, individual as well as national. So, if there is always a purpose behind anything created, and with it a selection of the narrative, how can we for sure know what the whole story is and does it even matter?  A monument or memorial is recognized by historians as a final manifestation in use of history. The purpose of this essay is, with a microhistorical investigation, to find out in where the importance lays with the choice of location when someone wants to erect a monument. What is decisive and what does the process look like? What sets the rhetorical tone and in where lays the weight in different stakeholder’s arguments. For this study I selected the erection of the Freemasons’ memorial stone at the spring of saint Eskil in Strängnäs to act as an example.  In the same way that history is rewritten when new knowledge of the past emerges, old traditions must give way to new ones when society change. To avoid conflict the change must take place in harmony with that witch is already established. Lieux de mémoire is what Pierre Nora calls the phenomenon that is experienced at particular places where some historical event took place, despite the absence of material traces. Its opposite is milieux de mémoire, a created historical location like museum or a monument. The sources for the study mainly consisted of correspondence between stakeholders, which culminated in the final decision to erect the freemasons monument at the spring of saint Eskil. With the use of Nora’s theory and evaluation of the sources the study showed that if Nora’s concepts get out of balance milieux de mémoire poses a threat to lieux de mémoire. This produces a raison d'être in the actor whose identity faces annihilation due to the threat, be it in history or memory. In conclusion what separates Nora’s two concept’s is the association with one’s identity, and that in some cases they can naturally coexist in symbiosis.

Page generated in 0.0404 seconds